Enligt undersökningar konsumeras allt mer kläder i Sverige, samtidigt som konsumenters efterfrågan på mer hållbara och miljömedvetna produkter ökar. Det är företagens uppgift att uppmärksamma konsumenten om de bättre alternativ som finns, ur ett miljöperspektiv, och det är upp till dem att tydliggöra sin position på marknaden samt göra sig mer synliga. Slow fashion är ett begrepp som funnits i decennier, men som fått fäste de senaste åren. Det är ett mode som kan bana väg för framtidens textilbransch och med denna rapport undersöks hur man kan lyfta fram och uppmärksamma fler människor på att dessa alternativ av företag finns. Denna uppsats är en fallstudie av ett svenskt företag som närproducerar kläder. Syftet med uppsatsen är att undersöka möjligheterna ett företag som tillverkar så kallat långsamt mode besitter, gällande att marknadsföra sig på ett specifikt sätt i butik och i skyltfönster. Vi har valt att undersöka hur butikens atmosfär och utformning av detaljer kan hjälpa till att förmedla företagets produkt och varumärkets identitet. Företagets kärnvärden är; tillverkning i Sverige, klassisk design och full kontroll på produktionen. Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Intervjuer har genomförts med privatpersoner för att undersöka deras intryck av skyltfönster, med andra svenska textilproducerande företag för att undersöka om det finns gemensamma nämnare för denna typ av företag och dess marknadsföring, samt intervjuer med marknadsförare för att undersöka deras åsikter huruvida svensktillverkade kläder kan kommuniceras. Litteraturstudier har gjorts för att undersöka vad befintliga teorier säger om butikskommunikation. De slutsatser som dragits utifrån intervjuer och analyser av teorier gällande butikskommunikation och hållbar marknadsföring, är bland annat att konsumenter ofta är misstänksamma mot företag och dess påstådda miljöengagemang. Detta innebär att företagen måste kommunicera ärligt, vara konsekventa i sina handlingar och beteende samt ha en tydlig röd tråd. Allt kommunicerar, varför alla detaljer är viktiga. Företaget använder sig med fördel av att visa de certifieringar och standarder som de använder sig av på etiketter och hangtags, eftersom konsumenter har en större tilltro till en tredje part. Företag kan skapa mervärde till sin produkt genom att använda sig av storytelling; berätta sin unika historia. Detta kan också med fördel sammanfogas med att man skapar en öppenhet gentemot kund, då man berättar om hur företaget tillverkar sina produkter, vart det sker och vilka material som används. När det handlar om att kommunicera enligt en röd tråd är det viktigt att se till hela butiken och dess atmosfär. Företaget kan tilltala kunden via alla sinnen och förstärka budskapet och intrycket via syn, hörsel, känsel och doft. Marknadsföring av hållbara produkter görs med fördel på ett sätt som är både underhållande och utbildande. Det gäller då att utforma lättsamt, tilltalande och informationsrikt material som berättar något för kunden som den kanske inte visste förut. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Under de senaste åren har olika företagsskandaler, både i Sverige och utomlands, varit ett uppmärksammat ämne i olika samhällsdebatter. Skandalerna har resulterat i att allmänhetens förtroende för svenskt näringsliv sjunkit. Denna förtroendeproblematik skapade behov av att reglera utövandet av bolagsstyrning, på engelska corporate governance. Kodgruppens uppgift är att utveckla den svenska Koden för bolagsstyrning som infördes 1 juli, 2005 och skall följas av bolag noterade på Nordiska börsen i Stockholm. I dagsläget omfattar Koden bolag noterade på Large Cap med hemvist i Sverige. Drygt ett och ett halvt år efter Kodens införande vill vi undersöka företagens attityd gentemot Koden. Vårt syfte är att ta reda på om det finns konkreta skillnader i attityden mellan små och stora företag, med olika ägarstrukturer och som verkar i olika branscher. Uppsatsen bygger på det hermeneutiska synsättet, då vi har utgått från regelverket och därefter jämfört det empiriska materialet från de bolag vi valt att granska. Våra kvalitativa undersökningar ligger till grund för vår uppsats, eftersom att vi har valt att göra en grundligare undersökning av ett få antal företag. Den teoretiska referensramen i uppsatsen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt den svenska ägarteorin, vilka samtliga kan kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Det empiriska materialet är en sammanställning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar på fyra noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden. De företag vi har valt att intervjua verkar samtliga i olika branscher, är olika stora och skiljer sig åt i sin ägarstruktur. Deras attityd till Svensk kod för bolagsstyrning har, beroende på dessa tre faktorer, skilt sig åt. I vår undersökning har det framgått att skillnaden främst baseras på företagens storlek och ägarstruktur. Branschtillhörigheten spelar en mindre roll för företagens attityd till Koden. / Uppsatsnivå: C

This study is an attempt to shed light on the importance of fiction as a bridge between different cultures and traditions. The objective of this essay is threefold. First it explores the potentiality of fiction as a communication channel between different cultures, societies and social groups. Secondly, it studies the availability of foreign fiction in Swedish language. And thirdly it tries to approach and analyze the structures and mechanisms behind that availability. In order to achieve the goals of the study the author uses a critical realist theoretical framework and combines quantitative and qualitative techniques. Some of the main findings of the study are the domination of Anglo-American fiction and the marginalization of small languages when translating foreign fiction to Swedish.

The purpose for this Master’s thesis is to describe the similarities and the differences of the work at the public libraries’ children’s sections, between Sweden and Italy. In order to do that we examine the cultural political presumptions that Swedish and Italian libraries have, such as policies concerning public libraries and children, on a national as well as an international level. We also look at existing attitudes regarding the work at the public libraries’ children’s sections, among authors of research literature in our subject. We are for instance interested in how these authors think the libraries’ activities for children should develop. Which opinions do the Swedish and the Italian authors have in common and how do their attitudes differ? In addition, the thesis includes interviews with librarians at the children’s sections and managers of libraries. How do the two libraries selected for our study conduct activities directed towards children? The method we use is comparative studies. One of our main conclusions is that there is a lack of research within our subject in both Sweden and Italy. However, we have discovered that the work with children at Swedish libraries is much more structured than in Italian libraries. We believe that the reason for this is the fact that there is no national library law in Italy. Neither is the education amongst the Italian librarians as high or advanced as the education of the Swedish librarians. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to evaluate and compare the retrieval effectiveness of two search engines on the Internet: Svensk Medicin and Google Scholar. Svensk Medicin is a medicine-specific search engine and Google Scholar specialises in indexing scholarly material. A set of 20 questions in four categories were used to conduct the searches with the search engines. Genuine medical information needs were selected from a question collection provided by the television program Fråga doktorn. The relevance of the first 10 retrieved documents was judged by using a binary scale and the measure used was precision. An analysis on average precision for all the search questions and an average measure was calculated (macro precision). Results for average precision over all the search questions and a mean average precision is also presented (micro precision and map). These measures shows which search engine performs best for single queries and how the relevant documents spread among the displayed results. The occurrence of duplicates and error pages was noted, because they also show how the search engine performs. Svensk Medicin is performing better than Google Scholar on the single queries and Svensk Medicin also retrieves the highest number of relevant documents. Methodology is discussed close since the experimental design affects the result. / Uppsatsnivå: D

Early Swedish films from the 1910’s and 1920’s are not only an important part of Sweden’s cultural heritage, but also an important part of the international film heritage. This period is often refereed to as the golden age of Swedish film history. Despite this fact, the possibility to watch Swedish films from this period is very small and the main purpose of this thesis is to examine why the availability of these films has such low priority in the Swedish film policy and at the Swedish Film Institute. With the use of policy analysis, I study governmental policies and policies from the Swedish Film Institute for early Swedish films and seek to identify the policy problem and its different parts. The conclusion of the study is that there is a lack of clarified policies and financial resources concerning early Swedish films. One of the major parts of the policy problem is that more power is used to preserve rather than make the films available for a broader audience and that digitalization of these films has a low priority. The definition of the audience and for whom the films has to be made available is also deficient in the policies. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this work was to examine the information behavior of nonfiction publishing Company editors. Three problem areas were presented and expressed in the following questions:- What is the information need of the editor in every day work?- Which sources of information do the editors use when they are looking for information and how do they make use of them?- Are there any factors that have an influence on the information behavior of the editors and in what way do the factors effect the information behavior of the editors in their everyday work? And finally, do the editors experience any factors as barriers to information behavior?Six editors, all with academical background, all employed in different publishing companies were interviewed. The result of this study have been analysed within a theoretical framework influenced by the work of Tom Wilson, Lars Höglund and Olle Persson and Block and Lagberg. The result shows that the editors had various regular needs of information in their every day work. They needed new information to get a grip on the market and competitors. Furthermore they needed inspiration and feed-back. They also needed information to confirm and explain tasks in manuscripts. It was important for the editors to have quick access to reliable information sources. Therefore the use of oral information from colleagues both face-to-face through interpersonal communication and through the Internet was frequently used. Internet was a very important tool for their information seeking and collection of information. The private collection of books of the editors was important. I found that non-word oriented sources such as pictures and the daily use of books influenced their information behavior. The editors often browsed information haphazardly, which generated finding information by serendipity, information to use in their work. Factors influencing the information behaviour of editors were the organisation, work tasks, geographical environment and personal interests and preferences. Barriers to information were also found.

Bolagsstyrning är ett begrepp som på senare år hamnat på var och varannan affärsmans och affärskvinnas läppar. Bolagsstyrning handlar i grunden om läran kring intressekonflikter och dess syfte är att styra bolag på bästa sätt. Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) instiftades år 2005 och berör bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm samt NGM Equity. Koden grundas på självregleringsfenomenet, med "följ eller förklara"-principen som centralt huvudområde. Principen har emellertid visat sig inneha brister, och till följd av det har grönboken "En EU-ram för bolagsstyrning" framtagits med syfte att lagstifta bolagsstyrningen. Till grönboken inkom 409 stycken remissvar, varav 30 stycken från Sverige.Syftet med studien är att granska hur Kodens "följ eller förklara"-princip tillämpats från införandet fram till år 2010, vilket är det senast rapporterade året. Studien syftar även till att undersöka utvecklingstendenser inom berört område, för att således se hur framtiden kan komma att se ut. Studien utgör en kvalitativ litteraturstudie, vilken antagit en abduktiv forskningsansats.För att undersöka om en lagstiftning är av behov har utgångspunkt tagits i de årsrapporter som publicerats av Kollegiet, vilka ansvarar för Koden. De frågor i grönboken som berör "följ eller förklara"-principen, liksom de svar som representerar Sverige, har likväl de varit utgångspunkt för studien. Av avvikelserna att döma kan det konstateras att antal redovisade förklaringar, liksom dess informationsvärde sjunkit sedan införandet av Koden. Majoriteten av respondenterna till grönboken har en negativ inställning till förslaget, då de anser att en reglering kan leda till ökade kostnader samt minskad transparens och konkurrenskraft.Efter genomförd studie är den huvudsakliga slutsatsen att Koden inte bör lagstiftas eftersom självregleringsfenomenet erbjuder stor flexibilitet. Vi anser däremot att "följ eller förklara"-principen behöver lyftas ytterligare, bland annat genom att principen förflyttas till Kodens inledande kapitel. Det grundar sig i att bolag måste förstå principens anpassningsbarheten, men även för att de skall bli införstådda i att redovisa tydliga avvikelser och alternativa lösningar. / Program: Civilekonomprogrammet

The purpose of this thesis is to systematically describe and map how authorities define the school library and its function based on the current policy documents for the Swedish upper secondary school. The study is guided by the following questions: • What dimensions does the school library have according to the explicit definitions, descriptions and requirements? • What implicit arguments, references and unspoken assumptions about the school library and its role, function and significance can be derived? The study is delimited to the national policy documents, which have been divided into two groups – structural and teaching focused – corresponding to the two questions above. Further delimitations have been made to avoid noise and to manage a manual content analysis. Each question required its own analysis tool. The first a dimension-matrix and the second a group of ideal types adapted from models of the public library’s functions. The result shows that the policy documents explicit defines the school library as mainly two dimensional (space and media), but also that other dimensions could be implicated depending on the interpretation of some active verbs. There are several implicit references to the library’s ideal types skills and citizens, but also to the ideal types culture and community parlour. The conclusion is that the implicit expectations makes it possible for the school library to play a greater role then the explicit defining framework require. The defining framework is vague and unstructured and would benefit from an elucidation in order for the statutory requirement for school libraries to have any significance. / Program: Bibliotekarie

Denna studie handlar om hur incestfall presenteras i svensk media. Syftet med studien är att undersöka hur incest framställs i media under åren 2007–2018 genom att studera hur mediernas språkanvändning påverkat framställningen av incestövergrepp. Med hjälp av forskningsfrågorna: “Hur representeras incest i de valda artiklarna?” och “Hur påverkar språkval i medias representationer tolkningen av sexuella övergrepp med inriktning på incest?”, önskar studien kunna svara på syftet. Vid denna studie var det lämpligt att använda diskursanalys och metod Faircloughs tredimensionella modell och med hjälp av den kunna analysera fyra olika artiklar från svenska medier. Resultatet studien kom fram till tyder på att två av artiklarna består av intervjuer av dem utsatta medan i de andra två artiklarna får vi inte ta del av de utsatta personernas uttalanden. Studien kom fram till att det krävs objektivitet vid representationer av incestbrott på svensk media eftersom text skapar diskurs som har en påverkar på samhället.