The purpose of this study was to examine if the occupational identity of social workers is affected by mass media and their coverage. We have completed six semi structured interviews with social workers who work in the Swedish social services. An interview guide was designed with four main issues that was used as a template during the interviews.  We could, through our findings, identify themes that we analyzed with, among others, a systems theoretic perspective. The result of this study shows that we can identify two different discourses regarding social workers. One is the discourse in the media and public, one is the discourse within the social services.  Our conclusion in this study is that the occupational identity of social workers is not affected by the media because there is another, superior discourse. This discourse is created within the closed system that is the social services and it is within this system that the occupational identity is created.

I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) föreskrivs det att barn ska ges inflytande och vara delaktiga i sin utbildning samt att vårdnadshavare och förskola ska samarbeta. Resultaten ska kontinuerligt följas upp och systematiskt analyseras och dokumenteras. Hur detta ska genomföras framgår dock inte. Denna studie knyter an till ekologisk systemteori med syftet att undersöka hur förskollärare i sin verksamhet tillämpar ett pedagogiskt dokumentationsverktyg ”Från Start Till Mål”. Hur använder förskollärarna dokumentationsverktyget avsett för att dokumentera, ta tillvara barns intresse, vårdnadshavares medverkan samt systematiskt kvalitetsarbete? Vad anser förskollärarna om dokumentationsverktygets funktion? Nio förskollärare från tre förskolor har intervjuats. Resultatet visar att dokumentation i verktyget sker i olika tidsintervall, från veckovis till två gånger per termin. Flest anser det finns tid för dokumentation men några påtalar tidsstress. Nästan hälften anser att det är för mycket pappersarbete. Dokumentationsverktyget påvisar stöd för terminsvisa utvecklingssamtal. Samtliga intervjuade anser att de i sina iakttagelser och berättelser om barn utgår från barns intresse och vårdnadshavares medverkan. Vid användning i systematiskt kvalitetsarbete visar resultatet att intervallerna för processredovisning varierar från års-, termins- och veckovis till ständigt pågående utan avslut. Flertalet använder verktyget vid kvalitetsredovisning men inte alla vet hur de då kan använda sig av dokumentationsverktyget och kräver reflektionstid. De saknar en överblick av hela verksamheten. Flertalet av förskollärarna önskar mer utbildning för ökad kunskap om materialet. Slutsatsen blir att verktyget fungerar för dokumentation av barns intresse och vårdnadshavares medverkan men utbildning krävs för en helhetssyn angående systematiskt kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning.

Genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöker denna studie kuratorer inom vuxenpsykiatriska öppenvården förhållningssätt till orosanmälningar om barn som far illa. Tidigare forskning har i stor utsträckning varit kvantitativ och tangerat vad som påverkar sjukhuspersonals anmälningsbenägenhet. Denna kvalitativa studies insamlade empiri består av strukturerade intervjuer där olika områden som kunde tänkas påverka kuratorn i dennes förhållningssätt till orosanmälningar var grund till frågorna. Det insamlade materialet bearbetades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet gav att de sex deltagande kuratorerna efterfrågade mer kommunikation med och större kunskap om socialtjänsten. Vidare problematiserade de sin roll som både hjälpare och vad som kan ses som en slags myndighetsutövare genom skyldigheten att änmäla oro för att ett barn far illa. Något som också visade sig var att kuratorerna hade en väldigt stark känsla inför sin anmälningsplikt och betonade den kraftigt samtidigt som de genomgående redogjorde för svårigheter som kan uppstå kring den. Vidare menade samtliga kuratorer att stöd från sin arbetsgrupp var ett nyckelelement i förhållningssättet till och upplevelsen av orosanmälningar om barn som far illa. Mer forskning på ämnet behövs för att kunna fastställa vad som påverkar kuratorer i deras förhållningssätt till orosanmälan om barn som far illa.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan anhörigdagar har på föräldrar till barn med missbruksproblematik, deras hantering av livssituationen som uppkommit på grund av barnets missbruk samt vad anhörigdagarna inneburit för intervjudeltagarens hälsa och välmående. Studien har genomförts utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av begreppet empowerment. Genom utförandet av semistrukturerade intervjuer har denna studie klarlagt anhörigas upplevelser av anhörigdagar som stödfunktion. Empirin har analyserats tematiskt för att tydliggöra anhörigdagars betydenhet som benämns “Den anhöriges perspektiv på sin levnadssituation före och efter anhörigdagar” och “Anhörigdagars betydelse för den anhörige”. Resultatet av studien påvisar vikten av gemenskap och att få samtala med andra som befinner sig i liknande situation, berikande med ny kunskap för att lättare hantera sin situation samt att stödet via anhörigdagar föranlett bättre psykisk och fysisk hälsa hos föräldrarna. Resultatet förklarade att anhörigdagar hade positiv inverkan på respondenternas livssituation, samt att majoriteten av respondenterna upplevde anhörigdagarna som berikande gällande deras kunskap om droger samt gav nytt avgörande socialt stöd för framtiden. / <p>2020-01-16</p>

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området.  Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer.  Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

Ternström, Lena &amp; Weclewicz, Olivia (2020). Det är mer komplicerat än att bara översätta - en studie om specialpedagogers och förskollärares uppfattningar om det tolkade samtalet.  Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Vår studie synliggör problematiken som finns i tolkade samtal. Det förväntade kunskapsbidraget är att ge en inblick i hur samtalsledaren kan förebygga och förbereda inför tolkade samtal för att minska problematiken och öka kvaliteten i tolkade samtal.  Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar specialpedagoger och förskollärare har om det professionella samtalet. Fokus ligger på samtal med vårdnadshavare där en tolk används och om det professionella samtalets dynamik på något sätt förändras eller påverkas i dessa situationer. Frågeställningarna är följande,   ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sin roll som samtalsledare i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om samtalets kvalitet i professionella samtal där tolk används? ·      Vilken uppfattning har specialpedagoger och förskollärare om sitt professionella ansvar i professionella samtal där tolk används?   Studien utgår ifrån ett systemteoretiskt perspektiv där vi valt att fokusera på fyra specifika begrepp. Begreppen är hierarki, helhet, påverkansfaktorer och nivåer. Systemteorins helhetstänkande har hjälpt oss att förstå samtalet som ett system som påverkas av olika faktorer (Öqvist, 2018). Metoden vi valt är semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med inspiration av fenomenologi. Urvalsgruppen bestod av fyra förskollärare och fyra specialpedagoger.  Resultatet visar att tolkade samtal är komplicerade men att tolken är nödvändig för förståelse. Resultatet visar även att olika strategier bör tillämpas för att det tolkade samtalet ska bli framgångsrikt. De specialpedagogiska implikationerna sammanfattas på följande vis.  Specialpedagogen bär ansvaret som samtalsledare i samtal med vårdnadshavare, därför bör hen vara medveten om speciella strategier som kan öka förståelsen i tolkade samtal.

No description available.

Alla elever har rätt till literacy och lärare i särskolan förväntas erbjuda literacypraktiker med utgångspunkt i styrdokument och forskning samtidigt som elever med komplexa kommunikationsbehov inte omfattas av befintligt stödmaterial gällande literacy. Syftet med studien är att utifrån ett systemteoretiskt perspektiv få kunskap om och förståelse för några lärares syn på elevers och egna förutsättningar för literacypraktiker i grundsärskolans inriktning ämnesområden och deras syn på betydelsen av literacy för elevernas delaktighet. Studien utgår från en kvalitativ ansats och en kombinerad metod med två fokusgrupper om fyra personer i varje och individuella intervjuer med de åtta lärarna. I linje med internationell forskning visar resultatet av vår studie att lärare i grundsärskolan genom sin utbildning och tillgängligt stöd inte får adekvat kunskap och kompetens om evidensbaserade literacypraktiker och kompensatoriska insatser för att kunna göra elever med komplexa kommunikationsbehov delaktiga, nu och i framtiden. Vår slutsats är att det finns indikationer att forskning som visar att personer med komplexa kommunikationsbehov kan lära sig läsa och skriva har ännu inte omsatts i praktiken och målgruppens rättigheter samt delaktighet fortsätter begränsas av skolsystemet.

The background to this report is the author’s ambition to understand individuals’ work situation, how it’s formed in interaction between the individual and factors in the work-setting. Such an ambition is well in line with the concept of Human-Technology-Organization (HTO), a cross-scientific approach that puts a system-oriented perspective on how human, technolog-ical and organizational factors interact within work systems. The aim of this report was to explore managers’ work-situation and generate an understanding of it from an HTO-perspective by using an organizational model as a framework for an interview guide and to analyze the work situation from an HTO-perspective following the ques-tions at issue: 1. How does the managers experience their work situation? 2. How can an HTO-perspective contribute to the understanding and potential of im-provement of the work situation? The organizational model used in the report is Porras &amp; Robertson’s (1992) "Factors constituting the organizational work setting". The model summarizes and describes the organiza-tional, social, physical and technological factors that up until 1992 had been identified by contemporary research within the "Organizational Development" field as important for organizational change. Four managers’ work situation was studied at the company Södra Cell Mörrum. The report’s methodological approach is of an explorative qualitative nature and has been conducted by the design of an interview guide based on the organizational model described above and semi structured interviews to explore the managers’ work situation. The results give a detailed description of how the managers experience their work situation och how it is affected by the interaction of the factors human-technlogy-organization. In analysis, it’s illustrated how: - the organization’s strategies and structure in interaction with the work flow and tech-nology contributes to the managers’ exposure of stress in their work-situation. - the organizational structure interacts with the individual and vice versa, how the managers’ fuzzy work-description contributes to how they themselves in interaction with other parts of the organization define it and creates informal organizational structure an interaction processes. - the use of technology is affected by its design, by how the organization reinforces its use and by individual characteristics. It has been shown how technology affects the organization’s strategical effort and disposition. - organizational factors such as goals and reward systems interacts with and affect behaviors at the workplace. The analysis also shows how informal aspects of the organization, such as it’s history and culture affects behaviors. The conclusions of the report are: -that an HTO-perspective is a suitable approach to create a broad understanding of the factors which interaction affects work systems. Such an understanding constitutes a good starting point for development and improvement of work systems. - that the result encourages further use and development of the methodological approach of using Porras &amp; Robertsons’ model as a framework for an understanding of the individuals’ work situation. / Bakgrunden till examensarbetet är författarens ambition att förstå människors arbetssituation, hur den skapas i samspel mellan individen och faktorer i dennes arbetsmiljö. En sådan ambition ligger väl i linje med MTO (människa-teknik-organisation), ett tvärvetenskapligt koncept som anlägger ett systemperspektiv på hur mänskliga, tekniska och organisatoriska faktorer interagerar i arbetssystem. Syftet med examensarbetet var att undersöka chefers arbetssituation och skapa förståelse för den ur ett MTO-perspektiv genom att använda en organisationsmodell som grund för en intervjuguide samt att analysera arbetssituationen ur ett MTO-perspektiv utifrån följande frågeställningar: 1. Hur upplever cheferna sin arbetssituation? 2. Hur kan ett MTO-perspektiv öka förståelsen för och förbättringspotentialen i arbetssituationen? Den organisationsmodell som använts är Porras &amp; Robertsons (1992) "Factors constituting the organizational work setting" Modellen sammanfattar och beskriver de organisatoriska, sociala, fysiska och tekniska faktorer som fram till 1992 hade identifierats av befintlig forskning inom "Organizational development" som viktiga för organisationsförändring. Fyra chefers arbetssituation studerades på företaget Södra Cell Mörrum. Metodansatsen för studien är av explorativ kvalitativ karaktär och har genomförts genom utformandet av en intervjuguide baserad på ovan nämnda organisationsmodell samt semistrukturerade intervjuer för att undersöka chefernas arbetssituation. Resultaten ger en utförlig beskrivning av hur cheferna upplever sin arbetssituation och hur den påverkas av interaktionen mellan systemkomponenterna människa-teknik-organisation. I analyser åskådliggörs hur: – organisationens strategier och struktur i interaktion med arbetsflödet och tekniken bidrar till att cheferna exponeras för stress i sin arbetssituation. – organisationsstrukturen samspelar med människan och vice versa, hur chefernas otydliga befattningsbeskrivning bidrar till att de själva i samspel med andra delar av organisationen utformar den och skapar en informell organisationsstruktur och interaktionsprocesser. – användandet av teknik påverkas av hur tekniken är utformad, hur organisationen förstärker användandet och av individuella egenskaper hos människan. Det åskådliggörs hur tekniken påverkar organisationens strategiska arbete och disposition. – organisatoriska faktorer som mål och incitamentssystem interagerar och påverkar beteenden på arbetsplatsen. Analysen påvisar också hur informella sidor av organisationen, som historia och kultur påverkar beteenden. Slutsatserna för examensarbetet är: – att ett MTO-perspektiv är ett lämpligt angreppssätt för att skapa en bred förståelse för de faktorer vars samspel påverkar arbetssystem. En sådan förståelse utgör en god plattform att utgå ifrån vid utveckling och förbättring av arbetssystem. – att resultatet uppmuntrar till en vidare användning och utveckling av metodansatsen att använda Porras &amp; Robertsons modell som grund för förståelse av medarbetares arbetssituation.

Sammanfattning Alsenfelt Pamp, Nina &amp; Webb, Tina (2021). Tillgänglighet i språkklassrummet - organisatoriskt stöd på skolnivå. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte, med avsikt att stötta språklärare i arbetet med att skapa extra anpassningar som tillgängliggör undervisningen i moderna språk. Hur upplever lärare i moderna språk det stöd de får av skolorganisationen under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning? Hur ser extra anpassningar ut för elever med inlärningssvårigheter i moderna språk? Teori Som teoretisk ram användes ett systemteoretiskt perspektiv Metod Examensarbetet är en kvalitetiv studie med hermeneutisk ansats som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i moderna språk. Resultat Resultatet visar att lärarna upplever att de får stöd från organisationen på flera olika sätt under arbetet med extra anpassningar. Mesosystemen lärplattformar, mitterminskonferenser och möten i arbetslag och ämneslag är exempel på organisatoriskt stöd lärare emellan. Lärarna beskriver att det finns ett organisatoriskt stöd i form av elevhälsans kompetens men också att denna inte är så tillgänglig som de skulle önska. Resultatet antyder att lärarna anser att informationsflödet mellan lärare och elevhälsoteam inte fungerar. Resultatet visar också att språklärarna är delaktiga i SKA-arbetet, men att syftet med arbetet är något oklart för lärarna och att de inte upplever det som ett organisatoriskt stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Vidare visar resultatet att anpassningarna som genomförs i språkklassrummet ofta är generella och inte tydligt utgår från elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Extra anpassningarna genomförs i jämförelse med tidigare forskning endast i liten utsträckning med hänsyn till de behov som elever med inlärningssvåriǵheter kan ha. Det organisatoriska stödet behöver organiseras och struktureras för att ännu bättre kunna möta lärarnas behov av stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på grupp-och individnivå handlar om att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika behov. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Arbetet på organisationsnivå handlar om att leda och systematisera arbetet med att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. Arbetet handlar också om att utifrån ett systemiskt tänkande skapa en kultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning.