Syftet med vår studie är att undersöka de okoncentrerade barnens upplevelse av några vuxenledda gruppaktiviteterna, vad gäller motivation och inlärning. Syftet är också att ur ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka anledningen till barnens upplevelser och hur det speglas i deras beteende. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring de vuxenledda aktiviteterna, samling och saga, samt tidigare specialpedagogisk forskning i förskolan. Vårt arbete grundar sig på studier från två olika förskoleavdelningar från samma kommun med barn i åldrarna 4-5 år. För att få en helhet i vår undersökning, utifrån ett barnperspektiv, har vi använt oss av videokamera samt kvalitativa barnintervjuer. Resultatet visar att det som barn upplever att de lär sig främst är disciplinära färdigheter. Deras motivation i aktiviteterna är generellt svag. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv kan vi se många förändringsbara delar för att öka barnens motivation, koncentration och möjlighet till en förståelseinriktad inlärning.

Resultatet från studien visar att det förekommer skillnader i förståelse av begreppet inkludering. Inkludering förknippas ofta med barns delaktighet, påverkan samt ömsesidigt samspel med omgivningen. Synsättet är förankrat i det relationella perspektivet men också i det kompensatoriska perspektivet av verksamheten, där fokus ligger på barnets brister. Då barn uppfattas som bärare av sina egna problem, samt underordnas i olika kategorier. Detta resulterar i olika uppfattningar hos respondenterna om barn i behov av särskilt stöd och dess betydelse. Studien visar också att förekomsten av olika uppfattningar hos pedagogerna skulle kunna tolkas som brister på kompetensutveckling och otillräcklig tid för gemensamma reflektioner. Stor personalomsättning på förskolorna och många vikarier bidrar också till att reflektioner och diskussioner kring verksamheten inte förblir levande. Pedagogerna påpekade att allt för stora barngrupper och begränsade ekonomiska resurser är ett resultat av politiska beslut, som också har stor betydelse för förskolans kvalité.

AbstraktAgneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling – från att lära andra till att lära av varandra (School Development – from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö HögskolaBakgrund: Svensk skola är enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhälle vi lever i för att skapa bästa förutsättningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen är att verka för skolutveckling och pedagogiskt lärande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling är bristfällig varför det finns ett allmänintresse att belysa det. Syfte och frågeställning: Det övergripande syftet med denna undersökning är att utforska hur personalen upplever att de arbetar med skolutveckling och ge en bild av vad skolutveckling innebär för dem, både som begrepp och i praktiken kopplat till de skolutvecklingsområden som de arbetar med. Studien belyser hur personalen på skolenheten uppfattar ansvarsfrågan för skolutvecklingen på skolenheten och till vilken grad skolutvecklingsarbetet systematiseras. De preciserade frågeställningarna är:Hur kan personalens upplevelser av skolans utvecklingsarbete beskrivas utifrån teorierna om lärande organisationer? - Vem/Vilka upplever personalen har ansvar för utvecklingsarbetet inom skolan? - Hur upplever personalen att utvecklingsarbetet är integrerat dels i de vardagliga rutinerna för personalen och dels till uppgiften att förbättra alla elevers kunskap? - Vilka faktorer upplever personalen är viktigast vid implementering av nya arbetssätt för att lyckas nå en bestående förändring?Teori och metod: Detta är en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där fokus ligger på informanternas upplevelser. Det empiriska materialet baseras på åtta semistrukturella intervjuer med fyra olika aktörer på skolenheten: rektorer, processledare, förstelärare och lärare. Jag har vidare låtit mig inspireras av hermeneutiken och gjort tolkningar av empirin utifrån teori, tidigare forskning och studiens frågeställningar. Den teoretiska förankringen är systemteoretisk med utgångspunkt ifrån Senges teori om lärande organisation och Timperleys teori om organisatoriskt lärande i skolan. Konklusion: Studien visar att det finns en ambition från rektorerna på skolenheten att fördela ledarskapet mellan flera aktörer och skapa ett mer hållbart ledarskap medan de övriga aktörerna istället upplever att ansvar och beslut är koncentrerat till skolledaren. Det framkommer i studien att skolutvecklingsarbete inte är kontinuerligt i den dagliga verksamheten på skolenheten på det vis som karaktäriserar en lärande organisation utan istället är koncentrerat till speciella tillfällen. Sättet informanterna uttrycker sig på, med samma termer, kan vara ett tecken på att informanterna tillsammans har utvecklat en gemensam vision på det sätt som Senge (2006) beskriver är nödvändigt för att skapa engagemang och drivkraft. Det kan också vara ett tecken på det som Senge (2006) benämner som foglighet där informanterna ansluter sig till någon annans (ledningens) vision. Sammantaget visar studien att skolan behöver arbeta aktivt med organisationsutveckling för att bli mer lärande.Implikationer: Studien kan användas för att förstå hur specialpedagoger eller ledare kan bidra till att utveckla verksamheten genom att främja lärandet i en organisation. Slutsats: Att utveckla skolenheter att bli lärande är en grundläggande förutsättning i skapandet av en skola för alla. Genom ökad förståelse för hur en skolenhet kan utvecklas och bli lärande kan specialpedagoger bidra till att skolan blir en plats där olikheter hos elever inte bara är accepterat utan till och med uppskattat som en del av det kontinuerliga organisatoriska lärandet.Nyckelord: Ledarskap, lärande organisation, organisatoriskt lärande, skolutveckling, specialpedagogik, systemteori

AbstractKristensson, Carina och Klintbo, Eva (2014) Handledning ur ett specialpedagogiskt perspektiv, En studie av sex specialpedagogers syn på handledning i förskolan (Tutoring from a Special Educational Perspective). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola BakgrundVi upplever att specialpedagogisk handledning är något som pedagoger i förskolan allt oftare efterlyser och att det är ett av våra främsta verktyg som specialpedagoger för att ta till vara och utveckla kompetens i förskolan. Däremot upplever vi att det inte finns någon tydlig beskrivning av specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan eller så mycket forskning kring detta ämne. Därför är det angeläget för oss som blivande specialpedagoger och handledare att bidra med ytterligare perspektiv kring detta uppdrag och därmed ett förtydligande av handledarrollen, handledningens syfte och på vilket sätt handledningen kan bidra med verksamhets- och kompetensutveckling. Genom att göra detta tänker vi att fler specialpedagoger och skolledare ser handledningen som ett verktyg för ökad måluppfyllelse i arbetet med att möta alla barn i förskolan. SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur specialpedagoger ser på och arbetar med handledning i förskolan. För att göra detta har vi valt att ta del av specialpedagogers erfarenheter och goda exempel kring handledning och hur de arbetar med detta under olika organisatoriska förutsättningar, så som specialpedagog knuten till verksamhet respektive centrala team. Vi har undersökt hur specialpedagogerna talar om barn i behov av särskilt stöd i sitt handledningsuppdrag, samt hur de tänker att deras handledning med pedagogerna konkret ska leda till utveckling på individ, grupp och organisationsnivå.Teoretisk ramStudiens teoretiska inramning utgörs av systemteorin som sätter lärande och utveckling samt relationer mellan människor i fokus. Vi har även använt oss av specialpedagogiska perspektiv för att synliggöra och förstå vårt empiriska material.MetodVi har valt att göra en kvalitativ studie då syftet var att visa en variation av specialpedagogers perspektiv på handledning. För att göra detta har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex specialpedagoger som arbetar under olika organisatoriska förutsättningar, såsom specialpedagog knuten till verksamheten respektive centrala team.ResultatVårt resultat visar att specialpedagogerna menar att det huvudsakliga syftet med deras handledning är skapa kvalitét och verksamhetsutveckling för att kunna möta alla barn i förskolan. För att handledningen ska leda till verksamhetsutveckling på organisation, grupp och individnivå växlar specialpedagogerna mellan olika roller. Dessa roller kan innebära att vara ett stöd i den dagliga verksamheten, bidra med kunskap och utbildning, samt inspirera till ett förhållningsätt som utgår från barns förutsättningar och att det är verksamheten som ska anpassas och inte tvärtom. Verktyg som dokumentation i form av handlingsplaner, uppföljning och utvärdering samt samarbete med andra professioner är betydelsefulla för att påverka verksamheten och är enligt vårt resultat ett viktigt komplement till handledningen. Dessa verktyg anpassas till de olika nivåerna för att uppnå förståelse och ett hållbart resultat. ImplikationerDet är positivt för både specialpedagoger och pedagoger att få möjlighet reflektera kring sin profession och de dilemman de ställs inför, för att utveckla ytterligare kompetens och för att en förändring ska ske. Vi menar att den reflekterande handledningen därför bör få ett större utrymme i förskolans verksamhet då vi ser att den kan verka förebyggande och bidra till ökad förståelse och utmana till perspektivbyte bland pedagogerna. Den rådgivande och konsulterande handledningen menar vi bör uppstå och genereras ur den reflekterade handledningen och fungera som ett komplement och åtgärdande insats i mötet med barn i behov av särskilt stöd. Lutz (2013) menar att om fler skolledare och verksamhetsledare ändrar sitt förhållningssätt och satsar på tidiga specialpedagogiska insatser redan i förskolan, kan fler barn fångas upp och få hjälp tidigare i dagens skolorganisation.Nyckelord: barn i behov av särskilt stöd, förhållningssätt, förskola, handledning, systemteori

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). Speciallärarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskolaProblemområdeSveriges elevers låga resultat gällande matematik i internationella och nationella undersökningar är oroande. Utifrån detta konstaterande har regeringen genomfört flera förändringar, en ökad timplan vilket innebär fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikämnet, förändringar i kraven på lärarutbildningarna samt bonusar till studenter som väljer att utbilda sig till matematiklärare. Vi vill i vårt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förändrade timplanen som regeringen tagit fram verkställs och får genomslag ute i skolan. Syfte och preciserade frågeställningarVårt syfte med detta arbete är att synliggöra skeenden och förutsättningar som är kopplade till de processer som sker när förutsättningar i skolan förändras. I detta fall handlar det om genomförandet av den utökade timplanen i matematik. Vi vill följa processen i fyra led, från förslag, lagar och riktlinjer utfärdade av statliga organ, via huvudman, skolledare till lärarna och därmed ut i de reella verksamheterna. Frågeställningar:•Hur har huvudman säkerställt uppföljningen?•Följer rektor och huvudman de allmänna råd som Skolverket gett ut i samband med lagändringen?•Upplever lärare att det skett någon egentlig förändring?Teoretisk ram:De teoretiska utgångspunkterna har vi hämtat från ramfaktorteorin, systemteori och organisationsteoriMetodVi valde att göra en kvantitativ studie med ett hermeneutiskt förhållningsätt utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Som metod har vi använt oss av enkäter riktade till rektorer och lärare i två kommuner. Resultat med analysVi fick en låg svarsfrekvens och kan därför inte generalisera. Analysen av resultaten ger oss dock en bild av att kommunikationen mellan parterna är bristfällig. De av regeringen fattade besluten kring förändringar har ännu inte fått genomslag ute i de kommuner vi undersökt. Vi upplever också att det är oklart vem som har ansvar och för vad. Denna slutsats kan vi dra enbart genom att analysera de svar vi fått från olika tjänstemän i kommunerna. Vi har blivit hänvisade i flera led och ofta tillbaks till någon av dem vi redan kontaktat. Det finns även ett glapp i kommunikationsleden mellan huvudman och rektor. Exempelvis så har huvudman ett ansvar för att säkerställa genomförande och uppföljning. Detta till trots så har ingen av kommunerna riktlinjer för hur detta ska göras. Rektorernas tolkningar av hur förändringen skall redovisas visar en stor spridning. Det framgår även att det på huvudmannanivå uppenbarligen finns en tolkningsfrihet kring frågan vad regeringens ökade ekonomiska anslag ska användas till. Detta trots att regeringen i beslutet anger vad det extra anslaget bör användas till.KunskapsbidragHistoriskt har specialpedagogisk forskning oftast riktat sig mot ett individuellt och deltagande perspektiv. Vi har i detta arbete sökt bredda den specialpedagogiska synvinkeln då vi tror att processer som sker inom skolans värld i det yttersta ledet påverkar de elever som vi kommer att arbeta med. Specialpedagogiska implikationerVi har i forskning och i vår egen praktik sett att den undervisningstid och tidiga insatser generellt påverkar elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter positiv. Vi anser det därför mycket relevant att ur ett specialpedagogiskt perspektiv granska processer och följa upp riktlinjer. De elever vi kommer att arbeta med är en grupp som i yttersta ledet påverkas av förändringar. Såväl positiva som negativa sådana. / According to national and international studies, Swedish students low marks in mathematics are disturbing. The government has launched a numbers of changes. In our essay we try to follow and visualize how the directive on the revised timetable has been implemented in school.

AbstraktVårt syfte med studien är att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallärare på hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studien utgår från en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi använt oss utav är kvantitativ i form av en enkät och vårt urval är studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011.Vår intention med studien är att få en vidare uppfattning från studenterna av IP-handledningens form och innehåll som är ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallärarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de båda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget är väl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnås. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som är kopplad till dels utbildningens innehåll men också övergången från en yrkesroll till en annan. Vidare ser vi att det förekommer en del skillnader i enkätens svar bland studenterna på hel- och halvfartsprogrammen. Sammanfattningsvis ger resultatet oss en inblick i nya utvecklingsområden som kan vara intressanta för Malmö högskola att ta del av i framtida kvalitetsarbete.

Sammanfattning/abstractKollegial handledning i yrkespraktiken - en intervjustudie med några nyutbildade speciallärare. Collegial Coaching in the Profession - a Study of Interviews with newly qualified Special Need Teachers. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö högskola, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragStudien kan ses som vägledande i det specialpedagogiska arbetet kring kollegial lärande och skolutveckling. Speciallärarna har en viktig roll utifrån sin fördjupade kompetens. Kollegial handledning och förebyggande specialpedagogiskt arbete bör tydliggöras grundligt i hela organisationen för bäst effekt.Syfte och frågeställningarDenna studie har som syfte att studera nyutbildade speciallärares tankar och uppfattningar inom specialiseringen språk-, läs- och skriv. Studiens undersökning riktas mot att diskutera ett av speciallärarutbildningens utbildningsmål, kollegial handledning utifrån vad de har för upplevelser om hur deras kompetens tas till vara i yrkespraktiken, samt hur deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elever i behov av särskilt stöd. Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens inom kollegial handledning tas tillvara i yrkespraktiken?Hur upplever nyutbildade speciallärare med inriktning språk-, läs- och skriv att deras kompetens utnyttjas mot bakgrund av de allmänna råden om extra anpassningar och för elver i behov av särskilt stöd?TeoriStudien anknyter till det systemteoretiska perspektivet, det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet.MetodStudien har en fenomenologisk ansats och utgår från hermeneutik genom att forskaren tolkar information för att få en större förståelse för det undersökta. Metoden syftar till att beskriva och förklara den information som synliggörs. Detta är en kvalitativ studie och undersökningarna genomförs med hjälp av halvstrukturerade intervjuer.ResultatI studien framträder resultat inom två områden. De tyder på att speciallärarna i studien anser att deras kompetens tas tillvara i yrkespraktiken. Det betonas av samtliga speciallärare i studien och bekräftas också i tidigare forskning. Det framkommer att speciallärarnas förutsättningar varierar. Det beror på skolans specialpedagogiska vision, nivåer av samarbeten, relationer och nätverk. Vidare framkom att normkritik utgör ett hinder i arbetet med kollegial handledning. Det framkom svårigheter i det kategoriska perspektivet och i det relationella perspektivet. Bättre nivåer av styrning från makronivå till mikronivå ger effekter på deras förutsättningar. I arbetet med extra anpassningar finns ett utvecklingsbehov på organisationsnivå.ImplikationerSpeciallärare ska enligt examensförordning kunna leda, följa upp och utvärdera pedagogiskt utvecklingsarbete utifrån sin ämnesspecialisering och utifrån en likvärdig utbildning. Detta kräver att verksamhetens specialpedagogiska vision tydliggörs från skolledningen genom diskussion runt hur skolans speciallärare ska utnyttjas utifrån sina fördjupade kunskaper. Likvärdighetsuppdraget behöver tydliggöras i hela organisationen. Normkritik utgör ett hinder liksom en avsaknad av nätverk och samarbete. Samarbete underlättar förändringsarbete.SlutsatsSpeciallärare ska fungera i den inre organisationen och bidra med sin syn på det kategoriska och det relatioella perspektivet. Speciallärarna ska prioritera kollegial handledning utifrån sitt ansvar . Det specialpedagogiska visionen måste synliggöras i verksamheten och tydliggöra speciallärarnas roll och funktion genom att ledningen belyser och tydliggör en arbetsbeskrivning. Ledningen bör prioritera normkritiska diskussioner och utbildning inom sin verksamhet för att utveckla personalens kunskaper. Speciallärare är beroende av samarbetspartners och nätverk för att stärka arbetet.

SammanfattningMaria Kågebäck (2016)Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. En uppsats om -kollegial grupputveckling och dess påverkan för organisationerSyfte och preciserade frågeställningarSyftet med uppsatsen var att se mönster i metoder och strategier som utvecklar grupper vetenskapligt. Vidare har jag även undersökt hur grupper med stöttning av kollegiala samtal arbetat gemensamt med problemlösning för att främja organisationer. Uppsatsen förtydligar hur förskollärarna upplevt sin individuella, gruppens och organisationens utveckling av arbetet med hjälp av aktionsforskning.* Hur organiserar sig en grupp i formulerandet av ett angeläget problem som berör en organisation och hur kopplas detta till vetenskap?* Hur agerar, diskuterar och reflekterar förskollärarna under själva processen som syftar till att skapa en gemensam utveckling?* Hur upplever gruppen sin process, metod och utveckling i relation till det vetenskapliga problemområdet?Tidigare forskning och teoretisk förankringUppsatsen utgår ifrån tidigare forskning som synliggjort vilka förutsättningar grupper behöver för att utvecklas mot förändring (Lewin, 1951; Svedberg, 2000). Den behandlar även vilka strategier och metoder som främjar eller stagnerar utveckling (Gjems, 1997; Rönneman 2012). Uppsatsen tar avstamp i den systemteoretiska teorin som förtydligar och beskriver en organisations helhetsutveckling (Boolman & Deal, 2012; Sandberg & Taragama, 2000).MetodUppsatsen är baserad på en kvalitativ undersökning som utgått från modellen aktionsforskning. Till grund för uppsatsen har deltagarna gjort en aktionsforskning som innehållit tre samtalssessioner. Sessionerna har sedan transkriberats och förstärkts med anonyma enkäter. I uppsatsen indikerar empirin att en god och sanningsenlig forskning som synliggjort deltagarnas utvecklingsprocesser har tillämpats.ResultatGenom analyser av empirin har resultatet delats in i tre områden i enlighet med syftets frågeställningar. Första området tolkar hur en kollegial utvecklingsgrupp skapas samt vilka förutsättningar som bör finnas för att den ska uppnå en maximal utvecklingsprocess. Andra området beskriver deltagarnas individuella utveckling, gruppens gemensamma utveckling samt dess påverkan för organisationens helhetsutveckling. Tredje området beskriver deltagarnas upplevelser av modellen aktionsforskning. Tillsammans antyder dessa tre områden att konkreta och inkluderande kollegiala samtalsgrupper har kapacitet att förändra en utveckling som gynnar en hel organisation.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoguppdraget kan innehålla en funktion som samtalsledare inom olika utvecklingsformer i barn- och skolbarnsomsorgen. Resultatet påvisar att utvecklande samtalsgrupper behöver stöd för att kunna förstå och förändra modeller som exempelvis aktionsforskning. Ahlberg (2013), Gjems (1997) och Svedberg (2000) antyder att handledning med inkludering av specialpedagog kan vara ett bra komplement till grupper som gemensamt vill utvecklas för att främja en organisations helhetstänk.NyckelordAktionsforskning, förskollärare, grupputveckling, individuell utveckling, kollegial, organisations utveckling, systemteori

AbstractSchumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women’s stories about their early life – a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeStudien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. SyfteSyftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD. Syftet är även att undersöka vilka likheter det finns mellan de studerade berättelserna samt vad som skiljer dem åt.Teoretisk ramUtifrån att ett barns omgivande miljö har betydelse för dess utveckling används systemteori som teoretisk utgångspunkt.MetodStudien antar en narrativ ansats och bygger på kvalitativa intervjuer som snarast liknar samtal, med tre kvinnor som fått ADHD-diagnos i vuxen ålder. Deras berättelser är stommen i detta arbete.Resultat med analysDe tre berättelsernas innehåll indikerar att det finns likheter dem emellan samt även med tidigare forskning om hur de upplever sin situation. Men det finns skillnader emellan berättelserna som bottnar i hur de tre kvinnorna blivit mötta som barn och vilken miljö de omgetts av.KonklusionEn kombination av inre och yttre faktorer som samspelar, i olika stor omfattning, påverkar hur det kan upplevas att ha ADHD. Studien pekar på att den funktionsnedsättning som det innebär att ha ADHD (de inre faktorerna) kan i samverkan med miljön och sammanhangen (de yttre faktorerna) skapa situationer där personen upplever ett funktionshinder. Riskerna för att problem skapas är stora vid systemskiften, dvs. när de yttre faktorerna förändras eller byts ut. När pedagoger förstår och kan agera empatiskt är förutsättningarna bättre för ett barn med ADHD.Specialpedagogisk implementering Djup kunskap, förståelse, kontinuitet och struktur i arbetet är det som behövs för att skapa positiva situationer och miljöer för barn med ADHD. Då systemskiften kan vara riskfyllda för barnet är det av största vikt att övergångar mellan skolsystem/stadier sker med kunskap om var problemen kan uppstå. Handledning av pedagoger kan leda till ökad förståelse och därmed ge bättre förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd.

Oldén, Eva-Karin (2016). Vad ligger i betraktarens öga?- en kvalitativ studie om förskolepedagogers syn på barn. (What lies in the beholders eye?). Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Bakgrund Utifrån skollagens önskan om att alla barn har rätt att utvecklas så långt som möjligt och examensförordningen för specialpedagogen där det framkommer att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner. Så väcktes min nyfikenhet kring vilka diskurser som råder på förskolor om barns utveckling och hur specialpedagogen kan påverka dessa diskurser genom samtal. Syfte Studien syftar till att synliggöra hur förskolepedagoger och specialpedagog tänker kring barns utveckling i förhållande till specialpedagogik. Preciserade frågeställningar Hur talas det om barn på möten där pedagoger samtalar? Hur formuleras texter i pedagogiska kartläggningar? Vilken inverkan kan specialpedagoger ha på pedagogers tal och texter om barn? Teoretisk och metodologisk ansats Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin samlats in via observation, textmaterial och fokusgruppssamtal. Studien tar stöd i systemteorin och empirin bearbetas med diskursanalys. Gjems (1997) beskriver systemteorin som en tvärvetenskaplig teori. Grundpelaren i teorin är begreppet helhetsperspektiv, alla handlingar som sker påverkar något någon annanstans i systemet från den minsta beståndsdelen till de största sammanhangen. Jörgensen och Philips (2000) baserar sina tankar utifrån Foucaults diskursanalys. De specificerar begreppet makt genom att förklara det utifrån att makt kan leda till något positivt när den ifrågasätts och breddas. Samtidigt kan makt leda till negativitet när den verkar självklar och inte ifrågasätts. De fortsätter med att kunskap ger makt och genom att luta sig mot kunskap så ifrågasätts makten sällan. Resultat I studien märks mönster på att de beteenden hos barnen som pedagogerna lyfter oftast har kopplingar till hur barnet leker och hur barnet talar utifrån synen på hur långt barnet borde vara i sin utveckling. Det mönstret blir synligt både i tal och text. När dessa brister hos barnet framkommer är det oftast pedagogen som ska kompensera barnet genom att stötta, hjälpa och stärka så att barnet kan komma ikapp i utvecklingen. Barnet ses utifrån ett kategoriskt perspektiv där pedagogerna anser att barnet behöver stöttning. Mönster framkommer också där pedagoger samtalar om barn från ett relationellt perspektiv. När detta sker så märktes det tydligt att det är när pedagogerna har lärt känna barnet och funnit strategier som fungerar i mötet tillsammans med barnen. Bjervås (2011) framhåller pedagogens betydelse för bemötandet av barnet och Lenz Taguchi (2000) anser att det är först när pedagogen blir medveten om sin roll i relationen tillsammans med barnet som en genuin förändring på synen av barnen kan ske. I detta medvetandegörande har specialpedagogen en stor betydelse genom att ställa frågor som hjälper till att fördjupa och förändra förståelsen hos pedagogen. När specialpedagogen handleder personalgruppen så framkommer mönster av konsensus där pedagoger påtalar att de ville veta hur de ska göra med barnen, medan specialpedagogen vänder perspektiv på frågan för att åstadkomma förändring i tankesättet. Implikationer De specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet baseras oftast på vart man anser att ett problem finns, men även vad specialpedagogik är. Enligt studiens informanter så framkommer det att barnet oftast är den som bär på problemet, och lösningen till detta är att finna kompensatoriska metoder för att få bort svårigheten. Det visar sig även att specialpedagogen har en svårighet att påverka de diskurser som finns på förskolan utifrån ovanstående specialpedagogiska perspektiv. Nyckelord: förskola, diskurs, identitet, pedagogisk kartläggning, specialpedagogiska perspektiv, systemteori.