No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning. Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad på nyhetsartiklar. I studien används ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter påverkar den sociala verkligheten. CSR innebär företags sociala ansvar, kring frågor om bland annat miljö, som går utöver vad lagen kräver. Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nästintill samtliga artiklar benämns synonymt med samhällsansvar, som alltså varit det mest dominerande området som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer även att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende på vilken tidning de tillhör. När CSR har omskrivits negativt har det varit kopplat till kategorin affärsnytta.

Polska tandläkare i Sverige och svenska tandläkare i England. Gränserna i Europa öppnas alltmer. I den här artikelserien om framtidens tandvård berättar en polsk tandläkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandläkarstudent som blivit av med sin tandläkarskräck och en klinikchef som inte tycker att han är särskilt bra. Vi börjar på lågpriskliniken City Dental, som satt igång debatten.

Sveriges har under flera år haft en hög ungdomsarbetslöshet och jämfört med andra länder i Europa ligger den på en högre nivå än genomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) beräknas arbetslösheten bland svenska ungdomar ligga på 26,4 procent vilket är högre än vad den var under samma period förra året. Det finns många skilda meningar kring varför ungdomar har svårt att komma in på arbetsmarknaden och trots de ekonomiska åtgärder som riksdagen genomfört så fortsätter ungdomsarbetslösheten att stiga. Syftet med studien var att söka djupare förståelse för vad som påverkar rekryterare att anställa eller inte anställa ungdomar. Vilka kvalifikationer och personliga egenskaper söker rekryterare och efterfrågas ekonomiska åtgärder eller vad tror de skulle underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden? För att ta reda på detta genomfördes semi-strukturerade intervjuer med två rekryterare från tre olika branscher, hotell- och restaurangbranschen, IT- och telekombranschen och vård- och omsorgsbranschen. Den kvalitativa metoden antogs då den är lämplig för att tolka och beskriva människors egna upplevelser kring olika fenomen. Studiens empiriska resultat analyserades utifrån rational choice-teorin och organisationsteorin vilka kompletterar varandra och ger utrymme för olika perspektiv av rationalitet. Av resultatet framgick att rekryterarna i studien söker olika kvalifikationer beroende på vilken tjänst som ska tillsättas. De ser många fördelar med att anställa ungdomar och inom hotell- och restaurangbranschen och vård- och omsorgsbranschen utgör unga redan en stor del, ibland störst, av arbetskraften. Däremot uppger rekryterarna att de inte påverkarts att anställa fler ungdomar sen det att de ekonomiska åtgärderna genomförts utan tror att andra åtgärder skulle vara mer effektiva. Studiens resultat stämmer väl överens med vad tidigare forskning visat.

Syfte: Vårt syfte är att analysera hur inre- och yttre motivation (Self-Determination Theory) och användning av tidsplaneringsverktyg (Time Management) interagerar inom Svensk Fastighetsförmedling. Vidare syftar studien till att analysera de eventuella kopplingar mellan Self-Determination Theory och Time Management som studien frambringar. Metod: Studien är av kvantitativ art och med grund i tidigare forskning utformades en enkät med totalt 38 frågor. Enkäten har konstruerats i Google Drive och distribuerats till respondenterna via e-post genom vår kontaktperson på Svensk Fastighetsförmedling. Totalt erhölls 303 enkätsvar, vilket innebar en svarsfrekvens på 38 %. Enkätsvaren har analyserats med hjälp av en korrelationsanalys och en faktoranalys.    Resultat & slutsats: Vår empiriska studie resulterade i viktiga upptäckter avseende mäklares motivation och deras inställning till tidsplanering. Det som främst driver mäklarna visade sig vara den inre motivationsfaktorn meningsfulla relationer. Gällande tidsplanering fann vi bland annat att majoriteten av mäklarna upprättar listor över saker som ska göras. Faktoranalysen verifierar kategoriuppdelningen inom SDT, trots att indelningen av subkategorierna inte stämmer överens till fullo, medan TM inte stämde lika väl överens med dess teoretiska grund. Förslag till vidare forskning: Det vore intressant att genomföra denna studie på andra mäklarbyråer för att se om de får liknande resultat, vilket leder att vår studies reliabilitet höjs och resultaten kan därmed generaliseras. Det skulle även vara intressant att bredda forskningen till helt andra branscher för att se om sambandsmönster kan utläsas även där. En annan vinkling kan vara att genomföra denna studie med en kvalitativ metod för att få djupare kunskaper om varför respondenterna anser som de gör. Uppsatsens bidrag: Att undersöka kopplingen mellan teorierna SDT och TM är den första studien av sitt slag och vår studie bidrar därmed till utveckling av de två teorifälten. Studien kan även bidra till att företagsledare inser vikten av att veta vad sina anställda motiveras av och hur bra de är på att planera sin tid. Med vetskap om detta kan de individanpassa sitt ledarskap, vilket kan öka de anställdas välmående och prestation.

Uppsatsens titel: Häxa, offer, moder, revolutionär eller fjortis? – En analys av hur kvinnor framställs på nutida svensk film baserade på originalmanus   Seminariedatum: 2011-05-31   Ämne/Kurs: Filmproduktion 7, examensarbete filmproduktion   Författare: Marie Lindberg & Linda Nilsson   Handledare: Maj Asplund Carlsson   Nyckelord: Filmanalys, genus, kvinnliga stereotyper, originalmanus, svensk film.   Syfte: Syftet med vårt arbete är att analysera hur kvinnor framställs i fem svenska filmer med originalmanus och som utspelas i nutiden. Vi vill undersöka vilka tydliga stereotyper vi kan hitta och om det finns ett genomgående tema mellan filmerna. Vi kommer avslutningsvis att se det ur ett producentperspektiv och se vad det kan finnas för konsekvenser av filmerna och hur man som producent i framtiden kan hantera dessa.   Metod: Vi har med hjälp av den kvalitativa forskningsmetoden rörlig bildanalys studerat våra fem filmer utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.   Teoretiska perspektiv: Vår huvudsakliga teori består av teorier kring genusvetenskap, populärkultur samt även stereotyper på film.   Empiri: För att besvara frågeställningen har vi analyserat filmerna De ofrivilliga, Du & jag, När mörkret faller, Så som i himmelen och Vingar av glas.   Resultat: Det vi har kommit fram till efter arbetes slut är att kvinnor till viss del framställs stereotypt och då ofta på ett negativt sätt. Däremot finns det undantag, då vissa kvinnor startar med att vara svaga under filmens början och utvecklas och växer sig så pass starka att de orkar bryta sig loss i slutet av historien. Det finns i relativt många fall spår av en könsmaktordning, till nackdel för kvinnorna.

The prevention of age discrimination in Sweden did not have any solvent grounds until directive 2000/78/EG was implemented into Swedish law. Today age discrimination has been banned for just over two years. This ground of discrimination has, compared to other existing grounds of discrimination in Swedish law, a lot more opportunities to make exceptions from. Given the fact that the exemption rules are vague, it is difficult to determine whether the protection against age discrimination is in fact a protection at all. The purpose of this essay is to describe what the law regarding age discrimination means. Is the protection against age discrimination appropriate or are the prohibitions against age discrimination deficient? Both Swedish and EU-law applies in this essay, since the Swedish Discrimination Act has been influenced by EU-law. From the prohibition of age discrimination there are a few exemptions which are permissible under Swedish and EU-law. There are three possibilities to make exemptions to the age discrimination ban in Swedish law, one of which can be made in individual contracts and collective agreements as regards the right to pension- survivor - or invalidity benefits. The other two exemptions are more general and vague and therefore do not provide much guidance. Consequently, the main question is whether or not the Swedish Discrimination Act provides a protection with no actual effect, since the preparatory works mention situations where exceptions to the prohibition of age discrimination are considered to be permitted. In 2001 a mandatory rule came into force in the Employment Protection Act (LAS) which gave employees the right, to remain in their post until the month in which he or she reaches the age of 67. The issue however occurs after the employer has reached this age and whether or not this rule constitutes a direct discrimination by law.

Title: Investor or Maecenas? – A study on the usage of venture capital within the Swedish film industry. Author: Tobias Magnusson Supervisors: Ahmad Ahmadi, Clas Gunnarsson Purpose: The purpose with this thesis is to complement the research on procurement of capital within the Swedish film industry. Methodology: The primarily research method that have been used to gather material is qualitative interviews, that has been performed with four individuals that are active in the Swedish film industry. Theory: In order to create an adequate theoretical base, theories regarding investments and cultural entrepreneurship are presented. Empirics: In this chapter the results of the interviews are presented, sorted in several subcategories. The material is thereafter analyzed and discussed in the following chapter, with the theoretical base in mind. Conclusion: The usage of venture capital within the Swedish film industry is relatively low today. Non-monetary values are the primary reason to invest in the Swedish film industry today. A significant risk diversification, together with knowledge dispersion needs to be made in order to make the Swedish film industry more attractive to investors. If these changes will be made, there is a possibility that the industry’s self image will change. Keywords: Film, financing, venture capital, cultural entrepreneurship, Swedish film industry / Titel: Investerare eller mecenat? – en studie om riskkapitalanvändning inom den svenska filmbranschen Författare: Tobias Magnusson Handledare: Ahmad Ahmadi, Clas Gunnarsson Syfte: Syftet med uppsatsen är att komplettera forskningen kring kapitalanskaffning inom den svenska filmindustrin. Metod: Den huvudsakliga materialinsamlingen har skett genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra stycken personer som är aktiva inom den svenska filmbranschen. Teori: För att skapa en adekvat teoretisk referensram presenteras dels investeringsteorier, samt även teorier som rör kulturföretagande. Empiri: I empirikapitlet presenteras resultatet av intervjuerna, utefter en rad underrubriker. Empirin analyseras och diskuteras sedan i det efterföljande kapitlet med utgångspunkt i den presenterade teorin. Slutsats: Användningen av riskkapital sker i begränsad utsträckning idag. Mjuka värden är idag den främsta anledningen till riskkapitalinvestering i den svenska filmbranschen. En påtaglig riskdiversifiering samt kunskapsöverföring måste ske för att göra svensk film attraktivare ur ett investerarperspektiv. Sker dessa förändringar är det även troligt att branschens självbild kan komma att ändras. Sökord: Filmfinansiering, riskkapital, kulturföretagande, svensk filmindustri

Bakgrund: Allt fler skandaler kring bolagsstyrningar har inträffat på senare år vilkethar medfört att de flesta länderna utvecklat koder för hur redovisningen avbolagsstyrning skall ske. I bolagsstyrningsrapporterna skall det vara möjligt att utläsahur styrelsen har arbetat under året. Problemformulering: Kan förtroendet för bankernas styrelser öka genomtillämpandet av Svensk kod för bolagsstyrning? Syfte: Syftet är att för författarna undersöka hur förtroendet för svenska banker kanpåverkas genom en bolagsstyrningsrapport. Avgränsningar: Författarna har valt att inrikta sig på de fyra största bankerna iSverige. Den studerade perioden är bolagsstyrningsrapporterna för verksamhetsåret2006. Att analysen utfördes på de fyra största bankernas rapporter beror på att de haren central roll i näringslivet och därför måste inta en förtroende ingivande roll isamhället. Metod: Uppsatsen präglas av sin kvalitativa ansats då data som studerats är i form avrapporter presenterade av företagen. Det finns dock kvantitativa inslag uppgifter ombland annat arvoden presenteras i matriser och tabeller. Empirin baseras på bankernasbolagsstyrningsrapporter och tolkningen av dessa utifrån författarnas perspektiv.Uppsatsen har ett stort inslag av ett hermeneutiskt synsätt då slutsatserna bygger påförståelse av de analyserade bolagsstyrningsrapporterna. Slutsatser: Undersökningen visar att en välskriven bolagsstyrningsrapport är ettverktyg för att generera, bevara och stärka förtroendet för företag som tillämparkoden.

No description available.