Bakgrund: En grundsten i sjuksköterskeprofessionen är att främja hälsa och motverka onödigt lidande hos patienter och anhöriga. Onödigt lidande kan uppstå om det föreligger en bristande förståelse hos sjuksköterskor för vårdandet i livets slutskede. Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kan bidra till att öka förståelsen för hur det är att vårda dessa patienter samt att kunna förebygga lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde vården tillfredsställande eftersom de fick vara en del av patienters sista tid i livet. Det upplevdes meningsfullt med en god kommunikation. Samtidigt upplevdes hinder i samarbetet när patienters bästa inte kom i första hand. Frustration uppstod när vården påverkade patienter negativt på grund av tidsbrist och hög arbetsbelastning. Vård i livets slutskede upplevdes så pass krävande att de ibland blev så känslomässigt överväldigade att de önskade byta arbetsplats. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer tid till patienter och anhöriga för att kunna skapa ett tillfredsställande samarbete, för att kommunikationen skall upplevas betydelsefull liksom vården som skall bedrivas. Att våga vara nära kan bidra till ökad insikt för patienter och anhörigas behov i livets slutskede, vilket på längre sikt kan innebära en god och kvalitativ vård. / Background: A cornerstone of the nursing profession is promoting health and counteracting unnecessary suffering in patients and relatives. Unnecessary suffering can occur if there is a lack of understanding among nurses for care at the end of life. Describing nurses' experiences can help to increase understanding of what it is like to care for these patients and to be able to prevent suffering. Aim: To describe nurse’s experiences to care for patients at the end of life. Method: A systematic literature study with a qualitative approach with a descriptive synthesis. Result: Nurses experienced satisfactory care because they were part of patients' last time in life. It was meaningful with good communication. At the same time, barriers to collaboration were experienced when patients' best interests did not come first. Frustration arose when care had a negative impact on patients due to lack of time and high workload. Care at the end of life was so demanding that they sometimes became so emotionally overwhelmed that they wanted to change jobs. Conclusion: Nurses need more time for patients and relatives to be able to create a satisfactory collaboration, in order for the communication to be perceived as important as well as the care to be performed. Dare to be close can contribute to increased insight for patients and the needs of relatives in the end stage of life, which in the long term can mean good and quality care.

Syftet med denna studie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till vad gäller möjligheter och begränsningar i arbetet med pedagogisk dokumentation i förhållande till kommunikation mellan barn och pedagoger och barns delaktighet. Syftet var även att synliggöra vilka etiska dilemman som uppstår, kopplat till barns delaktighet och kommunikationen mellan barn och pedagoger. För att besvara vårt syfte och frågeställningar har vi valt att göra en systematisk litteraturstudie som innebär att vi på ett systematiskt sätt har sökt efter vetenskapliga artiklar och avhandlingar inom vårt valda forskningsområde pedagogisk dokumentation och därefter genomfört en tematisk analys. Vårt resultat visar att pedagogisk dokumentation är ett mångfacetterat och komplext verktyg som kan tolkas på olika sätt beroende på pedagogernas förhållningssätt och perspektiv de utgår från. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ska möjliggöra både för barns delaktighet och för kommunikation mellan barn och pedagog men vårt resultat visar dock att den kommunikation som sker mellan pedagoger och barn är målorienterad och strategisk, vilket i sin tur påverkar barns möjligheter att vara delaktiga. Trots att arbetet med pedagogisk dokumentation som ska utgå från barns intressen och där de är delaktiga i processen så sker inte detta i praktiken. Den kommunikation som uppstår mellan barn och pedagoger begränsar barnen då pedagogerna förhåller sig till ramarna inom det Reggio Emilia-inspirerade arbetssättet.

Bakgrund: Livets slutskede innebär den sena fasen inom palliativ vård. Tidigare forskning beskriver att patienter och anhöriga upplever tillfredsställelse med vården som ges i livets slutskede. Både patienter och anhöriga beskriver att de uppskattar när sjuksköterskor och vårdpersonal strävar efter att bygga en god relation, där hens behov tillgodoses i livets slutskede. Sjuksköterskan har som ansvar att främja hälsa, förebygga ohälsa och lindra lidandet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskorna erfor att i en relation var det betydelsefullt att tillgodose patienters behov och önskemål. Att främja patientens välbefinnande erfors som en viktig del vid vårdandet i livets slut. De erfor också att ha ett samtal innebar att bjuda in och vara närvarande i samtalet med patienten. Sjuksköterskorna erfor också tacksamhet där de var stolta och nöjda över den vård patienter fick. Sjuksköterskorna erfor också känslomässiga begränsningar när brist på kunskap och erfarenheter, tidsbrist samt hög arbetsbelastning förekom vid vårdandet i livets slut. Slutsats: Sjuksköterskor erfor att vårda patienter i livets slutskede på en vårdavdelning som att vara närvarande och emotionellt involverade i vårdandet vid livets slut. / Background: The end-of-life intends the late phase of palliative care. Previous research describes that patients and their relatives experience satisfaction with the care provided at the end-of-life. Both patients and their relatives describe that they appreciate when nurses and caregivers aim to build a good relationship, where their needs are met at the end-of-life. The nurse is responsible for promoting health, preventing illness and ease suffering. Aim: To describe the nurses experiences of care for patients at the end-of-life on a care ward. Method: A systematic literature study with a qualitative approach. Results: The results showed that the nurses experienced that in a relationship it was important to meet the patients' needs and wishes. To encourage the patient's well-being is experienced as an important part of the end-of-life care. They also experienced that having a conversation meant to invite and being present in the conversation with the patient. The nurses also experienced gratitude where they were proud and satisfied with the care the patients received. The nurses described that lack of knowledge and experience, lack of time and high workload are experienced as limitations at the end-of-life care. Conclusions: Nurses experienced caring for patients at the end-of-life in a care ward such as being present and emotionally involved in the caring at the end-of-life.

Bakgrund: Personcentrerad vård hör till sjuksköterskans kärnkompetenser och innebär att personen vårdas utifrån en helhetssyn. Demenssjukdom påverkar den äldres intellektuella funktioner. Tidigare forskning visar att människor på grund av demenssjukdom upplever ojämlikhet i makten i förhållande till personalen inom vården. Enligt lag bör vårdpersonalen ta hänsyn till patienternas integritet och självbestämmande. Dock efterlevs inte alltid detta. Därmed upplever anhöriga svårigheter när deras anhörige med demenssjukdom till exempel regelbundet får lugnande läkemedel. Syfte: Att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av att vårda utifrån ett personcentrerat arbetssätt i vård av äldre personer med demenssjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes av kvalitativ ansats. Resultat: Analysen genererade två teman och fyra subteman: tema 1) Betydelsen av att lära känna personen med dess subteman:  Att anamma livshistorien och Att se personens behov samt tema 2) Viljan att förbättra vården med dess subteman: Att utveckla kunskap och Att sträva efter gemensamma mål. Slutsats: Vårdpersonalen beskrev betydelsen av att lära känna personer med demenssjukdom genom att implementera ett personcentrerat arbetssätt. De beskrev även sina önskningar för att kunna förbättra vården av äldre personer med demenssjukdom och förutsättningar för att kunna uppnå gemensamma mål. / Background: Person-centered care is among the core competencies of nursing; it means that the person is cared for in a holistic sense. Dementia affects the intellectual functioning of the person. Previous research indicates that people with dementia often experience inequities in health care. By law, healthcare staff must consider the patient’s integrity and self-determination. But staff members do not always follow that guideline. Relatives of dementia patients thus experience difficulties when their loved ones receive, for example, regular sedatives. Aim: To describe the experience of caregivers in caring from a person-centered approach in the care of elderly people with dementia. Method: A systematic literature study with a descriptive synthesis of qualitative approaches. Results: The analysis generated two themes and four subthemes. The first theme is: The importance of getting to know the person, which features two subthemes: To embrace the life story and To see the person’s needs. The second theme is: The desires to improve care, which also features two subthemes: To develop knowledge and To strive for common goals. Conclusion: The care staff described the importance of getting to know people with dementia through a person-centered approach. They also described their wish to be able to improve the care of elderly people with dementia and the prerequisites for achieving common goals.

Bakgrund: Syftet med personcentrerad vård är att bevara och se personen utifrån ett helhetsperspektiv samt utgå från personens individuella behov. Patienters upplevelser av personcentrerad vård är att bli sedda som unika individer med individuella behov. Att bli respekterade, omhändertagna och ha rätt för autonomi och delaktighet inom den egna vården är betydligt ur patienters perspektiv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar två teman och fyra subteman. Temat: Se personen bakom sjukdomen innefattar subteman: Utgå från patientens individuella behov och Arbeta i partnerskap med patienten. Temat: Skapa en vårdrelation innefattar subteman: Betydelsen av kommunikation och Betydelsen av tid. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskors upplevelser av att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt innebar att se personen bakom sjukdomen för att personen ska vara i fokus snarare än sjukdomen, där vikten av att utgå från patientens individuella behov samt arbeta i partnerskap med patienten betonades. Detta kunde dessutom leda till att en vårdrelation skapades vilket främjade en personcentrerad vård. / Background: The goal of person-centred care is to preserve and view the person from a holistic perspective as well as to emanate from the person's individual needs. Patients' experiences of person-centred care are to be seen as unique individuals with individual needs. Being respected, cared for and having the right for autonomy and participation in one's own care is significantly from the patients' perspective. Aim: To describe nurses' experiences of applying a person-centred approach. Method: A systematic literature review with descriptive synthesis and qualitative approach. Results: The result shows two themes and four subthemes. The theme: See the person behind the illness includes subthemes: Emanate from the patients’ individual needs and Work in partnership with the patient. The theme: Creating a care relationship includes subthemes: The importance of communication and The importance of time. Conclusion: It emerged that nurses' experiences of applying person-centered approach meant seeing the person behind the illness so that the person could be in focus rather than the disease, where the importance of emanating from the patient's individual needs and working in partnership with the patient was emphasized. This could also lead to the creation of a care relationship, which promoted person-centred care.

I skolans tidigare åldrar fokuseras till stor del på läs- och skrivutveckling och vilka metoder som lämpar sig bäst för elevers lärande. Den här systematiska litteraturstudien handlar om elevers tidiga skrivutveckling med hjälp av digitala verktyg och att skriva sig till läsning (ASL-metoden). Syftet är att studera om digitala verktyg och ASL-metoden kan gynna elevers tidiga skrivande. Studiens syfte och frågeställning besvaras med en analys av flertalet vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att digitala verktyg och ASL-metoden kan vara ett bra komplement till den mer traditionella skrivundervisningen med penna och papper. Dock visar ett resultat att bland det viktigaste, oavsett modell, är att skrivundervisningen behöver vara systematisk och tydligt strukturerad.