Syftet med denna studie har varit att öka våra kunskaper om förskollärares erfarenheter av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) som en kommunikativ resurs i interaktion med barn med Downs syndrom (DS) i förskoleverksamhet. Denna studie har fokuserat på hur förskollärare beskriver att TAKK används på samlingar, hur TAKK används i andra situationer och hur TAKK inkluderar övriga barn på samlingarna. Ett fjärde fokus har varit på hur TAKK, enligt förskollärarna, påverkar barns med DS språk, kommunikation och kunskapsutveckling. För att samla in data till vår studie har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi har sammanlagt genomfört åtta intervjuer med förskollärare som har erfarenheter av TAKK och barn med DS. Samtliga respondenter i studien har fått utbildning av TAKK via habiliteringen. Våra respondenter har arbetat olika länge med barn med DS, vilket leder till att de har olika erfarenheter av TAKK. I studiens resultat framkom det att TAKK används under samlingar, andra aktiviteter och andra situationer med barn med DS, med syftet att TAKK inkluderar barn med DS och även övriga barn på avdelningen.  I situationer som de övriga barnen anser vara roliga används TAKK. Vidare visar studiens resultat att TAKK påverkar barns med DS utveckling av språk, kommunikation och kunskap positivt.

Syftet med studien är att ta reda på några förskollärares erfarenheter och åsikter gällande TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation). Frågeställningen i studien utgår från vilka erfarenheter och åsikter förskollärare och resurspersonal uttrycker angående: TAKK´s påverkan på kommunikation barn/vuxen och hur de uppfattar kommunikationen mellan barn/barn? Personalens förhållningssätt till metoden TAKK? Användningen av TAKK i vardagen? Upplevelse av fördelar och nackdelar angående användandet av TAKK? Studien är baserad på intervjuer. Resultatet visar att TAKK upplevs som positivt för språkutvecklingen av de intervjuade förskollärarna. Fördelar som bland annat uppkommit i intervjuerna är att det alltid finns tillgängligt konkret för förskolläraren och barnet. En nackdel som framkom utifrån förskollärarnas erfarenheter är tidsbristen till att lära sig. Utifrån förskollärarnas erfarenheter upplevs TAKK som en bra metod som fungerar för alla barn oavsett om de kan tala eller inte. Det har framkommit i resultatet att metoden TAKK stimulerar barnets språk och samspel genom att barnet kan göra sig förstådd genom tecken, tal och kroppspråk. Utifrån styrdokumenten för förskolan ska förskolläraren arbeta efter att främja barnets språk- och kommunikationsutveckling, vilket de intervjuade anser är betydelsefullt eftersom en vuxen behövs för att barnet ska lära sig TAKK. Det kan ta tid för barnet att uppfatta, använda och förstå tecknets innebörd. Därför bör barnet finna mening med teckenanvändning när tecken återkommer i vardagliga situationer. Enligt förskollärarnas erfarenheter och åsikter och litteraturens argument argumenteras TAKK som en bra metod för barnets språkutveckling.

Användandet av tecken som alternativt kommunikationssätt är något som ökat mer och mer i förskolorna. Pedagoger använder då tecken som en förstärkning av de ord som förmedlas till barnen för att ge dem en chans att förstå de vuxnas intentioner. I denna studie studerades det hur barnen använde sig av TAKK (Tecken som altenativ komplement till kommunikation) i sina interaktioner med varandra. Använde de sig av TAKK överhuvudtaget och hur använde de sig av det? Fanns det några situationer där barnen använde det mer än i andra situationer? Studien redovisar även hur barnens kommunikativa kompetens influeras när de använde sig av TAKK. Insamling av empiri gjordes med hjälp av observationer som redovisas med både kvantitativ och kvalitativ metod. Observationerna utfördes på tre förskolor och sammanlagt fyrtiofem barn deltog i studien. Resultatet visade att barnen, i de förskolor som observerats, använde TAKK i väldigt låg utstäckning. Detta trots pedagogernas naturliga och kontinuerliga användande av verktyget. I de situationer där barnen använde sig av tecken var det främst under villkorslösa former till exempel i den fria leken. Resultatet visade att de yngre barnen sällan använde sig av TAKK, till större delen använde de sig av gester och pekande i sin kommunikation. De barn som hade det verbala språket var de barn som i studien använde sig flest gånger av TAKK i sina interaktioner sinsemellan, detta trots att TAKK enbart användes vid ett fåtal tillfällen.

Forskning kring TAKK och slutsatser om att det bidrar till barns språkutveckling existerar. Däremot finns det begränsad forskning kring vilka situationer och på vilket sätt TAKK hjälper barns språkutveckling i förskolan. Syftet med vår undersökning var att få en djupare förståelse för om och hur metoden TAKK kan hjälpa barn i sin språkutveckling och i vilka situationer språkutvecklingen främst sker. Studiens syfte uppfylldes genom ett arbete centrerat kring två frågeställningar: Hur hjälper TAKK barns spåkutveckling i förskollverksamheten enligt pedagogerna? och i vilka situationer upplever pedagogerna att TAKK har mest språkutvecklande effekt? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod där intervjuer med pedagoger i förskoleverksamheten analyserades. Den teoetiska utgångspunkten i analysen av empirin utgår från Lev Vygotskijs perspektiv. De begreppen i den valda teorin som används är den proximala utvecklingzonen, situerad lärande, imitation och indikativ funktion. Resultatet visar att samtliga pedagoger anser att TAKK hjälper barns spåkutveckling genom att TAKK ökar deras självkänsla och känsla av inkludering. Det uppvisar även att pedagoger har stort ansvar i barns språkutveckling. Det framkommer även att TAKK har som mest språkutvecklande effekt i inskolningsperioder, rutinsituationer och situationer med flerspråkiga barn.

Studien syftar till att undersöka verksamma förskollärares reflektioner om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan användas som ett verktyg för alla barns delaktighet i svensk förskola. Studiens frågeställningar berör förskollärares användande av TAKK, deras upplevelser av huruvida TAKK kan främja barns delaktighet och vilka pedagogiska konsekvenser de ser att arbetet med TAKK ger.Studien har skrivits fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering och den närmaste utvecklingszonen. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som aktivt arbetar med TAKK och empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att TAKK används av förskollärare som ett verktyg för att skapa möjligheter för samtliga barn att förstå och göra sig förstådda i förskolans utbildning. När barn ges redskap för kommunikation menar förskollärarna att detta bidrar till större potential för barn att göras delaktiga i förskolans utbildning. I studien framkommer även förskollärares betydelsefulla roll i att integrera TAKK som en naturlig del i förskolan och att förskollärare ständigt behöver repetera och fördjupa sina kunskaper gällande TAKK. Studiens resultat visar att några av de pedagogiska konsekvenser som arbetet med TAKK medför är att barn ges verktyg att hantera konflikter, underlätta samspel med andra, enklare få tillträde till lek och ökar barns självkänsla.

Abstract The purpose of this study is to illustrate pedagogues’ view, experience and use of signing method TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). 1. How do pedagogues use TAKK in preschool? 2. When and why is TAKK used in daily activities in preschool?As the theoretical starting point for my study and my research questions I have chosen the didactical theory which focus on language and communication. The study was carried out as a qualitative investigation with interviews as the method. Interviews were done with pedagogues and special pedagogues who work in a preschool environment. In general, the pedagogues have good knowledge about TAKK and are aware of the effects that TAKK has on the development of linguistic and communicative skills of the preschool children. The study also showed that the pedagogues use different strategies to further encourage the linguistic development of the children.Key words: Pedagogue, Signs, TAKK, AKK, Communication. Preschool

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om förskollärares uppfattningar om användningen av TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) i rutinsituationer på förskolan. För att nå syftet formulerades dessa frågeställningar: Vilka uppfattningar har förskollärarna om begreppet TAKK? Hur beskriver förskollärarna att TAKK används i förskolans rutinsituationer? Vilka möjligheter respektive utmaningar ser förskollärarna med att använda sig av TAKK i rutinsituationer? Studien har haft sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, som fokuserar på att lärande sker i samspel och interaktion med andra människor. Studien har genomförts med en kvalitativ metodansats, där halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av data. I studien har fyra verksamma förskollärare från fyra olika förskolor intervjuats, dessa har arbetat med TAKK i varierad omfattning. Resultaten visar att måltider är de rutinsituationer där TAKK används i störst utsträckning, där teckenanvändningen till största del består av att förskollärarna tecknar den mat och dryck som intas. Resultaten visar även att TAKK anses gynna alla barns språkutveckling samt bidrar till inkludering i verksamheten. En slutsats är att TAKK är ett bra redskap att använda i förskolan och därmed behöver användas ännu mer. En annan slutsats är att TAKK borde ges större utrymme under förskollärarutbildningen.

Studiens syfte är att få mer kunskap om TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) som stöd i barns språkutveckling. Först förklaras kommunikationens betydelse, följt av vad som menas med språkutveckling. Sedan fördjupar sig studien i TAKK och dess betydelse, samt vad som menas med språkstimulerande miljö. De teoretiska perspektiven som speglar denna studie är det sociokulturella perspektivet och positivismen. Datainsamlingsmetoden i denna studie var en webbenkät med tjugofem respondenter från två olika kommuner i Norrbotten. Resultatet visar att pedagoger använder sig av TAKK i många olika situationer och att de flesta använder sig av TAKK i förskolans miljö. Vidare visar resultatet att kompetensutbildning har en viss påverkan på hur pedagogerna svarar på frågor gällande TAKK. Pedagogerna tycker att TAKK bidrar till bland annat delaktighet och att det ger alla möjlighet till kommunikation. Resultatet visar även att de flesta pedagoger använder TAKK för att stötta alla barns språkutveckling. En svårighet som pedagogerna nämner är att kunna alla tecken och att en utmaning kan vara avsaknad av kompetensutbildning.

No description available.

TAKK står för Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation. TAKK kompletterar det talade ordet för att tydliggöra det som sägs. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om TAKK och dess betydelse för barnens kommunicerande. Det handlar även om att ta reda på hur pedagogerna upplever att TAKK används i förskolorna och på särskolan som ingår i studien samt vilket stöd pedagogerna har i användandet av metoden. Vi besökte en särskola och tre förskolor och gjorde intervjuer med pedagoger som arbetar där. Vi intervjuade även en specialpedagog/logoped som är verksam i ett resursteam som riktar sig mot förskolor och skolor. Det framkommer i vår undersökning att pedagogerna anser att TAKK är ett bra kommunikationsstöd för alla barn, även de utan språksvårigheter. TAKK används i varierande utsträckning och i olika sammanhang och situationer. På vissa ställen används det kontinuerligt under hela dagen medan det på andra ställen mest används vid matsituationen och i samlingen. Vidare visar resultatet att utbildning och kontinuerlig handledning i TAKK är betydelsefullt för de flesta pedagoger för att kunna utvecklas i sitt tecknande. Det framgår att det är osäkerhet, snarare än ovilja, som begränsar pedagogernas användning av TAKK.