<p>This thesis studies the allocation of stock in a two-level inventory system with stochastic demand. The system consists of one central warehouse which supplies N non-identical retailers with one single product. Customer demand occurs solely at the retailers and follows independent Poisson processes. The purpose is to investigate the value of using a more advanced allocation policy than First Come-First Serve at the central warehouse. The focus is on evaluating how well the simple First Come-First Serve assumption works in a system where the warehouse has access to real-time point-of-sale data, and where shipments are time based and consolidated for all retailers. The considered allocation policy is a myopic policy where the solution to a minimization problem, formulated as a constrained newsvendor problem, determines how the warehouse allocates its stock to the retailers. The minimization problem is solved using (a heuristic method based on) Lagrangian relaxation, and simulation is used to evaluate the average inventory holding costs and backorder costs per time unit when using the considered policy. The simulation study shows that cost savings around 1-4 percent can be expected for most system configurations. However, there were cases where savings were as high as 5 percent, as well as cases where the policy performed worse than First Come-First Serve. The study also shows that the highest cost savings are found in systems with relatively low demand, few retailers, short transportation times and a short time interval between shipments.</p>

<p>Using mathematical models with the purpose to understand and store knowlegde about a system is not a new field in science with early contributions dated back to, e.g., Kepler’s laws of planetary motion.</p><p>The aim is to obtain such a comprehensive predictive and quantitative knowledge about a phenomenon so that mathematical expressions or models can be used to forecast every relevant detail about that phenomenon. Such models can be used for reducing pollutions from car engines; prevent aviation incidents; or developing new therapeutic drugs. Models used to forecast, or predict, the behavior of a system are refered to predictive models. For such, the estimation problem aims to find one model and is well known and can be handeled by using standard methods for global nonlinear optimization.</p><p>Descriptive models are used to obtain and store quantitative knowledge of system. Estimation of descriptive models has not been much described by the literature so far; instead the methods used for predictive models have beed applied. Rather than finding one particular model, the parameter estimation for descriptive models aims to find every model that contains descriptive information about the system. Thus, the parameter estimation problem for descriptive models can not be stated as a standard optimization problem.</p><p>The main objective for this thesis is to propose methods for estimation of descriptive models. This is made by using methods for nonlinear optimization including both new and existing theory.</p>

<p> </p><p>Crew costs are one of the largest expenses for airlines and effective manpower planning is therefore important to maximize profit. The focus of research in the field of manpower planning for airlines has mainly been on the scheduling of crew, while other areas, surprisingly, have received very little attention. This thesis provides an overview of some of the other problems facing manpower planners, such as designing a career ladder, planning transitions and making course schedules.</p><p>Mathematical models are presented for some of theses problems, and for the problem of allocating training and vacation in time the mathematical model has been tested on data from SAS Scandinavian Airlines. When allocating training and vacation there are many aspects to consider, such as avoiding crew shortage, access to resources needed for training, and vacation laws. Comparisons between solutions obtained with the model and SAS Scandinavian Airlines manual plan show encouraging results with savings around 10%.</p><p> </p>

<p>Integer programming can be used to provide solutionsto complex decision and planning problems occurring in a wide varietyof situations. Applying integer programming to a real life problembasically involves a first phase where a mathematical model isconstructed, and a second phase where the problem described by themodel is solved. While the nature of the challenges involved in therespective two phases differ, the strong relationship between theproperties of models, and which methods that are appropriate for theirsolution, links the two phases. This thesis constitutes of threepapers, of which the third one considers the modeling phase, while thefirst and second one consider the solution phase.</p><p> </p><p>Many applications of column generation yield master problems of setpartitioning type, and the first and second papers presentmethodologies for solving such problems. The characteristics of themethodologies presented are that all successively found solutions arefeasible and integral, where the retention of integrality is a majordistinction from other column generation methods presented in theliterature.</p><p> </p><p>The third paper concerns nurse scheduling and describes the results ofa pilot implementation of a scheduling tool at a Swedish nursing ward.This paper focuses on the practical aspects of modeling and thechallenges of providing a solution to a complex real life problem.</p>

I vår vetenskapliga essä har vi valt att skriva om planeringstiden på förskolan. Anledningen till att vi har undersökt skillnaderna kring disponerandet av planeringstiden är den att vi sett sådana skillnader trots att vi arbetar i samma kommun. Att skriva i par har gett oss möjlighet att på ett mer objektivt sätt belysa våra frågeställningar genom både dialog och reflektion. Med våra enskilda berättelser som utgångspunkt har vi reflekterat över begrepp och teorier som berör hur planeringstiden används i praktiken. Vi har reflekterat över hur vi som blivande förskollärare ska räcka till för barngruppen samt kunna leva upp till läroplanens strävansmål, med den pedagogiska dokumentationen och reflektionen som det innebär. Begrepp som vi fördjupar oss i är praktiskt kunskap, systemteori, kommunikation och samarbete i arbetslagen. / In our scientific essay, we have chosen to write about the disposition of planning time at preschool. The reason we have investigated the differences regarding disposition of the planning time is that we have seen such differences, even though we work in the same municipality. Writing together in pair has given us the ability to provide a more objective or at least multi-perspectival way to highlight our issues through both dialogue and reflection. With our individual stories as a starting point, we have reflected on different concepts and theories that affect how planning time is used in practice. We have reflected on how we as prospective pre-school teachers should be sufficient for the children's group and be able to live up to the curriculum strut goals, with the pedagogical documentation and reflection that it brings. Concepts that we immerse ourselves in is practical knowledge, systems theory, communication and collaboration in teams.

Title: Collaboration in BoDa-units. A qualitative study about collaboration regarding people with disabilities. The purpose of this thesis was to internally examine the cooperation between different professions in municipal BoDa-units. By doing a qualitative study using focus-group-interviews in three municipalities, we were able to examine the personnel’s experience of cooperation issues and opportunities in BoDa-units. We have also examined why municipals have introduced BoDa-units and how they work. Those BoDa-units we have examined addresses persons who are severely mentally disabled and with multiple disabilities but also to persons with autism and disruptive behaviour. The personnel working with the users of these services works both at the home with special services and at the daily activity. The unit operations managers are responsible for the whole BoDa-unit. The results have been analysed through the theoretical starting points of actor network theory and system theory, but also via relevant literature and the LSS-legislation. The result showed that the creations of the BoDa-units are based on a comprehensive view on the individual users’ need of safety, environmental adaptation and a structured way of work. The conclusion of this study is that the co-operation benefits exceed the disadvantages and that the prospects for the BoDa-units are both positive and negative depending on which target group it addresses.    Keywords: BoDa, Co-operation, LSS, Actor Network Theory, System Theory / Syftet med uppsatsen var att studera intern samverkan mellan olika professioner i kommunala BoDa-enheter. Vi har med hjälp av kvalitativa fokusgruppintervjuer i tre kommuner undersökt personalens erfarenheter av samverkansproblem och -möjligheter i BoDa-enheterna Vi har också undersökt varför kommunerna infört BoDa-enheter och hur de fungerar. De BoDa-enheter där vi studerat intern samverkan riktar sig mot personer med svåra funktionsnedsättningar och mulithandikapp samt personer med autism och utagerande beteenden. De brukarnära medarbetarna arbetar både i brukarnas boende och deras dagliga verksamhet.  Enhetscheferna är ansvariga för hela BoDa-enheten. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna aktörsnätverk och systemteori, relevant litteratur samt centrala begrepp och lagstiftning. Resultatet visade att BoDa-enheterna införts utifrån en helhetssyn på enskilda brukares behov av trygghet, miljöanpassning och strukturerat arbetssätt. Slutsatsen var att samverkansfördelarna i dessa enheter med gränsöverskridande arbete överväger samverkansproblemen samt att framtidsutsikterna för BoDa-enheterna är både positiva och negativa beroende på vilken målgrupp verksamheten vänder sig mot.  Nyckelord: BoDa, Samverkan, LSS, Aktörsnätverk, Systemteori

Pedagogiskt ledarskap leder till utveckling. Detta antagande ligger som grund för denna studie som fokuserar på rektorers pedagogiska ledarskap i relation med medarbetare. Många lärare upplever arbetsbördan för stor och så även rektorer. Detta visar på en organisation som inte mår riktigt bra. För att skapa utveckling som leder till att fler stannar i organisationen behöver skolutveckling ske utifrån kärnverksamheten, undervisningen. Medarbetarnas bild av organisationsutveckling behöver synliggöras. För att fokusera på skolutveckling och pedagogiskt ledarskap utifrån medarbetarnas perspektiv har jag fokuserat på relationen mellan rektor och medarbetare.  Interaktionen dem emellan kan skapa utveckling, något som är grundläggande i skolans värld. I denna undersökning har organisationsforskning och skolforskning bearbetats och analyserats tillsammans med empirin.  Empirin är samlad genom olika slags intervjuer som har sin grund i de systemteoretiska och Socialkonstruktivistiska teorierna. Dessa har även legat som grund för den analys av empirin som gjorts. Empirin visade att relationen mellan rektorer och medarbetare är god och att rektorerna utför ett pedagogiskt ledarskap. Den visade också att relationen inte användes för att utmana och utveckla medarbetarnas undervisning. Relationen var snarare till för att skapa trygghet, stabilitet och förtroende. Det pedagogiska ledarskapet som utfördes var på organisationsplan, som underlättade för medarbetarna att utföra sitt arbete. Men detta påvisades inte. Förväntningar mellan medarbetare och rektorer uttalades sällan och medarbetarna var omedvetna om rektorns ansvar för deras utveckling.   Slutsatserna är att rektorerna står för den trygghet och tydlighet som organisationen i övrigt saknar, vilket bidrar till att de inte kan vara utmanande. Om organisationen skulle stå för stabilitet skulle rektorerna kunna stå för variation och utmaningar. Relationen mellan rektorerna och medarbetarna är subjektiv vilket gör att förväntningar som annars skulle kunna ställas på en objektiv rektorsposition inte ställs. Samma sak gäller motsatta led. Att rektorerna inte ställer krav på sina medarbetare med hänsyn till deras situation. Det är en ständig balansgång mellan subjekt och objekt, men en distans till professionen skulle hjälpa organisationen att utvecklas. Dessutom kommuniceras inte det pedagogiska ledarskapet mellan rektorer och medarbetare, vilket bidrar till att det osynliggörs. / Educational leadership leads to development. This assumption is the basis for this study, which focuses on the principals educational leadership in relationship with employees. Many teachers feel the burden too great and so even principals. This indicates an organization that does not feel really good. In order to create development that will lead to more stops in the organization needs school development must rest on the core business, teaching. Employee image of organizational needs visibility. In order to focus on school improvement and educational leadership based on the employees' perspective, I have focused on the relationship between the headmaster and staff. The interaction between them may create development, which is essential in the world of school. In this study, organizational research and educational research processed and analyzed with the empirical data.   The empirical data is collected through various interviews that are rooted in the system theory and social constructivist theories. These have also been the basis for the analysis of empirical data gained. The empirical data showed that the relationship between principals and employees is good and that principals perform an educational leadership. It also showed that the relationship was not used to challenge and develop their employees' tuition. The relationship was rather to provide security, stability and confidence. The educational leadership were performed on the organizational chart, which made ​​it easier for employees to do their work. But this was not detected. Expectations between employees and principals were spoken rarely and employees were unaware of the principal's responsibility for their development.   This concluds that principals are responsible for the security and transparency of the organization in general lacks, which helps that they can be challenging. If the organization would stand for stability would headmasters able to stand for variety and challenges. The relationship between the principals and the employees is subjective allowing the expectations that could otherwise be imposed on a principal objective position is not reset. The same applies to the opposite point. The principals do not require their employees with respect to their situation. It is a constant balancing act between subject and object, but a distance to the profession would help the organization evolve. Additionally communicated not pedagogical leadership between principals and employees, which contributes to the rendered invisible.

Denna uppsats är genomförd i samarbete med en stödverksamhet som erbjuder insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (SFS 1993:387) med syfte att beskriva mödrars upplevelse av deras egen funktion som mamma till ett barn med högfungerade autism. Datainsamlingen har skett med tre stycken mödrar genom kvalitativa djupintervjuer med narrativa inslag. Vi har utgått från ett systemteoretiskt perspektiv med inslag av Grounded theory som analysmetod för att undersöka systemiska samband. Resultatet visar att mödrarna tar ett stort ansvar i att hjälpa sitt barn att hantera sin vardag. Deras situation medför stora påfrestningar på mödrarnas hälsa där de tvingas offra sina karriärer, sitt sociala umgänge och sjukskriver sig på grund av den stressfyllda situationen. Ur ett systemteoretiskt perspektiv kan hon ses som en kontroll och vårdkatalysator i hennes strävan efter ett gott liv för sitt barn där hon reglerar in och utflödet av nödvändig information och interaktion mellan det informella och professionella stödsystemen samt familjesystemet. Slutsatsen är att mödrarna behöver en tydlig och förtroendeingivande aktör att lämna över rollen som kontrollerande katalysator till för att minska hennes sammanlagda påfrestningar. De professionella måste jobba holistiskt samt så bör det informella stödsystemet av det professionella stödsystemet stärkas genom information, coachning och utbildning.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur några yrkesroller inom förskola, grundskola och särskola såg på inkludering av barn och elever med intellektuell funktionsnedsättning i ordinarie verksamhet. Förskolan ska bereda plats för alla barn, sedan erbjuds grundskolan eller särskolan som två parallella skolformer. Placering i särskola ska ske efter utredning. Studien hade fokus på att se på uppfattningar om inkludering – förutsättningar, hinder och möjligheter ur ett sociokulturellt perspektiv. Femton halvstrukturerade intervjuer genomfördes med personal i förskolor och skolor och data analyserades med stöd av systemteori. Resultatet visade skillnaden i synen på att inkludera barn och elever i ordinarie grupper och kunde relateras till om personalen var verksam inom förskola eller skola och inte specifikt vilken yrkesroll de hade. Informanterna angav olika förutsättningar, hinder och möjligheter för inkludering som kunde föras till faktorer som var både individuella och strukturella. De pekade på komplexiteten i uppdraget och faktorer i skolsystem från individ-, grupp-, skol- och till en politisk nivå. Alla yrkesroller förespråkade ett relationellt förhållningssätt. De uttryckte att de såg möjligheter för inkludering i det sociala samspelet mellan barnen samt vuxna och barn. Hinder som kunde stå i vägen för att realisera detta var en känsla av att inte räcka till, sakna teoretisk kunskap, handledning och svårigheter att anpassa undervisning främst för äldre elever. En tydlig skillnad mellan personalens uppfattningar i förskola och skola framkom. I skolan angavs att elever med intellektuell funktionsnedsättning bara kunde inkluderas i vissa ämnen, i förskolan hade personalen en mer självklar inställning till en mer heltäckande inkludering av dessa barn  och möjligheter till deltagande i aktiviteter.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolkuratorer inom grundskolan arbetar med att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Vi ville även studera hur skolkuratorer inom grundskolan kan förbättra arbetet för att fånga upp barn som blir utsatta för sexuella övergrepp. Genom att intervjua sex skolkuratorer samlade vi in material som sedan analyserades med hjälp av systemteorin och stämplingsteorin med begreppet stigmatisering. Resultatet visade att skolkuratorerna tycker det är svårt att upptäcka barn som blir utsatta för sexuella övergrepp eftersom barnen upplevs vara osynliga. Resultatet visade även att skolkuratorerna upplever att de har svårt att hinna med det förebyggande arbetet. Avslutningsvis visade resultatet att för att kunna förbättra arbetet med att upptäcka och förebygga sexuella övergrepp mot barn, behöver skolkuratorerna mer kunskap om sexuella övergrepp mot barn, samt mer tid för att kunna skapa relationer till barnen och lyfta ämnet. / School counselors’ work with detecting children who are being sexual abused The aim of this study was to investigate how school counselors in elementary school are working to detect children that are exposed to sexual abuse and also how their work can be improved. By interviewing six school counselors we collected data that was analyzed with the systems theory and the stigmatization theory. The results showed that the school counselors are finding it difficult to discover children that are being sexual abused because the children are perceived to be invisible. The results also shows that school counselors experienced difficulties to find time for preventive work. In conclusion, the results shows that to be able to improve their work, the school counselors need more knowledge regarding sexual abuse against children and more time to be able to build relationships with the children and also to bring up the subject for discussion.