Att vara aktiv och klara av att utföra sitt arbete har en central betydelse för en individs hälsa och välbefinnande. Begreppet arbetsförmåga är ett komplext begrepp som beskrivs som flerdimensionellt. Vid bedömning av arbetsförmåga är det viktigt att bedömaren använder sig av tillförlitliga metoder som syftar till att hjälpa individen med sin fortsatta rehabilitering. Syftet med studien är att kartlägga olika bedömningsinstrument som mäter arbetsförmåga i olika avseenden. Bland annat vilket syfte instrumentet har, vilken datainsamlingsmetod instrumentet använder samt vilka psykometriska egenskaper som har prövats för instrumentet. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturstudie med sökning i följande databaser: PubMed, CINAHL, Scopus och OT-seeker vilket resulterade i tio artiklar. En manuell sökning utfördes för att komplettera den initiala sökningen vilket resulterade i ytterligare sex artiklar. Resultatet visar att sju instrument kunde identifieras som på olika sätt mäter en individs arbetsförmåga. Majoriteten av dem har ett tydligt syfte samt är förankrade i en teoretisk grund och är prövade utifrån olika psykometriska egenskaper. Författarna har konstaterat att begreppet arbetsförmåga saknar enhetlig definition och är ett komplext begrepp. I diskussionen föreslås en samverkan av olika instrument som framkommit i studien för att tydliggöra och bistå bedömningen av en individs arbetsförmåga. / Being active and able to perform one’s work is of central importance to an individual’s health and wellbeing. Work capacity is a complex concept that is described as multidimensional. When assessing an individual’s work capacity, it is of great importance to use reliable methods designed to help the individual with his continuing rehabilitation. The purpose of this study was to identify existing assessment instruments for measuring work capacity in different ways, considering for example: the purpose of the instrument, the method for data collection, and the psychometric properties tested for the instrument. A systematic literature review was performed by searching the following databases; PubMed, CINAHL, Scopus, and OT-seeker.  The search resulted in ten articles. A complementary manual search was conducted, producing six additional articles. The contents of the 16 articles identified seven instruments, all of which measured an individual's work capacity in different ways. The majority of the instruments had a clear purpose, were anchored in a theoretical basis, and were tested on different psychometric properties. The authors found that the concept of work capacity has no single definition and is a complex concept. The discussion suggests the combined use of various instruments that emerged in the study to clarify and assist in the assessment of an individual’s work capacity.

Bakgrund Ätstörningar är idag vanligt förekommande och betraktas som ett betydande hälsoproblem. Uppskattningsvis lider tio procent av unga kvinnor av någon form av ätstörning. Ätstörningar kännetecknas av att relationen till och synen på mat blivit osund och har ofta ett långdraget sjukdomsförlopp med såväl medicinska som psykologiska komplikationer. Anorexia nervosa är den mest efterforskade typen av ätstörning och den psykiska sjukdom med starkast koppling till förtida död. Behandlingen utförs i multiprofessionella team där sjuksköterskans specifika kompetens och ansvarsområde är evidens- och personcentrerad omvårdnad. I dagsläget saknas nationella riktlinjer för behandling av ätstörningar även om det finns specialiserad ätstörningsvård. Syfte Syftet var att undersöka hur patienter diagnostiserade med anorexia nervosa upplever omvårdnad och behandling. Metod Den metod som användes var en icke-systematisk litteraturöversikt. En sammanställningav relevant befintlig forskning gjordes för att undersöka patienters upplevelser av vården vid anorexia nervosa. Sökningar efter vetenskapliga artiklar genomfördes i databaserna PubMed ochCinahl. En integrerad analys genomfördes och det insamlade materialet presenterades i olika kategorier. Resultat  Tre övergripande kategorier som belyste patienters upplevelser av behandling, behandlare och vårdmötet identifierades. Skapandet av behandlingsallians och patientens möjlighet att påverka behandlingen belystes i flera studier och beskrevs påverka behandlingsutfallet positivt. Flera studier beskrev även behandlarens karaktärsdrag och beteenden samt hur dessa kunde påverka såväl behandling som alliansskapandet. Resultatet kopplades till KASAM då flera möjligheter att stärka patientens upplevelse av meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet beskrivs. Slutsats Det finns ingen entydig faktor som främjar behandlingen vid anorexia nervosa, snarare samverkar ett flertal faktorer i behandlingen. Med mer omfattande kunskap om dessa faktorer kan behandlaren med större framgång stötta patienter i sitt tillfrisknande. / Background Eating disorders are common today and are considered a significant health problem. An estimated ten percent of young women suffer from some form of eating disorder. Eating disorders are characterized by the relationship to and view of food becoming unhealthy and often has a long course of illness with both medical and psychological complications. Anorexia nervosa is the most researched type of eating disorder and the mental illness with the strongest link to premature death. The treatment is performed in multi-professional teams where the nurse's specific competence and area of responsibility is evidence- and person-centered nursing. At present, there are no national guidelines for the treatment of eating disorders, even though there is specialized care for eating disorders. Aim The aim was to explore how patients diagnosed with anorexia nervosa perceive care and treatment. Method The method used was a non-systematic literature study. A compilation of existing, relevant research was made with the aim of studying the care that patients with anorexia nervosa receive. Searches for scientific articles were conducted in the databases PubMed and Cinahl. An integrated analysis was implemented and the gathered material was presented in categories. Results Three main categories emerged that highlighted the patients experiences of the treatment, the caregiver and the encounter with care. The formation of treatment alliances and the patient’s ability to influence the treatment was highlighted in multiple studies and was described as having a positive effect on the treatment outcome. Several studies also described the caregiver’s characteristics and behaviors, as well as how these might affect the treatment as well as the formation of alliances. The result is linked to SOC, as several opportunities to increase the patient’s sense of meaningfulness, comprehensibility and manageability are described. Conclusions There is no unequivocal factor which improves anorexia nervosa treatment, rather a number of interacting factors in the treatment. With more extensive knowledge of these factors, the caregiver can more successfully support patients in their recovery.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter dagligen anhöriga till patienter i livets slutskede. Bemötandet är centralt i omvårdnaden och påverkar vårdupplevelsen. Varje person ska bemötas som en individ vilket kan vara utmanande. Eftersom sjuksköterskor ses som omvårdnadsexperter är det väsentligt att lyfta sjuksköterskors erfarenhet av att bemöta anhöriga. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga till patienter i livets slutskede. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och analys utifrån kvalitativ ansats. Resultat: Två teman. I temat Skapandet av en god relation hittades subteman: ”Att erbjuda stöd och involvering i vårdandet” samt ”Att ha en god kommunikation”. Finnas som psykologiskt stöd, att se varje individ och förbereda anhöriga för dödsfallet belystes. Kommunikation beskrevs central. Bristande kommunikation kunde leda till obehagliga situationer. I temat Professionella utmaningar framkom subteman: ”Att involveras känslomässigt” samt ”Att känna sig otillräcklig”. Det var psykiskt påfrestande att vårda palliativt, erfarenheten ledde till personlig och professionell utveckling. Sjuksköterskorna uttryckte utmaning att hantera sörjande anhöriga och behov av utbildning. Slutsats: Anhöriga involverades i vården och sjuksköterskorna belyste vikten av pålitlighet och kommunikation. Sjuksköterskorna blev ibland konfliktlösare. Maktlöshet, frustration och sorg beskrevs men att vårda palliativt var ett privilegium. / Background: Nurses meet relatives of patients in end-of-life care daily. The treatment’s central to nursing and affects the care-experience. Each person must be treated as an individual, which can be challenging. Since nurses are nursing experts, it’s essential to highlight nurses’ experience with relatives. Aim: To describe nurses' experiences of treating relatives of patients in end-of-life care. Method: A systematic literature study with a descriptive data synthesis. Result: The theme Creating a good relationship, found two sub-themes: “Offering support and involvement in care” and “The importance of communication”. Being a psychological support, seeing every individual and preparing relatives for the coming death was highlighted. Communication was described centrally as lack of communication could lead to unpleasant situations. The theme Professional challenges emerged two sub-themes: “Being emotionally involved” and “Feeling inadequate”. It was psychologically stressful to work in palliative care, but the experience led to personal and professional development. It was challenging to handle grieving relatives and nurses needed further education. Conclusion: The nurses involved relatives in the care and highlighted the importance of reliability and straightforward communication. Powerlessness, frustration and grief was described but also a privilege to provide palliative care.

Bakgrund: I världen insjuknar cirka 10 miljoner människor årligen i demenssjukdom. Demenssjukdom orsakar en gradvis försämring av den kognitiva förmågan och medför behov som kan vara svåra att möta. Personcentrerad vård syftar till att göra personen delaktig i vårdandet och det innebär att ta del av personens livsberättelse, intressen och värderingar. Inom demensvården bör utgångspunkten vara personcentrerad och enligt lag har vårdpersonal en skyldighet att vård ska ges med respekt för människors lika värde. Personer med demenssjukdom och anhöriga beskriver betydelsen av personcentrerad vård och omständigheter som försvårar tillämpningen av personcentrerad vård som arbetssätt. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Två teman och fem underteman framkom. Tema: Betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen med undertema: att skapa en relation, att ta del av livsberättelsen och att se individen. Tema: Omständigheter som försvårar personcentrerad vård med undertema: att sakna möjligheter och att sakna kunskap. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personen bakom sjukdomen genom att tillämpa personcentrerad vård som arbetssätt. De beskrev även försvårande omständigheter som påverkar tillämpningen av personcentrerad vård i vårdandet av personer med demenssjukdom. / Background: Every year becomes around 10 million people in the world affected by dementia. Dementia causes a gradual deterioration of cognitive ability which causes needs that can be difficult to meet. Person-centered care aims to make the person involved and that means taking part of the person's life story, interests, and values. The starting point in dementia care should be person-centered. According to law, healthcare personnel have an obligation that care should be given with respect for people's equal value. People with dementia and relatives describe the importance of person-centered care and circumstances that make the application of person-centered care more difficult. Aim: To describe the experiences of caregivers in person-centered care in the care of people with dementia. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: Two themes and five subthemes emerged. Theme: The importance of getting to know the person behind the disease with subthemes: to create a relationship, to share the life story and to see the individual. Theme: Circumstances that make it more difficult for person-centered care with subthemes: to lack opportunities and to lack knowledge. Conclusion: Caregivers described that person-centered care is important for getting to know the person behind the disease by applying person-centered care as a way of working. They also described aggravating circumstances that affect the application of person-centered care of people with dementia.

Bakgrund: Döendet är naturlig del i livet som berör alla människor. Sjuksköterskor möter döende patienter i vården. Anhöriga beskriver att den döende närstående är i behov av information och närvaro från vårdpersonal. Ibland beskriver anhöriga att vårdpersonal brister i kommunikation och tillgänglighet i den döendes vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter. Metod: Elva artiklar analyserades med kvalitativ metod genom systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Två teman och fem tillhörande subteman framkom. Temat Relationella utmaningar med tre subteman Att samspela med patienter, Att samspela med anhöriga och Att samspela i vårdteamet. Det framkom att det ibland var utmanande för sjuksköterskor att samspela med patienter, anhöriga och andra professioner. Temat Existentiella utmaningar synliggjorde två subteman Att vara närvarande och Att bli personligt påverkad. Det framkom att sjuksköterskor blev påverkade i vården av döende patienter och hade varierande sätt att bearbeta sina emotioner. Slutsats: Sjuksköterskornas samspel med döende patienter, anhöriga och vårdteamet var av betydelse för bemötande. Sjuksköterskornas närvaro främjade trygghet hos döende patienter. Sjuksköterskor blev ofta personligt påverkade av relationen till döende patienter och dess anhöriga som bearbetades genom exempelvis fysisk aktivitet. / Background: Dying is natural and affects all people; nurses will face dying in the care of patients. The relatives' perspective is that the dying person is in need of, among other things, information and the presence of healthcare staff. Relatives sometimes describe that care staff lack communication and accessibility in the dying person's care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for dying patients. Method: Eleven articles were analyzed by a qualitative method through systematic literature study with descriptive synthesis. Results: Two themes and five associated sub-themes emerged. The theme Relationship Challenges, which provided three sub-themes: Interacting with patients, Interacting with relatives and Interacting in the care team. It was discovered that it was sometimes challenging for nurses to interact with patients, relatives and other professions. The theme Existential Challenges highlighted two sub-themes Being Present and Being Influenced. Analysis showed that nurses were influenced in the care of dying patients and had varying ways of processing their emotions. The presence of nurses created security for dying patients. Conclusion: The nurses' interaction with dying patients, relatives and the care team was important in meeting their varying needs. The presence of the nurses promoted the safety of dying patients. Nurses' risk of being personally affected by the relationship with dying patients. The personal impact was processed through, for example, physical activity.

Bakgrund: Anhörigas delaktighet i den palliativa vården förser patienter med viktigt stöd. Situationen kring den döende patienten påverkar anhöriga. Detta bidrar till att anhöriga ställs inför utmaningar i vården. För att kunna möta upplevelserna behövs stöd. Sjuksköterskor kan förse anhöriga med kunskap och stöd för att klara upplevelserna. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av stöd i palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans beskrivande syntes. Resultat: Efter analysen framkom två teman och fem subteman. Tema 1) Upplevelse av förståelse inkluderar: Vikten av känslomässigt stöd, Vikten av individanpassat stöd och Vikten av praktiskt stöd visade på hur anhöriga upplevde det stöd de fick och hur väl de kände sig förstådda. Tema 2) Upplevelse av delaktighet inkluderar: Vikten av inkludering och Vikten av kommunikation visade på anhörigas upplevelser av delaktighet för att bibehålla positiva upplevelser av vården. Slutsats: Anhöriga upplevde att en stark vårdrelation var viktig för att öka delaktigheten i vårdandet. Med bra känslomässigt och praktiskt stöd från sjuksköterskorna kände anhöriga lugn och trygghet i den palliativa vården. Utan en stark vårdrelation kände anhöriga att de var i vägen vilket ledde till osäkerhet kring den egna förmågan. Nyckelord: Anhöriga, Upplevelser, Palliativ vård, Stöd, Systematisk litteraturstudie. / Background: Relatives participation in palliative care provides patients with crucial support. The situation surrounding the dying patient (may) affect relatives. This contributes to challenges relatives face during care. Support is needed to accommodate for these experiences. Nurses can provide relatives with knowledge and support to manage these experiences. Aim: The aim was to describe the relatives’ experiences of support in palliative care. Method: A systematic literature study with a qualitative approach according to Evan’s descriptive synthesis. Results: After the analysis, two themes and five subthemes emerged. Theme 1) Experience of understanding includes: The importance of emotional support, The importance of individualized support and The importance of relief showed how relatives experienced the support they received and how well they felt understood. Theme 2) Experience of participation includes: The importance of inclusion and The importance of communication showed relatives' experiences of participation to maintain positive experiences of care. Conclusion: Relatives felt that a strong care relationship was important to increase participation in care. Relatives experienced peace and security in the palliative care with good emotional and practical support from the nurses. However, without a strong caring relationship, relatives felt that they were in the way, which led to uncertainty about their own abilities. Keywords: Experience, Palliative care, Relatives, Support, Systematic literature study.

Bakgrund: Demenssjukdom är en av de vanligaste sjukdomarna i världen och förväntas öka kraftigt. Demenssjukdom påverkar det dagliga livet för både den som är sjuk och för anhöriga. Problem: Många anhöriga vårdar sin närstående i hemmet i många år vilket påverkar dem i stor utsträckning. Oftast leder det till en kritisk punkt och beslut om flytt till särskilt boende blir aktuellt. Detta examensarbete kan vara till hjälp för att vårdpersonal ska möta och ge stöd på ett bra sätt. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser i samband med flytt av deras närstående med demenssjukdom till särskilt boende. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Anhöriga upplevde sig ensam i sin situation och skuld gentemot sin närstående. De behövde anpassa sig till en ny livssituation. De önskade vara delaktiga i vården och att få känna trygghet i samverkan med vårdpersonal. Stöd av familj, vänner och andra personer var av stor vikt. De hade behov av samhörighet. Slutsats: Utifrån resultatet kan vårdpersonal möta och ge stöd på ett bra sätt till anhöriga när de är medvetna om anhörigas upplevelser när deras närstående flyttar. / Background: Dementia is one of the most common diseases in the world and is expected to increase considerably. Dementia affects the daily life for the one with the illness and for the relatives. Problem: many relatives take care of their related at home for many years which has proved being a burden for them. Most often, it leads to a critical point and the decision on the move to nursing home becomes necessary. This master thesis contribute to healthcare professionals to meet and provide support to relatives in a good way. Purpose: to describe the relatives experiences associated with the relocation of their related with dementia. Methods: A systematic literature review with descriptive synthesis. Results: Relatives felt alone in their situation and felt guilt toward their related. They had to adapt to a new life situation. They wanted to be involved in the care and wanted to feel secure when they interact with the healthcare professionals. The support of family, friends and other people were of great importance. They needed affinity. Conclusion: Based on the results healthcare professionals can respond to and provide support in a great way for family members when they are aware of the family's experiences in connection with the relocation of their relatives.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett av Sveriges vanligaste kroniska tillstånd och medför begränsningar i patienternas vardag. Genom att utföra egenvård kan patienter vidta åtgärder som förebygger försämring av det kroniska tillståndet. Tidigare forskning visar att egenvård är avgörande för ett liv med välbefinnande trots kroniskt tillstånd, men att informationen mellan sjuksköterskor och patienter brister, vilket får konsekvenser för egenvården. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hjärtsvikt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes utifrån Evans av elva stycken kvalitativa artiklar. Resultat: Patienter erfor både möjligheter och hinder vid utförandet av sin egenvård. Kunskap, motivation och stöd från närstående samt hälso- och sjukvården gav patienterna möjligheter till att utföra god egenvård och skapade ett tema. Brist på förståelse och information, psykiska och emotionella barriärer, kostrestriktioner, fysiska begräsningar och rädslor samt ekonomiska begränsningar var hinder som medförde att patienter inte utförde egenvård, skapade ett tema. Slutsats: Kunskap om det kroniska tillståndet och stöd från omgivningen bidrar till ökat självförtroende hos patienterna, vilket medför förbättrad egenvård. Bristande information och förståelsen av informationen hindrar patienterna från att ta hand om sin hälsa och egenvården försämrades. Det framkommer att försämrad egenvård leder till försämrat tillstånd av hjärtsvikt, vilket kan medföra lidande hos patienterna samt en försämrad livskvalitet. / Background: Heart failure is one of the most common chronic conditions in Sweden and enatils the patients to live their life normal and fully. With self-care, patients can prevent the chronic conditions to get worse. It is shown in previous research that self-care is a fundamental factor for a life with wellness in defiance of their chronic conditions, but the advice, knowledge and information between nurses and patients often deficiencies which often cause patients to fail their self-care. Aim: The self-care experience for patients with heart diseases. Method: A systematic literature study with descriptive synthesis designed by Evans of 11 qualitative articles. Results: Patients experience both opportunities and difficulties in performing their self-care. The motivation, knowledge and support that the patient’s relatives and health care give results as opportunities to make a greater self-care recover. When there is lack of understanding and information, mental and emotional barriers, cost constraints, and physical as well as economic limitations, the patient induce to not take care of its health and therefore the self-care fail. Conclusion: Knowledge about the chronic conditions and support from relatives increases the patient’s self-confidence certain improvement in self-care. When there is lack of knowledge and understanding of the information, patients tend to act unhealthy and aggravate their disease. Decreased self-care tend to impaired state of heart failure, which may lead to a patient's disorder.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Bakgrund: För att vården av patienter med demenssjukdom ska uppnå en god kvalité bör den utgå från personcentrerad vård. I den personcentrerade vården läggs fokus på personen bakom sjukdomen, där sjuksköterskan individanpassar vården efter patientens behov. Enligt lagar och riktlinjer, bör vårdpersonal tillgodose en god vård som är grundad på respekt för självbestämmande, delaktighet samt integritet. Däremot upplever inte alltid patienter och anhöriga att personcentrerad vård tillämpas. Syfte: att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med demenssjukdom utifrån ett personcentrerat arbetssätt i olika vårdkontext. Metod: kvalitativ, systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans. Resultat: det framkom två teman och fem subteman. Första temat blev Relationella utmaningar, följt av subteman: Att se hela patienten, Att skapa relationer och Att individanpassa vården. Det andra temat blev Organisationella utmaningar, följt av subteman: Att förhålla sig till kunskap och Att relatera till arbetsmiljön. Slutsats: sjuksköterskor belyser vikten av att se hela patienten genom att ta del av patientens livsberättelse, skapa relationer, och slutligen att individanpassa vården för att tillgodose personcentrerad vård. De erfor även att arbetsmiljön försvårade tillämpningen av personcentrerad vård.