The purpose of this report is to predict annual insurance data with quarterly data as predictors and to evaluate its accuracy against other naive prediction models. A relationship is discerned between the two data categories and the interest goes beyond publication frequency as there is a fundamental difference between quarterly and annual data. The insurance industry organization Insurance Sweden publishes quarterly data that contain all insurance events reported while the annual data only contain insurance events which led to disbursement from the insurance companies. This discrepancy shows to be problematic when predicting annual outcomes. Forecasts are estimated by ARIMA models on short time series and compared with classic linear regression models. The implied results from all insurance subcategories in traffic, motor vehicles and household- and corporate insurance are that, in some cases, prediction using linear regression on quarterly data is more precise than the constructed naive prediction models on annual data. However, the results vary between subcategories and the regression models using quarterly data need further improvement before it is the obvious choice when forecasting annual number of events that led to disbursements from the insurance companies.

This essay aims to analyze the publicity for emigration to America between the years 1866 to 1875 that targeted potential emigrants from the region around Kronoberg county. The reason for this is to find out how the obstacles and factors that existed during the time were affected by the marketing. The main material used in the essay consist of ads in papers connected to Kronoberg county, letters sent from America to their family in Sweden and manuals about emigrating to America from Sweden.In addition, articles and other small forms of text will also be used. The main result show how the different forms of marketing target different obstacles and factors. An additional result showed that new forms of obstacles and factors were identified which were not anticipated beforehand.

Köket utgör en essentiell del i hemmet. De trånga köken med låga arbetsbänkar följde kvinnorna långt in på 1950-talet, och skapade opraktiska och otrevliga arbetsmiljöer. Studier av olika arbetsmoment i kök gjordes av Carin Boalt och Brita Åkerman, för att på så sätt studera vad som behövdes och därmed skapa en bekväm arbetsmiljö utan tröttande och skadliga moment i arbetet. Dagens kök planeras baserat på olika krav och bestämmelser i avsikt att skapa bra funktioner och underlätta köksarbetet. Men frågan är om dessa, idag inte lika bindande, standarder och byggregler skapar ett rationellt och hälsosamt kök.Syftet med examensarbetet är att få djupare inblick i hur köksutformning utvecklades samt hur utformningen påverkar människors hälsa. För att nå detta studerades bl.a. resultat från Hemmens forskningsinstitut som undersökte köksarbete och dess rörelsemönster. Vidare intervjuades olika kökstillverkare, köksbrukare och en fysioterapeut. Resultatet visar att dagens köksstandard i huvudsak passar majoriteten av köksbrukarna som intervjuades, men statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, visar att svenskars samtida medellängd inte passar standardhöjden i kök.

<p>Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning. De valdes ut eftersom de behandlar just svensk hiphop. Uppsatsen är baserad på en kritisk diskursanalys där vi utifrån Faircloughs idéer om den diskursiva händelsen, den diskursiva praktiken och dess konsekvenser ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, analyserar både diskursen och dess konsekvenser. Uppsatsen utforskar alltså återkommande teman i samtliga texter, och därefter tar vi fasta på vad som är typiskt för hiphopdiskursen i svensk dagspress. Till vår hjälp har vi dessutom personer som tilhör den alternativa kulturoffentligheten eller så kallade insiders, alltså personer som är insatta i den svenska hiphopscenen och som därför kan kommentera och svara på frågor om fördomar och mediebilder. Dessa individer har fungerat som motpoler när våra undersökningar kommit fram till att hiphopdiskursen är låst till att porträttera genren som hotfull eller kopplad till kriminalitet och det hårda livet. Med hjälp av våra insiders’ kommentarer, har vi kunnat diskutera huruvida dagspressens bild av svensk hiphop är förenlig med vad en hiphopare tycker om sin kultur.Efter vår genomförda analys av artiklarna utifrån en kritisk diskursanalys, konstaterade vi att den diskurs som svensk dagspress för gällande svensk hiphop, varken är neutral eller utvecklande. Tvärtom verkar den ständigt reproduceras med hjälp av samma klyschor, vilket i slutändan kommer påverka konsumenten på samma sätt som konsumentens förväntningar påverkar det sätt på vilket journalister skriver om genren. Det är en ond cirkel och det verkar tyvärr inte som att den bryts inom en snar framtid.</p>

<p>På senare år har flera bolagsskandaler uppdagats vilket har lett till ett ökat intresse för hur bolag styrs. Många av händelserna har skadat bolagens rykte och deras styrning och kontroll har ifrågasatts. I december 2004 infördes ”Svensk kod för bolagsstyrning” vars riktlinjer syftar till att förbättra bolagsstyrningen. Viktiga avsnitt under "koden” är att bolagen skall få vägledning i deras interna kontroll och riskhanteringsprocesser samt i redovisningen av dessa. En god bolagsstyrning ökar företagens förtroende och även deras värde. Den svenska koden för bolagsstyrning är en väldigt omfattande process, vilket gjort den till ett intressant studieobjekt ur allmänhetens och inte minst ur företagens intressenters synvinkel. För att få en djupare förståelse för hur företagen påverkas av ”koden”, ville vi undersöka deras syn på den och även få en inblick i huruvida den har påverkat deras arbete med bolagsstyrningsfrågor.</p><p>Studiens syfte är därmed att få en djupare förståelse för hur företagsledningar i svenska företag arbetar med riskmanagement och internkontroll och se ifall ”koden” har påverkat detta arbete. För att kunna besvara studiens syfte skapades ett antal frågor utifrån de teoriavsnitt som ingår i den. Denna studie är av kvalitativ ansats och frågorna besvarades därför genom att intervjua fem slumpmässigt valda personer som var och en innehar en ledande befattning i var sitt börsnoterat bolag.</p><p>Det mesta verkar tyda på att ”koden” inte har haft sådan stor inverkan på hur företagen sköter sin interna kontroll och riskhantering eller förbättrat den, då den redan varit tillräckligt bra, åtminstone utifrån företagens synvinkel. Samtliga företag poängterade dock att processerna kring intern kontroll och risk management hade blivit mer strukturerade och dokumenterade i och med införandet av ”koden”. Respondenterna ansåg inte att detta nämnvärt förbättrat deras bolagsstyrning men att det medfört en bättre kommunikation med marknaden kring dessa frågor. Bra kommunikationskanaler ansågs vara till störst nytta för aktieägarna, den intressentgrupp som bolagen ansåg ha störst intresse av en effektiv bolagsstyrning och därmed en tillförlitligare finansiell rapportering. Dock poängterades det att trots ökad reglering genom ”koden”, kommer det alltid att finnas en risk att företagsledningar missbrukar sin makt och att bolagsskandaler kan komma att inträffa.</p><p>Resultaten tyder på att bolagen är i ett tidigt skede att förändra sina bolagsstyrningsprocesser. Detta medför att problemområden och brister i ”koden” troligen kommer att identifieras och att regleringen förbättras i och med att praxis utvecklas. Allt tyder dock på att marknaden i framtiden kommer att få ta del av bättre information om hur bolagen styrs genom deras finansiella rapporter. Detta är ett viktigt steg för att skapa förtroende hos allmänheten och inte minst hos aktieägarna.</p>

<p>Syfte:                                                                         </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur organisation, intern kontroll och eventuella bolagsstyrningsrapporter förändrats i de tre undersökta bolagen i och med införandet av den reviderade koden den 1 juli 2008. Vidare är vårt syfte att undersöka om revisorernas arbete påverkats i och med införandet av den reviderade koden och hur Kollegiet upplever att implementering av densamma fungerat.</p><p>Metod:                                                     </p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade bolagens årsredovisningar samt intervjuer av semistrukturerad karaktär. Intervjuerna har gjorts med representanter för tre revisionsbyråer, tre börsnoterade bolag som följer koden sedan 1 juli 2008 samt Per Lekvall representant för Kollegiet för svensk bolagsstyrning.</p><p>Slutsats:                                                   </p><p>Författarna har kommit fram till att implementeringen av den reviderade koden inte har blivit så omfattande och krävt några större förändringar som många av de mindre/medelstora bolagen kanske oroat sig för. Anledningen till detta är att bolagen redan följer många delar av koden sedan tidigare samt att koden inte innehåller några revolutionerande förändringar för bolagen.</p> / <p>Purpose:                                                   </p><p>The purpose with this thesis is to study how the organization, intern control and possible corporate governance reports changed in three companies since they started to follow the modified code 1 july 2008. Further is the purpose to study if the work of the audits has been affected since the adoption of the modified code and how the Swedish Corporate Governance Board has experienced the implementation of the Swedish code of corporate governance.</p><p>Method:                                                   </p><p>The Research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports reports taken from the reviewed companies annual reports and from semi-structured interviews. The interviews has been done with representatives from three audit bureaus, three companies noted on the Swedish stock exchanged, who has followed the code since 1 july 2008 and Per Lekvall from the Swedish Corporate Governance Board.</p><p>Conclusion:                                             </p><p>The Authors has realised that the implementation of the modified code has not brought any big changes as many of the small/ medium-sized companies maybe worrying about. The reason is that many of these companies are already following a large part of the code and that the code does not contain any revolutionary changes.</p>

<p>Problem: På grund av alla företagsskandaler som upptäckts de senaste åren har många länder infört koder eller regler om hur bolag skall hantera bolagsstyrning. År 2002 införde USA Sarbanes Oxley Act (SOX) som är ett omdiskuterat regelverk. I Sverige kom år 2005 svensk kod för bolagsstyrning som är en rekommendation som bygger på principen “följa eller förklara”. I och med dessa koder har fokusering på internkontroll blivit allt viktigare. En rapport om internkontroll är något alla bolag som måste följa bolagskoden skall ha i sin finasiella rapport. En annan funktion som blivit allt viktigare i bolagen är internrevision. Denna funktion är dock ej obligatorisk enligt bolagskoden. Vi vill genom införandet av dessa koder och regelverk studera och jämföra hur bolag i Sverige hanterar sin bolagsstyrning, internkontroll, internrevision och riskhantering.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att granska hur banker och andra typer av företag tillämpar svensk kod för bolagsstyrning samt SOX. Dessutom kommer en jämförelse om hur banker och andra typer av företag hanterar internkontroll, internrevision samt riskhantering.</p><p>Metod: Studien börjades med att samla in information och skapa en referensram genom bland annat böcker, artiklar och internetkällor. En jämförelse mellan valda bolag gjordes genom att studera respektive årsredovisningar.</p><p>Resultat: Efter att ha studerat och jämfört de valda bolagen har det visat sig att få av dem gör avvikelser. Det är endast två av de studerade bolagen som gör detta. Nästan alla studerade bolag skriver i sin årsredovisning att de utgår från COSO- modellen när det gäller deras internkontroll rapport i den finasiella rapporten. De två bolag som inte nämner detta har efter jämförelsen konstaterats att de följer COSO- modellen helt eller delar av den. De flesta studerade bolagen har en intern-revisionfunktion. Det är endast ett bolag som inte har detta. Undersökningen har visat att internrevision blir allt vanligare i bolag. Riskhantering i bolagen blir allt viktigare. Banker använder sig av Basel II, vilket är ett resultat av att en ny lag infördes 1 februari år 2007. Medan företag använder sig av antingen ramverk eller har delat in risker i olika grupper.</p>

<p>Problem:</p><p>Som en följd av flertalet omtalade företagsskandaler infördes nya direktiv för bolagsstyrning runt om i världen. Efter att även Sverige drabbades av bolagsstyrningsskandaler samt efter påtryckningar från EU infördes år 2005 ”Svensk kod för bolagsstyrning”. Då Koden nyligen implementerades i det svenska näringslivet befinner den sig fortfarande i ett tidigt stadium vilket innebär att den är under ständig granskning och utveckling. Det medför eventuellt att företagen ännu inte har anpassat sig efter Kodens direktiv.</p><p>Syfte:</p><p>Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur svenska börsnoterade företag uppfyller Kodens direktiv angående innehållet i årsredovisningens bolagsstyrningsrapport.</p><p>Metod:</p><p>Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsmetod där primärdata studerades i form av bolagsstyrningsrapporter från de granskade företagens årsredovisningar. Innehållet i fyra företags bolagsstyrningsrapporter granskades för att undersöka huruvida de uppfyller Kodens krav. De företag som granskades var Axfood, Electrolux, Ericsson och SAS.</p><p>Resultat:</p><p>Trots att företagen endast har tillämpat Kodens direktiv under ett fåtal år har de lyckats bra med att uppfylla Kodens krav angående innehållet i bolagsstyrningsrapporterna. De få avvikelser som de granskade företagen ändå redogör för, är tydligt motiverade och väl berättigade i det aktuella sammanhanget. Det förekommer dock ytterligare avvikelser som företagen inte redovisar som avsteg från Kodens direktiv. Det skulle kunna undvikas genom att företagets revisor granskar bolagsstyrningsrapporten innan den publiceras. Företagen väljer att lämna ytterligare information utöver Kodens krav vilket tyder på att företagen inser vikten av att förmedla hur de styr bolagen utifrån aktieägarnas bästa intresse.</p> / <p>Problem:</p><p>Due to a number of company scandals, new directives for corporate governance were implemented in several countries around the world. In the year of 2005 “The Swedish code of corporate governance” was introduced due to national company scandals and the pressure from the European Union. Since the Code was recently implemented in the Swedish trade and industry the Code is still in an early phase. This means that it is under constant review and development. This might mean that the companies have yet to adapt to the directives of the Code.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose with this thesis is to study how companies noted on the Swedish stock exchange fulfil the directives of the Code concerning the content in the corporate governance report in the annual report.</p><p>Method:</p><p>The research is built on a qualitative method where primary data was studied in form of corporate governance reports taken from the reviewed companies annual reports. The content in the corporate governance reports of four companies was studied to examine whether they fulfil the requirements of the Code. The companies which were examined were Axfood, Electrolux, Ericsson and SAS.</p><p>Result:</p><p>Despite the fact that the companies only have applied the directives of the Code for a few years they have managed well to fulfil the requirements of the Code concerning the content in the corporate governance reports. The few divergences which they do describe are clearly justified and are well legitimated in the context. However, further divergences occur which the companies do not describe as deviations. This may be avoided if the auditor reviews the corporate governance report before published. The companies chooses to give further information in addition to the requirements of the Code which indicate that the companies realize the importance of communicating how they manage the companies for the shareholders’ best interest.</p>

<p>Harm reduction som insats, har för avsikt att minska de negativa konsekvenserna som tenderar att följa missbruket. Konceptet härstammar från 1920-talets England där grunderna för behandlingsformen utvecklades efter att läkarkåren ansåg att underhåll av missbruk i flera fall kan vara nödvändigt. Metadonbehandling och sprututbytesprojekt är två exempel på Harm reduction relaterade insatser. Grunderna för metadonbehandlingen utvecklades i USA av Marie Nyswander och Vincent Dole och lanserades 1966 i Sverige av professor Lars Gunne, aktiv vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Läkemedelsassisterad behandling är dokumenterat effektiv och visar goda resultat som t.ex. en ökad livskvalitet. Den svenska narkotikapolitiken har genom historiens gång haft inslag av både repressiv, liberal, och restriktiv karaktär, och även kombinationer av dessa. Idag bedriver Sverige en restriktiv narkotikapolitik där inslag av Harm reduciton relaterade insatser accepteras allt mer genom den nya lagstiftningen angående läkemedelsassisterad behandling(2005) och sprututbytesverksamhet(2006). Genom en kvalitativ enkätstudie baserad på sju enkätintervjuer via e-post och en personlig halvstrukturerad intervju är syftet i denna studie att undersöka om ny lagstiftning av Harm reduction karaktär kan ses som ett tecken på förändring inom den svenska narkotikapolitiken. Genom en teoretisk överblick innehållande relevanta teorier önskar studien även att öka förståelsen för missbrukssituationen hos läsaren. Resultatet har inte varit helt entydigt och generalisering av materialet är svårt eftersom studien varit av kvalitativ art. Dock kan en förändring i synen på och inställningen till exempelvis underhållsbehandlingar urskiljas. Det finns även en frustration bland respondenterna över att verksamheter ute i landet inte lever upp till sina åtaganden och att individer med beroende- och missbruksproblematik prioriteras bort. Trots att direktiven är tydliga kan i dagsläget ca hälften av alla landsting inte hålla vårdgarantin för den berörda patientgruppen, detta visar en granskning Socialstyrelsen genomfört. Behandlingen skall vara lättillgänglig, något som uppenbarligen inte efterlevs.</p>

<p>I den här uppsatsen görs en jämförelse mellan tre aktörer i svensk miljöpolitik, den svenska staten, miljöorganisationen Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och intresseorganisationen Svenskt Näringsliv (SN). Syftet med jämförelsen är att undersöka hur de skiljer sig åt eller om de i huvudsak har samma syn på hanteringen av miljöfrågan och speciellt i synen på om det finns en konflikt mellan tillväxt och miljö. Som teoretisk ram används ekologisk modernisering, en teori som karaktäriseras av att konflikten mellan tillväxt och miljö ses som upphävd och den anses vara en lovande strategi för att hantera miljöproblemen. Metoden, som har använts i uppsatsen är diskursanalys av olika texter som producerats av aktörerna i nutid. Hos varje aktör har både dokument rörande klimatfrågan som representerar globala hållbarhetsfrågor och dokument rörande allmän, nationell miljövård valts ut, för att även skillnaden mellan olika frågor ska kunna studeras. Den kritik som framförts mot ekologisk modernisering rör just att de globala frågorna förbises och att de dessutom är svårhanterliga inom ramen för teorin. Slutsatserna är att det råder en ganska liknande syn i miljöfrågan och dess hantering mellan de tre aktörerna vad gäller allmän, nationell miljöpolitik. Den strategin sammanfaller väl med ekologisk modernisering som strategi, vilket innebär att förändringarna kan ske inom vårt nuvarande samhälles ramar och genom en förening av tillväxt och miljö. Inom diskursen råder det dock större osäkerhet angående hur klimatfrågan ska hanteras. Speciellt staten och SNF har svårt att se konflikten mellan tillväxt och miljö som upplöst. SN:s strategi sammanfaller dock i den frågan väl med ekologisk modernisering. Det kan tolkas som att ekologisk modernisering är en strategi som passar näringslivet väl och som förstärker deras inflytande i att definiera miljöfrågan.</p>