Syftet med denna uppsats är att undersöka den kvinnliga representationen i Kalmar läns landskommuners kommunalfullmäktige från 1938 till kommunsammanslagningen 1951. Detta innefattar att söka en översikt över i vilken grad kvinnor är representerade i länets kommunalfullmäktigeförsamlingaroch att undersöka hur dessa kvinnliga ledamöter syns i protokollsmaterial i ett par kommuners fullmäktigeprotokoll. Södra Möckelby och Vickleby kommuner med relativt hög andel kvinnliga ledamöter har valts som exempel.Undersökningen av valstatistiken visar en ökning i både antal kvinnor och antal kommunalfullmäktige med kvinnlig representation under perioden. Länet ligger under riksgenomsnittet, men ökningen är ungefär densamma i relativa termer. Närläsningen av protokoll visar att kvinnor främst omnämns vid frånvaro, vid val till olika uppdrag eller vid uppföljning av dessa val. I den kommun som har en längre tradition av relativt hög kvinnlig representation märks kvinnor i fler sammanhang som förutsätter att man tar ett större utrymme på mötena. Dessa tillfällen sammanfaller med en speciell kvinnas aktiva period i fullmäktige och försvinner när den kvinnliga representationen minskar till en ensam kvinna.

No description available.

Syftet med uppsatsen är finna drivkrafterna bakom utvecklingen av sjöoperativa helikoptrar med ubåtsjaktförmåga under 1950-talet. Studien sker genom att granska utvecklingen ur två olika perspektiv. De bägge perspektiven kommer från boken Essence of Decision av Graham Allison och är i grunden två statsvetenskapliga modeller. Andra forskare har på liknande sätt använt dessa perspektiv med gott resultat i liknande studier. De bägge perspektiven här benämnts ”rationellt aktörsperspektiv” och ”internt maktkampsperspektiv”. Det finns av Allison frågeställningar rekommenderade för de respektive perspektiven, dessa frågeställningar har översatts och operationaliserats för det aktuella undersökningsområdet. Frågorna bildar därefter ett analytiskt nät, genom vilket empirin undersöks i syfte att bygga ett underlag till uppsatsens grundläggande frågeställning och på det sättet ge de eftersökta svaren. Resultatet av undersökningen är att det rationella aktörsperspektivet har en stark förklaringskraft och ensamt kan stå för förklaringen till drivkrafterna bakom utvecklingen. Beträffande det interna maktkampsperspektivet, så saknar det relevant förklaringskraft, då det inte utspelades någon maktkamp i den undersökta processen. Det finns däremot information om innovativa och pådrivande krafter att finna, men dessa krafter grundades på ett rationellt agerande. Därför finns visst fog för att låta de bägge perspektiven gemensamt förklara drivkrafterna, då detta kan ge en något tydligare bild av utvecklingsprocessen. Sammanfattningsvis finns det med detta som bakgrund skäl för att hävda att rationella och medvetna val syftande till att ge Sverige en förbättrad förmåga att hävda sjöterritoriet i såväl krig, neutralitet som fred, var de drivkrafter som låg bakom utvecklingen av sjöoperativ helikopter med ubåtsjaktförmåga.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på hur förskolan har påverkats av den idag rådande konkurrensen. Under 1990-talet förändrades förskolans förutsättningar genom valfrihets och etableringsfrihetsreformer. Undersökningarna i studien har gjorts genom kvalitativa intervjuer med förskollärare med fokus på deras syn på förskolan. Parallellt har tre stora dagstidningar, andra medier, hemsidor som Skolverket och Fristående förskolor samt tv-kanalen Svt granskat. Detta för att ta reda på vad som skrivs om den Svenska förskolan. Resultatet visar enligt informanternas utsagor på en förskola som fungerar men som lider av en stor stress. Medier skriver att förskolan skulle vara bättre om det inte tilläts finnas ett vinstintresse i drivandet av verksamheterna. De Fristående förskolorna anser att de enskilda förskolorna bör ses som ett komplement till den kommunala förskolan. Studien visar på missvisande statistik vad gäller antal heltidsanställda pedagoger per barn. Skolverket talar om ett snitt på tre pedagoger på en barngrupp. Förskollärarna i studien berättar att detta hos dem bara stämmer delar av dagen, den övriga delen är de två pedagoger på en barngrupp. Att ha hög arbetsbelastning skapar stress hos personalgruppen, en stress som också barnen drabbas av. En av slutsatserna från denna studie är att vare sig förskolan är enskild eller kommunal bör förändringar och reformer göras utifrån konsekvensanalyser som

Syftet med denna uppsats är att undersöka genus i bilderböcker publicerade under 1970-talet och 2010-talet och jämföra dem för att se om det finns en skillnad mellan åren. Jag har arbetat med pojkar och maskulinitet i fyra svenska bilderböcker för att se hur pojkarnas känslor är gestaltade samt hur de behandlas av andra karaktärer. Jag har även tittat på leksakerna som syns i illustrationerna för att se om de kan ge en indikation över pojkarnas genus samt studerat om genus är tydligast i bild eller text.   För att nå mina resultat har jag använt termen performativt genus samt ett schema över stereotypa könsroller skapat av Maria Nikolajeva för att se om pojkarna agerade i likhet med deras födda genus och om de var gestaltade på ett stereotypt maskulint sätt. Jag använde även Gillian Roses metod kompositionsanalys för att analysera bilderna. Min undersökning fann att pojkarna både visade sina performativa genus och ett större antal stereotypa manliga egenskaper men alla visade även ett par stereotypa kvinnliga egenskaper. Leksakerna existerade främst som rekvisita men befäste pojkarnas manliga genus då de flesta var maskulina. Jag kunde även se en skillnad i hur böckerna från 1970-talet och 2010-talet gestaltade genus, främst gällande hur känslor visades. De äldre böckerna fokuserade mer på pojkarnas fysiska aktiviteter medan de nyare fokuserade på deras känslotillstånd.

Jane Austen Her dialogues and the time in which she lived   This essay is about the dialogues in Jane Austen’s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the “Austen movies” I’ve seen the latest year.   AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are: What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic?   METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies. I divided the empiric material in different categories and based it on the fact in the biographies. I have read Sense and sensibility, Pride and prejudice, Mansfield Park and Persuasion. The biographies I have used are for example Valerie Grosvenor Myer’s Obstinate Heart Jane Austen A Biography, Carol Shield’s Jane Austen.   RESULTS I found that the text and the dialogues and contents in Austen’s novels are realistic. She has not made up own rules for convention and behaviour but lets her characters act in a normal way.

Syftet är att undersöka tre konstnärers olika tillvägagångssätt att förmedla politiska budskap i bildvävnader under 1960- och 1970-talet i Sverige. Med utgångspunkt i Siri Derkert, Maria Adlercreutz och Sandra Ikses konstnärskap och formvärld görs en kvalitativ litteraturstudie. Utifrån motiv, material och hantverkstekniker undersöks hur de arbetar med det politiska budskapet. Siri Derkert producerar två bildvävar under 1960-talet. Att som konstnär prova de textila materialen ligger till viss del i tiden. Med Edna Martin som konstnärlig ledare på Handarbetes Vänner (HV) uppstår flera samarbeten mellan konstnärer och HV som utvecklar textilväven mot konsten från nyttotextil. Miljöengagemanget är ett tydligt budskap i väven Vad sjunger fåglarna???? av Siri Derkert som är en av Sveriges första textila vävnader med ett politiskt budskap. Motivet uttrycks i ett formspråk som har släktskap med collage. Maria Adlercreutz arbetar tydligt med fotografiets realism och tillskillnad från Derkert har hon en utbildning inom textil och väver sina vävnader själv. Sandra Ikse är även hon utbildad inom textil men arbetar mer med tekniken och materialets strukturer i sitt uttryck. Derkert representerar 1960-talet i studien, Adlercreutz och Ikse 1970-talet. Hantverksskickligheten och materialets traditionella kontext blir en del av budskapet i väven vilket Ikse och Adlercreutz även utnyttjar aktivt.

Syftet med denna uppsats är att genom patientjournaler undersöka hur mentalpatienter har behandlats vid Lunds hospital under åren 1879,1896 samt 1916. Det som undersökts är vilka personer som intogs för vård, vilka intagningsskälen var, vilken diagnos som tilldelades de intagna samt vilken behandling de sinnessjuka fick. Källmaterialet har bestått av patientjournaler från avgångna patienter och detta material finns på Arkivcentrum Syd i Lund. Metoden som jag använt mig av har gått ut på att gå igenom journalerna och undersöka vilka diagnoser som tilldelades de sjuka, hur långa vistelsetiderna var, kvinnornas ålder och civilstånd, vilka intagningsorsakerna var samt vilka behandlingar och mediciner som ordinerades. Resultaten av undersökningen räknades sedan ihop och sammanställdes i tabeller vilka ligger som bilagor i arbetet. Jag har dessutom valt att exemplifiera mina resultat genom att referera eller direkt citera ur patientjournalerna. Resultaten av undersökningen visade att det främst var kvinnor ur under- och medelklassen som avgick från hospitalet under de undersökta åren. Anledningen till deras intagning vid hospitalet var att de inte kunde klara sig själva och var svåra att sköta i hemmet då de bl.a. kunde vara våldsamma, självmordsbenägna och allmänt oroliga. Bland de utdelade diagnoserna förekom bl.a. Melancholia, Mania, och Dementia. Behandlingen de intagna fick bestod av lugnande medel, tvångsmedel samt mediciner och behandlingar av andra kroppsliga åkommor.

<p><strong>Jane Austen</strong></p><p><strong>Her dialogues and the time in which she lived</strong></p><p><strong> </strong></p><p>This essay is about the dialogues in Jane Austen’s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the “Austen movies” I’ve seen the latest year.</p><p> </p><p>AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:</p><p>What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic?</p><p> </p><p>METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies. I divided the empiric material in different categories and based it on the fact in the biographies. I have read <em>Sense and sensibility</em>, <em>Pride and prejudice</em>, <em>Mansfield</em><em> Park</em> and <em>Persuasion</em>. The biographies I have used are for example Valerie Grosvenor Myer’s <em>Obstinate Heart Jane Austen A Biography</em>, Carol Shield’s <em>Jane Austen</em>.</p><p> </p><p>RESULTS I found that the text and the dialogues and contents in Austen’s novels are realistic. She has not made up own rules for convention and behaviour but lets her characters act in a normal way. <strong></strong></p>

Syftet med denna undersökning var att få en inblick på hur vilka åtgärder Västra Frölundas nykterhetsnämnd tog för att motarbeta alkoholism, hur dess verksamhet bedrevs samt hur alkoholismens utveckling inom Västra Frölundas kom såg ut mellan 1928–1944. Arbetet skulle genomföras med hjälp av en kvalitativ studie som redogjorde de åtgärder nämnden gjorde och hur verksamheten fungerade, och en kvantitativ studie gjordes för att ge en bild på hur alkoholismens utveckling i Västra Frölunda mellan 1928–1944 såg ut. Materialet var i huvudsak bestående av nämndens protokollshandlingar. Vad undersökningen visade var att nämnden vidtog särskilda åtgärder beroende på omständigheterna nämnden vad ställd inför. Från tilldelandet av varningar till beslutandet av att internera alkoholmissbrukare på alkoholistanstalt, mängden av åtgärder som nämnden vidtog för att motarbeta alkoholismen avgjordes beroende på vad nämnden ansåg vara nödvändigt. Vad utvecklingen mellan 1928–1944 visade så förbättrades nämndens verksamhet när det kom till deras kapital, organisation och personal. Alkoholismens utveckling i Västra Frölunda visar på att det inte finns en tydlig trend för hela perioden 1928–1944, utan trenden skiftar mellan åren. Vad som noterades var det låga antalet av fyllerifall för åren mellan 1928–1931 och det höga antalet fyllerifall för 1932 och framåt.