Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever.

Den tid som patienter vårdas på sjukhus blir kortare och kortare vilket gör att ansvaret förflyttas till familjen. Detta ställer samtidigt krav på sjuksköterskan i mötet med familjen. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa sjuksköterskors föreställningar om och erfarenheter av familjen och familjens roll i vården. Sex individuella intervjuer genomfördes med sjuksköterskor på två medicinska avdelningar och intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer det att sjuksköterskor inte har en enhetlig definition av vad en familj är och betraktar familjen både som en resurs och ett hinder. Sjuksköterskorna uttrycker att de även har ansvar för familjen men på grund av tidsbrist och för att patienten uppfattas som primärt fokus för arbetet bortprioriteras familjen. Studien visar att sjuksköterskan både påverkar och blir påverkad av familjen och då blir en del av det cirkulära familjesystemet. Det är därför inte möjligt att bortse från sjuksköterskans ansvar för familjen, vilket kräver vidare reflektion och diskussion kring relationen mellan sjuksköterska och familj.Nyckelord: erfarenheter, familj, föreställningar, innehållsanalys, intervjustudie, sjuksköterska, systemteori / The time that patients spend in hospital is progressively decreasing which shifts the responsibility for patient care to the family. As a result this increases the demand on nurses during their interaction with families. The aim of this qualitative interview study was to illuminate nurses’ conceptions about and experiences of families and the family’s role in health care. Six individual interviews were conducted with nurses from two medical wards. The interview material was analyzed by using qualitative content analysis. The results showed that nurses were not unanimous about what constitutes a family and viewed the family both as a resource and a hindrance. The nurses felt that they had a responsibility for both the family and the patient but due to time pressure and the fact that the patient was the main focus of their work, the family had a low priority. This study shows that nurses both influence and are influenced by the family and become part of an integrated family system. It is therefore not possible to disregard the nurses’ responsibility for the family and the relationship between the nurse and the family needs to be discussed further.Keywords: conceptions, content analysis, experiences, family, interview, nurse, system theory

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem som fortsätter att öka, faktorerna bakom är ofta lika omfattande som de är komplexa. Arbetet för att förebygga och åtgärda detta sker genom samverkan mellan professionella aktörer från olika organisationer som skola, socialtjänst och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av samverkan mellan de professionella aktörer som arbetar med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan mellan dessa aktörer fungerar i praktiken. Studien utgår från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide för att få en ökad förståelse för de professionella aktörernas upplevelser av samverkan kring elever med problematisk skolfrånvaro. Intervjuguiden är framtaget utifrån studiens frågeställningar och grundade i en fenomenologisk ansats för att ge svar på studiens syfte samt utformades för att ge informanterna möjlighet att relativt fritt beskriva sina erfarenheter och upplevelser kring samverkan gällande problematisk skolfrånvaro. Med en teoretisk utgångspunkt i system- och samverkansteori belyser vi likheter och skillnader i vårt empiriska material.      Resultatets mest betydelsefulla faktorer för en fungerande samverkan är relationer till andra aktörer och ett personligt nätverk. Resultatet uppmärksammar att föräldrarna/vårdnadshavarna är en väsentlig samverkanspartner då deras medverkan kan möjliggöra eller hindra samverkan mellan de professionella aktörerna. Resultatet visar även på att struktur och ansvarsfördelning är viktiga faktorer för en välfungerande samverkan genom att det finns en nyckelperson som tar ansvaret och leder gruppen framåt. En framstående slutsats från empirin är vikten av att ha ett gemensamt syfte och mål med samverkan likväl som att gå in i en samverkan med respekt för de andra inblandade samt att inneha en ödmjukhet gällande de andra aktörernas möjligheter, kunskaper och resurser. Genom att tolka empirin gällande informanternas vision för en samverkan där de själva fick sätta ramarna kunde vi urskilja de svårigheter som hindrar och påverkar en framgångsrik samverkan. Resultatet visar på problem kring hur beslut tas av ledningen gällande besparingar och omorganiseringar samt bristande tid och resurser. Därtill lyfts även komplexiteten med att samverka med andra professioner då det saknas enhetliga rutiner och en likvärdig kunskap gällande problematisk skolfrånvaro.

Bakgrund: I Sverige har alla barn en lagstadgad rätt till utbildning, trots detta är den problematiska skolfrånvaron hög. Vid en granskning som Skolinspektionen genomförde 2015, gällande elever med ogiltig frånvaro, kunde omkring 1800 elever identifieras vilka då varit frånvarande upprepade gånger under två månader. Konsekvenserna av detta kantas av ett utanförskap vilket i flera fall kan vara förödande för eleven. Att utreda problematisk skolfrånvaro är därför viktigt och bör ske skyndsamt. Trots det finns det en stor okunskap kring orsaks – och närvarofrämjande faktorer. Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning beskriva och analysera orsaksfaktorer till problematisk skolfrånvaro på individ, hem/familj-, och skolnivå, samt redogöra för och analysera närvarofrämjande faktorer. Metod: Allmän litteraturstudie där studiens resultat baseras på både kvalitativa och kvantitativa studier från databaserna ERIC, APA psycInfo samt SwePub vilka genererade 11 studier. Resultat: Psykiskt ohälsa är den främsta orsaksfaktorn som identifieras på individnivå, men även bristande relationer till både klasskompisar och lärare. Att skapa goda relationer är en närvarofrämjade faktor. Elevens hemmiljö och vårdnadshavares arbetssituation är ytterligare två orsaksfaktorer. I skolan identifieras flertalet orsaksfaktorer men även närvarofrämjandefaktorer. Mobbning, en otrygg skolmiljö och skolans bristande kunskap är samtliga orsaksfaktorer. Slutsats: Att motverka de orsaksfaktorer som föreligger en problematisk skolfrånvaro är att samtidigt arbeta närvarofrämjande. Detta är ett multifaktoriellt problem

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur specialpedagoger uppfattar sin roll i arbetet kring den tillgängliga lärmiljön för elever i grundskolan före och under pandemin. Studien är deduktiv där vi utifrån ett systemteoretiskt perspektiv vill klargöra om och hur pandemin som en förändringsfaktor har påverkat specialpedagogers roll i arbetet med tillgänglig lärmiljö. Tidigare forskning visar att specialpedagogens roll i arbetet med tillgänglig lärmiljö på individ-, grupp- och organisationsnivå är komplex och har påverkats av pandemin genom att bland annat nya arbetsuppgifter tillkommit. Systemteori används som studiens ramverk och de inom systemteorin centrala begreppen nivåer & gränser, konstans & variation, samt skolan som system återkommer genom arbetet i olika delar. Studien är en kvalitativ intervjustudie med tio specialpedagoger som befinner sig geografiskt spritt i Sverige. Intervjuguiden som används i de semistrukturerade intervjuerna har inspirerats av den systemiska intervjutekniken för att göra det möjligt för informanterna att utveckla sitt tänkande. Resultatet visar att pandemin och de restriktioner som följs av pandemin och dess restriktioner har påverkat specialpedagogens möjlighet att i sin roll fullt ut utföra sina uppdrag, särskilt påtagligt är den del av uppdraget som berör arbetet med skolutvecklande processer på organisationsnivå som är en förutsättning för att åstadkomma varaktiga positiva förändringar i den tillgängliga lärmiljön. I slutdiskussionen diskuteras kring att specialpedagogen i sitt uppdrag har möjlighet att tillvarata de positiva effekterna av denna invecklade tid och bidra till utvecklade arbetssätt som bidrar till en mer tillgänglig lärmiljö.

Hem- och konsumentkunskap (HKK) bygger delvis på de praktiska köksmomenten där elevers samarbete utgör en förutsättning. Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever att gruppsammansättningen påverkar elevernas kunskapsutveckling i de praktiska momenten i ämnet. Forskningsansatsen är kvalitativ där nio utbildade och verksamma HKK-lärare från åtta skolenheter intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att många lärare ansåg att eleverna bör lära sig att samarbeta med andra, därmed ses grupparbetets syfte som både kunskapsinhämtning samt en social träning. Svårigheter med gruppindelningar uppstod gällande elevkonflikter samt mångkulturalitet ur ett jämställdhetsperspektiv. Resultaten visar att lärare ser elever som en resurs i form av en kunskaps- och social stöttning till de med speciella behov, psykisk ohälsa och kunskapsmässigt svagare elever. Samarbete som främjar lärande var kollaborativt arbete, där eleverna interagerar för ett gemensamt mål. Undervisningstiden varierade vilket påverkar elevers kunskapsutveckling. Eftersom grupparbete är utgångspunkt för ämnets praktiska delar krävs att alla elever inkluderas genom rätt gruppsammansättningar och efter sina förutsättningar. Elever bör få arbeta med kökskamrater de känner sig trygga med för ett gott kollaborativt arbete.

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation.Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande.För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats.I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse.Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling. / Participation and influence in the preschool, a study with teachers in one municipality.The purpose of this study is to explore and describe teacher’s perceptions of how they create participation and influence, in a municipality´s preschool and organization.My questions are how teachers describe their opportunities and barriers to get and create participation and influence, and what internal and external factors that affecting the ability of participation and influence.To examine this, I have chosen a qualitative research approach. I have conducted semi structured interviews, with seven teachers. The empirical data have been processed in a qualitative empirical closely approach.In the result, I found that a greater focus on process quality needs to be added and awareness needs to be increased, on the pedagogic documentations significances.In conclusion, needs the municipal preschools, which have been examined, get a common consensus of the entire system in a understanding based and interpretive perspective, that support a long term and sustainable development.

SammanfattningPetter Ulmert (2013), Samtalets betydelse för organisatoriskt lärande(Significance of conversation for organizational learning), Specialpedagogprogrammet,Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.ProblemområdeDetta arbete handlar om hur kunskap och lärande uppstår i samtal. Jag har undersökt huranställda uppfattar denna process och hur de tänker kring en organisations förståelse förfenomenet som sådant. Informanterna har fått diskutera hur och när samtal blir lärande,reflektera över sina erfarenheter och i fokusgruppen ta del av andras. På så sätt kan mansäga att arbetet i sig självt bidrar till det kunskapande och lärande som jag är ute efter attskapa en större förståelse för.SyfteStudien syftar till att skapa en tydligare bild av hur organisatoriskt lärande och kunskapgenereras i samtal. Mina preciserade frågeställningar är; Vilka faktorer inverkar påsamtalets förmåga att bli lärande? Hur påverkas lärande samtal av interaktion deltagarnaemellan? Hur uppfattar anställda i olika organisationer möjligheter till lärande samtal?Metod och teoriJag har använt ostrukturerad fokusgrupp för insamling av empiri. Studien har enkvalitativ ansats då jag är ute efter det unika för att sedan skapa förståelse på ett bredareplan genom att jämföra min empiri med såväl generell kunskap som andra specifikastudier (Stukát, 2005). Som teoretisk förankring använder jag mig av systemteori,domänteori och teorier om organisatoriskt lärande vilka kan härledas till bland andraSenge (1990) samt Argyris och Schön (1978). Jag använder mig av litteratur ochtidigare forskning för att förtydliga och förklara begrepp samt för att tydliggöra mittforskningsområde. Informanterna har fått diskutera ämnet utifrån sina egna erfarenheteroch min roll som moderator har varit att sätta agendan och samtalsämnet förfokusgruppen.KonklusionStudien visar att anställda betraktar samtal som en förutsättning för lärande på ettindividuellt såväl som ett organisatoriskt plan. Studien visar även att positioner vi tar isamtalet påverkar om samtalet blir lärande eller inte. Samtalet blir lärande då vi rör ossmot en nyfiken och undersökande position och inte stannar i en säker eller värderandeposition. Här finns en stor samstämmighet med forskning inom organisatoriskt lärandeoch systemteori (Aggestam, 2008; Braaf 2000; Senge, 1990). Det jag upptäcker i dettaarbete är att deltagarna under samtalets gång blir medvetna om hur viktigt de tyckertillfällen till reflektion och samtal är. Samtliga menar att de vill fortsätta en liknandedialog även i framtiden för att fånga upp genererad kunskap och säkerställa ett fortsattlärande. Det framkommer även ett ifrågasättande av lärande organisation som begreppoch deltagarna menar att det individuella lärandet är tydligt men det organisatoriskaotydligt. Hur detta skall tolkas kan diskuteras då det kan handla om en process därdeltagarna själva behöver mer kunskap och betyder nödvändigtvis inte att begreppetlärande organisation skall skrotas.KunskapsbidragResultatet kan användas för att förstå hur man som specialpedagog eller ledare främjarlärandet i en organisation och därmed utvecklar verksamheten. Mitt kunskapsbidrag tillområdet är att studien beskriver hur professionella uppfattar kunskapande och lärandesom process. I min genomgång av tidigare forskning på området och av skolansstyrdokument ser jag en brist på empiriska undersökningar av hur lärandet iorganisationer fungerar i praktiken. Att den lärande organisationen rekommenderas ochatt dialogen är en grundläggande faktor för lärandet verkar alla överens om, men detfinns få beskrivningar av hur professionella upplever och förstår denna process i sittarbete.SlutsatsLärande samtal är en grundläggande förutsättning för lärande både på det individuellaoch kollektiva planet. Genom ökad förståelse för hur samtal blir lärande kan man somspecialpedagog bidra till utveckling av en lärande organisation.Nyckelord: Domänteori, kommunikation, lärande organisation, lärande samtal,specialpedagogik, systemteori.

Sammanfattning- Förskolans mottagande av barn på flykt - vikten av samverkan inom kommunen. Receiving children seeking asylum into pre-school-¬the importance of cooperation in local government.Förväntat kunskapsbidragSverige har i många år tagit emot familjer och barn som fått fly från krig, förföljelse och andra katastrofer. I denna studie framkommer vilka kunskaper som är viktiga och på vilka olika sätt pedagoger kan arbeta med barn som upplevt krig och flykt. Studien visar även på vikten av kommunens betydelse när det gäller samverkan mellan de olika delarna i organisationen för ett bra mottagande av familjer och barn på flykt. Studiens fokus är på organisation, arbetssätt och förhållningsätt i kommuner och bland pedagoger på förskolan.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att ur ett systemteoretiskt och KASAM (salutogent) perspektiv bidra med kunskap om förskolans mottagande och arbete med barn på flykt. Frågeställningarna som besvaras i studien är.•Hur organiserar förskolan mottagandet av barn på flykt?•På vilka olika sätt arbetar pedagogerna i mötet med barn på flykt?TeoriStudiens teoretiska position som anknyts i analysen utgår från systemteori och KASAM. Beträffade frågor och analys som berör organisation, så som hur kommunen och förskolan arbetar med mottagandet av barn på flykt, används den systemteoretiska teorin med utgångspunkt från Von Bertalanffys systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska system. I de avsnitt som berör arbetssätt och förhållningsätt används Antonovskys KASAM begrepp utifrån ett salutogent perspektiv.MetodFör att uppfylla studiens syfte har intervjuer använts som metod. Förskollärare, specialpedagoger, förskolechefer, barnskötare och barnläkare, som har lång erfarenhet av mottagande och arbete med barn på flykt, har intervjuats. För att få en kommunövergripande inblick i förskolans mottagande av barn på flykt har även utbildningschefer, flyktingsamordnare och verksamhetsutvecklare intervjuats. Alla har olika arbetsbeskrivningar i organisationen vilket har betydelse för mottagandet av familjer och barn på flykt.ResultatAtt ta emot familjer och barn på flykt är en krävande process inte bara för den enskilda förskolan utan för hela kommunen. För att få en helhet i mottagandet av barn på flykt behövs ett kommunövergripande arbetssätt där alla nivåer i organisationen är delaktiga. I systemteori är information, kunskaper och erfarenheter viktiga att delge för att få en helhet. Hur kommunen organiserar mottagandet är beroende dels var Migrationsverket har sina boenden och dels kommunens storlek. Detta påverkar i sin tur den enskilda förskolan vilka barn som ska placeras på förskolan. Studien visar att det finns tre olika organisationsformer för förskolan i mottagande av barn på flykt; direktplacering, introduktion/flyktingförskola eller öppen asylförskola. Respondenterna ger sin syn på vilken organisationsform de upplever bäst, då det handlar om integration eller segregation. Studien visar att det finns två olika pedagogiska modeller som pedagogerna kan arbeta efter med barn på flykt. Dessa liknar varandra då de utgår från KASAM- begreppet, det salutogena, att se på det friska hos barnet och att arbeta med anknytningspedagogik. Att barnet får trygghet är A och O. Pedagogernas interkulturella förhållningssätt spelar också en stor roll.ImplikationerDenna studie har visat på behovet av kunskap i mottagandet av barn på flykt och deras bearbetning av traumatiska händelser som flykt, nytt land och nytt språk. Utifrån det harspecialpedagogen en roll i att handleda pedagoger, kartlägga barnets bakgrund, fokusera på det friska och titta på styrkor hos barnet. Helt enkelt att se barnet bakom krig, flykt och trauma. Det kan också innebära att samarbeta med andra aktörer och vara delaktig i att verksamhetsutveckla förskolans mottagande av familjer och barn på flykt.NyckelordBarn på flykt, förskola, KASAM, mottagande, nyanländ, trauma, organisation, systemteori.

Syftet med vår studie var att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen tas tillvara i förskolan samt förskolepedagogernas förväntningar på denna. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning i form av fokusgruppsamtal som metod. Underlaget bestod av fyra fokusgrupper vilket gjorde att tolv pedagoger sammanlagt deltog i studien. Vårt resultat visade att specialpedagogen har en viktig funktion i förskolan och då främst gällande enskilda barn i behov av särskilt stöd. Det framkom att bristen på tid till reflektion för pedagogerna kunde utgöra en av orsakerna till ett utökat behov av specialpedagogisk kompetens. Pedagogernas upplevelse av brist på tid gav dem en känsla av otillräcklighet gällande möjligheten att uppmärksamma alla barn utifrån deras enskilda behov. För att få till stånd en fungerande samverkan mellan pedagoger och specialpedagog visade resultatet på vikten av en tillitsfull relation dem emellan. De förväntningar som pedagogerna lyfte fram var att specialpedagogen skulle bidra med en fördjupad och bred kompetens angående barn i behov av särskilt stöd. Det framkom vidare att pedagogerna anser att ett regelbundet och närmare samarbete med specialpedagogen skulle ge förutsättningar för ett mer förebyggande arbete.