Syftet med denna studie är att undersöka begreppet likvärdig utbildning inom det kommunala kontra de privata verksamheterna kopplat till rektors resursfördelning och förskollärarens handlingsutrymme. Studien har genomförts i två närliggande kommuner i södra Sverige på fyra förskolor. Två av förskolorna är privata och två kommunala med placering i socioekonomiskt utsatta område, detta med avsikten att jämföra skillnader och likheter. Vi studerade vad dessa aktörer anser måste vara en grund för en likvärdig förskola och hur organisationen organiseras efter det. Systemteori är en teori som kommer användas för att lyfta hur förskolans resursfördelning påverkar likvärdigheten och i sin tur barnen. Studiens  resultat har presenterats under våra tre frågeställningar. Undersökningen har genomförts som en flerfallstudie med semistrukturerade intervjuer som analyserats med relevans i teoretiska begrepp och diskuteras med samband till tidigare forskning. Resultatet visar att respondenterna i den kommunala verksamheten var av den gemensamma uppfattningen att likvärdigheten inte är på plats i någon av de båda städerna medan respondenterna i den privata verksamheten inte delade samma synsätt. En av de slutsatser vi kan dra av vår studie är att rätt förutsättningar är avgörande för att personal inom förskoleverksamhet ska kunna arbeta likvärdigt.

Hyllberg, Malin och Persson, Jeanette (2024). Tidiga insatser för att främja skolnärvaro. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Genom studien vill vi bidra med erfarenheter och uppfattningar om arbetet med främjande av skolnärvaro som utförs på organisations- och gruppnivå. Vi vill belysa vad som görs för att förhindra problematisk skolfrånvaro genom att lyfta fram det proaktiva arbetet i tidiga skolår. Studiens syfte är att bidra med kunskap om arbetet med främjande av skolnärvaro, avseende olika professioners uppfattningar och erfarenheter av insatser i tidiga skolår. Preciserade frågeställningar Vilka erfarenheter och uppfattningar har olika professioner kopplat till EHT om arbetet med främjande av skolnärvaro? Vilka framgångsfaktorer och utmaningar finns mellan olika professioners tankar om närvarofrämjande arbete i tidigare år? Hur främjas skolnärvaro på organisationsnivå och gruppnivå enligt dessa professioner? Vad beror professionernas uppfattningar kring närvarofrämjande arbete på? I studien används systemteoretisk teori för att analysera empirin och få syn på organisationen och gruppens arbete med främjande av skolnärvaro i sin helhet och dess olika nivåer (Öquist 2018a). För att få ett specialpedagogiskt perspektiv används även Hirshs (2021) relationell pedagogisk teori. För att undersöka respondenternas uppfattningar och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuer som utgick från en intervjuguide med öppna frågor som skulle få respondenterna att berätta mer fritt. Sammanlagt genomfördes en gruppintervju och fyra enskilda intervjuer. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med inspiration av fenomenologisk metodanalys. Resultat från studien visar att relationer, trygghet, tidiga insatser samt rutin och struktur är viktiga för att arbetet med främjande av skolnärvaro ska vara framgångsrikt i tidiga skolår på grupp- och organisationsnivå. Studien lyfter även fram respondenternas uttryck för utmaningar och behov för att kunna lyckas med arbetet. Relationer inom EHT och mot vårdnadshavare var betydelsefulla resultat, men även relationer mellan elever och pedagoger. Trygghetsskapande faktorer som framkom är bland annat vikten av att uppmärksamma vårdnadshavare men också att arbeta främjande med stadieövergångar för elever. Resultatet visar vidare att tidiga insatser i tidiga skolår är betydelsefulla men också tidiga insatser vid minsta oro för elevens frånvaro. När det gäller rutiner och struktur berättar flera respondenter att de har strukturerat upp sitt arbete och genomfört flera aktiviteter för att främja närvaron på gruppnivå så som olika fritidsaktiviteter. Slutligen visar resultatet inom utmaningar och behov bland annat att det finns behov av förbättringar inom skolorganisationerna och att skolorna har stora utmaningar i att konkurrera med bland annat gaming. Enligt examensordningen (SFS 2017:1111) ska specialpedagogen arbeta förebyggande och främjande med lärmiljön men även arbeta utifrån Skolverkets (2023) krav på att samordna arbete inom skolan och ge tidiga insatser för att främja skolnärvaron. Det är signifikant för specialpedagogen att skapa goda relationer för att skapa ett samarbete över alla gränser. Specialpedagogen bör kunna se till den enskilda individens bästa genom att se helheten.

Denna studie syftar på att undersöka klienternas, inom Öppenvård missbruk, utmaningar efter avslutad behandling. Vidare avser studien att framföra det stöd som klienterna framhåller som viktigt i en övergång till en stabil och drogfri tillvaro. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med respondenter från Öppenvård missbruk. För att analysera den insamlade datan används teorierna KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteori för att förstå respondenternas erfarenheter och belysa vikten av en holistisk syn på återhämtning från missbruk. Resultaten ger insikt i respondenternas emotionella och sociala erfarenheter samt betonar vikten av samhörighet och gemenskap inom öppenvården. Studien understryker behovet av att inte bara behandla beroendet utan även att skapa starka sociala nätverk för långsiktig återhämtning från missbruk. Ångest inför framtiden och risken för återfall är centrala teman, kopplade till arbetslivet och behovet av balans för att undvika överprestation och stress. / This study aims to explore the challenges faced by clients in substance abuse outpatient care after completing treatment. Additionally, the study seeks to highlight the support that clients emphasize as crucial in transitioning to a stable and drug-free life. To address the research purpose and questions, a qualitative study with semi-structured interviews was conducted with respondents from substance abuse outpatient care. The collected data were analyzed using the theories of SOC (Sense of Coherence) and systems theory to understand respondents' experiences and emphasize the importance of a holistic approach to recovery from substance abuse. The results provide insight into respondents' emotional and social experiences, emphasizing the significance of solidarity and community within outpatient care. The study underscores the need not only to address addiction but also to build strong social networks for long-term recovery from substance abuse. Anxiety about the future and the risk of relapse are central themes, linked to the workplace and the need for balance to avoid overexertion and stress.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barngruppens storlek påverkar förskollärares arbete. Syftet är även att presentera vilka strategier som förskollärare använder sig av för att ge goda förutsättningar för arbete med olika storlekar på barngrupper. Studiens urval av deltagare bestod av sex förskollärare och datan samlades in genom kvalitativ intervjustudie. Resultatsvaren som framkom vid intervjuerna transkriberades och kategoriserades. Resultatet i studien analyseras med hjälp av modellens olika nivåer inom den utvecklingsekologiska systemteorin, grundad av Bronfenbrenner (1979). Resultatet visar på hur förskollärare i studien beskriver att det är svårt att hinna med att se alla barn i barngruppen på grund av barngruppens storlek, men att strategier såsom att “ta en sak i taget” eller att planera undervisning i mindre gruppkonstellationer är framgångsfaktorer. Vidare visar studiens resultat på en positiv aspekt gällande fler barn i samma barngrupp. En större barngrupp möjliggör för barnen att skapa fler kompisrelationer i förskolans verksamhet. Ytterligare resultat visar att alla förskollärare beskriver barngruppen som de arbetar med som stor oberoende av om det är 13 eller 33 barn i gruppen.

No description available.

Definitionen på hemmasittande elev kan definieras som en elev som varit hemma från skolan under minst en månads tid. Konsekvensen av hemmasittande är allvarlig då eleven riskerar att gå miste om ett fullständigt skolbetyg och kan sedan leda till andra bieffekter som sämre psykisk och fysisk hälsa om bekostar samhället stora summor av pengar. I den här litteraturstudien har vi valt att undersöka olika insatser och dess relation till riktlinjer gällande hantering av hemmasittare utifrån ekologisk systemteorins perspektiv och även med hjälp av begrepp som social exklusion samt stigma. Slutsatserna denna studie kommit fram till pekar på att elevhälsan står inför problem gällande hantering av hemmasittare, och de riktlinjer som framgår inte alltid är lätta att utföra i praktiken.

Syftet med studien var att undersöka hur tjänstemän, rektorer och specialpedagoger, beskriver och/eller motiverar fördelningen av resurser till förskolor och grundskolor i respektive kommun De tre teoretiska ramverken, ramfaktorteori, systemteori och dilemmaperspektiv, har valts utifrån studiens fokus som belyser styrning samt dilemman på olika nivåer i skolsystemet. Studiens resultat har presenterats utifrån fem kategorier, i två fall. Undersökningen har genomförts som en tvåfallsstudie med semistrukturerade intervjuer och följt av inläsning av dokument i syfte att styrka utsagor i intervjuer. Dessa data har tillsammans bidragit till en helhetsbild  av resursfördelning i Storstad och Småstad, de två fallen i ett lika stort antal kommuner. Resultatet visade (1) att det statliga uppdraget går före ekonomi i balans, (2) tidiga insatsers betydelse för skolframgång och (3) personal som förskolornas och skolornas viktigaste resurs. Ett dilemma i kommunerna var att uppnå målet om en likvärdig utbildning utifrån varje enskilt barns behov i förhållande till en ekonomi i balans. Trots detta föreföll valet enkelt; barns behov går före ekonomi i balans. En av studiens viktigate implikationer till specialpedagoger är att ha kunskap om hur resursfördelning organiseras, genomförs och följs upp i förskola och grundskola då specialpedagogiska insatser påverkas av hur resursfördelning sker.

Trots att gymnasieskolan är en frivillig skolform går nästan alla ungdomar vidare till ett gymnasieprogram, dock visar forskning att en stor andel elever inte fullföljer sina studier och hoppar av skolan. Detta leder till stora samhällskostnader, men framförallt utmaningar för individer som riskerar att hamna i ett utanförskap på grund av att man saknar formella kvalifikationer och riskerar därmed att bli långtidsarbetslös, utveckla osunda livsmönster och dålig hälsa. Det ställer höga krav på skolan som organisation att arbeta förebyggande genom att erbjuda individ- och organisations inriktade insatser. I de insatserna ingår även en kvalitativ och likvärdig studie- och yrkesvägledning för att säkerställa att eleven kan göra välgrundade studie- och karriärval. Syftet med denna studie är således att undersöka vilka påverkansfaktorer som leder till att individer väljer att avsluta sina gymnasiestudier, och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledaren har för att arbeta förebyggande, baserat på de organisatoriska förutsättningarna som skolan erbjuder. Detta genomförs med intervjuer baserade på uppsatsens övergripande frågeställningar: Vilka orsaker upplever studie-och yrkesvägledare är de främsta faktorerna till avhopp i gymnasiet och vilka organisatoriska förutsättningar behöver studie- och yrkesvägledare i sitt arbete för att kunna arbeta förebyggande? Det empiriska materialet analyseras med stöd av teorierna The Systems Theory Framework of Career Development och organiseringsperspektivet. Analysen visar att elever som befinner sig i riskzon eller redan hoppat av gymnasiet har haft svårigheter i skolan sedan tidigare, som påverkat deras självkänsla och prestation. Eleven influeras av olika faktorer som både är individuella och strukturella, vilket påverkar deras val av studier och möjligheter. Studie- och yrkesvägledaren har en viktig funktion i det förebyggande arbetet, dessvärre anser studiens informanter att de inte alltid har de rätta förutsättningarna för att kunna arbeta förebyggande.

Problematisk skolfrånvaro är ett problem både globalt som nationellt. Tidigare forskning visar att det saknas kunskap om hur vårdnadshavare och specialpedagoger samarbetar gällande problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att öka kunskap om problematisk skolfrånvaro i grundskolan utifrån vårdnadshavares och specialpedagogers perspektiv. Reflexiv tematisk analys används som metod till att analysera 12 semistrukturerade intervjuer varav 6 med vårdnadshavare och 6 med specialpedagoger. Utifrån den reflexiva tematiska analysen utkristalliserades följande tre teman; kommunikation, framgångsfaktorer och tidiga indikationer. Med stöd i två teoretiska utgångspunkter, det specialpedagogiska relationella perspektivet och Bronfenbrenners systemteori, ges en djup analytisk förståelse till ovanstående teman. Det är flera bidragande aspekter som kan relateras till elevens problematiska skolfrånvaro. Studiens resultat visar på att tidiga indikationer som ströfrånvaro och somatiska besvär är viktiga signaler i arbetet med att främja skolnärvaro. Även relationer lyfts fram av samtliga informanter som särskilt betydelsefulla för att främja skolnärvaron. I studien betonas att det förekommer ett samband mellan elevers ökade skolfrånvaro och samarbete mellan hem och skola. Ju högre skolfrånvaro eleven har desto svagare blir samarbetet mellan hem och skola.

Denna uppsats undersöker frågan om bristande progression på Sfi. Studien fokuserar på lärares resonemang kring elevers uteblivna måluppfyllelse och vilka möjligheter som finns inom den egna verksamheten att vidare främja andraspråksinlärningen. Studien utgår huvudsakligen från två teoretiska huvudspår och dessa är komplex dynamisk systemteori och Bonnie Nortons teori om investering. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta pedagoger. De transkriberade intervjuerna bearbetades sedan genom tematisk innehållsanalys. Resultatet visar att bristande progression kan förstås utifrån en mängd olika faktorer och att fenomenet inte med enkelhet kan beskrivas. I resultatet framkommer att det inte finns samsyn bland de intervjuade lärarna rörande huruvida vissa faktorer som påverkar språklig progression är påverkansbara av utbildningsanordnaren eller inte. Inlärarens kulturella kapital framstod som särskilt viktigt för att främja förutsättningarna för andraspråksinlärningen. Vad gäller externa och icke påverkansbara faktorer såsom ålder och hälsa saknas det en tydlig skildring av hur de interagerar med andra variabler. Studien pekar sammanfattningsvis på ett problem i sfi:s organisation där alla elever har samma mål trots att de studerande har olika förutsättningar och behov.