Tandvårdsmarknaden är unik ur ett hälsoekonomiskt perspektiv. Den finansieras delvis av privata konsumenter och delvis av staten. Produktionen av tandvård är till skillnad från generell vård relativt jämnt uppdelad mellan privat och statlig sektor. Nya aktörer i form av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag har på senare år gått in på marknaden. Den här uppsatsen tittar på huruvida nyetableringen av tandvårdskedjor har påverkat utfallet hos medianen av intakta tänder som mått på tandhälsa. Metoden för att finna sambandet mellan den beroende variabeln medianen av intakta tänder och den oberoende variabeln nyetablering av tandvårdskedjor ägda av riskkapitalbolag var fixa effekter. Data samlades in för Sveriges samtliga 290 kommuner under en tidsperiod av 6 år, vilket sammanlagt resulterade i 1740 observationer. Resultatet är att 1 nyetablering av en tandvårdskedjas klinik gav ett positivt utfall i kommun per 100 000 invånare med 0.04 tänder vad gäller variabeln medianen av intakta tänder. Signifikansen var dock högre än 0.1. Slutsatsen i det hela blir därmed att det inte går att finna statistiskt stöd för att nyetableringen av tandvårdskedjor haft en positiv effekt på svensk tandhälsa eller inte. Vi kan därmed inte förkasta att den sanna effekten av privata tandvårdskedjor är lika med noll (eller till och med negativ).

Bakgrund och problem: Trycket har ökat på Folktandvården under de senare åren på grund av en befolkningstillväxt vilket resulterar i en ökad arbetsbelastning för personalen och vårdköerna. Samtidigt rapporterar nästintill samtliga regioner en brist på tandläkare. För att hantera detta problem har flera regioner infört ett förbättringsarbete enligt Lean för att tiden ska användas bättre och att kunna utnyttja begränsade resurser på bästa sätt. Denna satsning har från många upplevts positivt då man kunnat se minskning i både väntetider och vårdtider vilket inneburit att bristen av tandläkare inte varit ett lika stort problem. Användandet av Lean-verktyg och Lean som styrmodell har vidare uppmärksammats med en viss motsättning som menar att Lean inte ska tillämpas i en miljö där patienter är i centrum. Traditionellt sett har det varit motsatta åsikter kring ämnet där ena parten anser att främjande av storskalig förbättring av industrityp behövs för att få vård in i modern tid. Den andra parten hävdar att människor inte ska hanteras som inom produktion och att en förenklad adoption bara förvärrar de extrema svårigheterna att leverera enhetlig, högkvalitativ vård med få resurser till befolkningar vars förväntningar fortsätter att öka. Men vid branscher såsom tandvård där personalen utgör både service och “produktion”, bör det vara av största vikt att se över vad som går att påverka för att förbättra deras arbetsmiljö så att de kan utföra bästa möjliga arbete med begränsad personal. Frågan som vidare uppstår är, hur påverkar egentligen användandet av Lean-verktyg arbetsmiljön och vidare arbetstillfredsställelsen hos personalen i folktandvården? Är ett skifte till ett förbättringsarbete enligt Lean en hållbar lösning för den tandläkarbrist som uppstått i landet?    Mycket av den forskning som utfört kring relationen mellan användandet av Lean-verktyg och personalens arbetstillfredsställelse har utförts i sjukhusmiljö. Vi resonerar att delar av denna forskning kan vara applicerbart inom tandvården då de bedriver en liknande verksamhet med patienter i fokus, men då forskning visat på att det finns skillnader i resultat av implementeringen även avdelningar sinsemellan är det av behov att studera tandvården närmre. Huruvida användandet av Lean och dess olika styrverktyg påverkar arbetstillfredsställelsen är därför av relevans att studera för att kunna komplettera den redan existerande forskning som finns inom hälso- och sjukvård.   Syfte: Syftet med denna studie är att redogöra för vilken påverkan användandet av Lean-verktyg har på personalens arbetstillfredsställelse på Folktandvården.   Metod: Denna studie har utförts genom en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats. Data har samlats in genom enkätundersökning från Folktandvården i 4 st regioner med frågor angående deras arbetstillfredsställelse samt arbetssätt.   Resultat: Studiens resultat tyder på att Lean-verktyget Value Stream Mapping har en positiv inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. De andra Lean-verktygen som testades (Visuell styrning, standardiserat arbetssätt, 5S) hade ingen inverkan på personalens arbetstillfredsställelse. Vid test av en sammanslagning av samtliga verktyg så sågs en positiv inverkan på arbetstillfredsställelsen. / Background and problem: The pressure has increased in Folktandvården in recent years due to population growth as a result and an increased working life for staff and the care queues. At the same time, almost all regions report a shortage of dentists. In order to deal with this problem, several regions have introduced improvement work according to Lean in order to use time in a more productive way and to be able to make the best use of limited resources. This initiative has by many been seen as positive seen there has been a reduction in both waiting times and care times, which made the lack of dentists not as big of a problem as before. The use of Lean tools and Lean as a control model has also been noted with some contradictions which mean that Lean should not be applied in an environment where patients are at the center. Traditionally, there have been opposing views on the subject where one party considers promoting large-scale improvement of industrial type is important to move healthcare into modern times. The other party claims that people should not be treated as in production and that simplified adoption only exacerbates the extreme difficulties of delivering uniform, high quality care with few resources to populations whose expectations continue to increase. In industries use dental care where staff are both service and "production", it should be of utmost importance to look at what can be done to their work environment so that they can perform at their best with limited personal. The question that arises is, how does the use of Lean tools really affect the working environment and, furthermore, the job satisfaction of the staff in the dental care? Is shifting to an improvement work according to Lean and sustainable solution for the dentist deficiency that has arisen in the country?   Much of the research conducted on the relationship between the use of Lean tools and staff job satisfaction has been conducted in a hospital setting. We reason that parts of this research may be applicable in dentistry as they conduct a similar activity with patients in focus, but as research has shown that there are differences in the results of the implementation, also departments among themselves, it is necessary to study dentistry more closely. Therefore, whether the use of Lean and its various control tools influences job satisfaction is of relevance to study in order to supplement the already existing research that exists in health care.   Purpose: The purpose of this study is to report on the impact of the use of Lean tools on staff job satisfaction at Folktandvården.   Method: This study was done through a quantitative research method with a deductive research approach. Data has been collected through a survey by Folktandvården in 4 regions with questions regarding their job satisfaction and working methods.   Results: The study's results indicate that the Lean tool Value Stream Mapping has a positive impact on staff job satisfaction. The other Lean tools tested (Visual Control, Standardized working method, 5S) had no effect on staff job satisfaction. When testing a combination of all the tools, a positive impact on job satisfaction was seen.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka bakomliggande orsaker till tandvårdsrädsla hos vuxna, samt att undersöka vilka konsekvenser som tandvårdsrädsla kan ge. Metod: En litteraturstudie utfördes med hjälp av databaserna MEDLINE, CINAHL och Dentistry & Oral Sciences Source. Artiklar publicerade mellan 2015–2021 och som kunde besvara syftet eftersöktes. Femton artiklar valdes ut för att presentera resultatet. Resultat: Tandvårdsrädsla kan bero på individens negativa erfarenhet av tandvården, upplevd smärta vid tidigare besök samt en omfattande kariesproblematik i barndomen. Rädslan kan resultera i undvikande av tandvården, bristande förtroende för tandläkaren och en försämrad oral hälsa. Gingivit och fler karierade tänder var vanligare bland tandvårdsrädda individer, i jämförelse med individer som inte var tandvårdsrädda. Slutsatser: Det finns ett samband mellan tandvårdsrädsla och upplevd bristande omhändertagande från tandvården, som kan leda till försämrad oral hälsa och försämrade orala hälsovanor. Vidare forskning krävs för att kunna öka förståelsen och stödet för tandvårdsrädda individer, samt för att kunna utarbeta preventiva metoder så att risken för framtida problem minskar. / Aim: The aim of the study was to examine the underlying causes of dental anxiety in adults, and to examine the consequences that dental anxiety may have. Method: A literature study was made using the databases MEDLINE, CINAHL and Dentistry & Oral Sciences Source. Articles published 2015-2021 and were able to answer the purpose were sought. Fifteen articles were selected to present the results. Results: Dental anxiety could be caused by the individual’s previous negative experiences of dental care services, extensive caries experience in childhood and experience of pain during previous visits. This anxiety could lead to avoidance of dental care services, lack of confidence in the dentists and poor oral health. Gingivitis and more carious teeth were more common among individuals with dental anxiety, compared to individuals without dental anxiety. Conclusions: There is a link between dental anxiety and experienced lack of care from dental care services, which can lead to deteriorated oral health and deteriorated oral health behaviour. Further research is required to better the understanding and support of patients with dental anxiety, and to be able to develop preventative measures so as to mitigate these potential risks.

SyfteSyftet med studien var att ta reda på vad gymnasieelver på St Petri skola i Malmö vet om dentala erosioner. Material och metodFör att undersöka detta sammanställdes en enkät med 12 flervalsfrågor och en essäfråga. Enkäten delades ut till 239 elever på det samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programet. Data sammanställdes och analyserade sedan i SPSS.Resultat På frågan om orsaksfaktorer till erosionsskador valde 52 % ”syror i t.ex. läsk och juice” och 27 % valde ”sura uppstötningar”. Totalt var det 13 % som valde de båda korrekta alternativen. Drygt 56 % svarade att erosioner är detsamma som ”frätskador”. Andelen elever som svarade helt rätt på frågan om vad en erosionsskada kännetecknas av var mindre än en procent. I övrigt var det mest valda svarsalternativet ”ilningar i tänderna” (26 %). På frågan om hur man kan motverka erosioner svarade 33 % av eleverna ”undvika att dricka läsk” och 22 % att ” inte borsta tänderna direkt efter att man ätit eller druckit något surt”. På frågan om vilket påstående som var mest korrekt, valde 67 % ”det är inte bra att borsta tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt”. Totalt svarade 30 % av eleverna att de fått information om erosionsskador. Det var 66 % av eleverna som ville få information om erosionsskador från tandvården.SlutsatsBland gymnasieeleverna på St Petri skola i Malmö fanns det en bristande kunskap generellt om dentala erosioner. Eleverna hade dålig kännedom både om vad som orsakar och om vad som kännetecknar dentala erosioner. Bara en liten del av de tillfrågade hade fått information om erosionsskador från tandvården.

Syfte: Att undersöka hur patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp upplever omhändertagandet i tandvården. Material och metod. Tretton informanter (11 kvinnor) 19-56 år, som blivit utsatta för sexuella övergrepp som barn eller vuxna och var medvetna om att upplevelsen tagit sig uttryck hos tandläkare och/eller tandhygienist intervjuades. Informanterna uppmuntrades att med egna ord och så detaljrikt som möjligt beskriva mötet med tandvården. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant. Det insamlade materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett mönster som beskriver informanternas upplevelser identifierades och klassificerades i följande tema och kategorier. Det tema som identifierades var Omhändertagandet i tandvården av sexuellt utnyttjade patienter vilar på en instabil grund och kräver förutsägbarhet och fördelning av makt. Vidare identifierades två kategorier, där det första var Tandläkarens ”ansvar” med subkategorierna Det motsägelsefulla avslöjandet samt Fördelning av makt. Den andra kategorin var Patienten i ”fokus” med subkategorierna Aktiv assistans och Tolkning av signaler- de subtila uttryckens behov. Konklusion. Omhändertagandet i tandvården av patienter med en erfarenhet av att ha blivit sexuellt utnyttjade, vilar på en instabil grund som snabbt kan raseras om bemötandet brister. Baserat på förståelsen att patienten blivit utsatt för sexuella övergrepp, krävs en individanpassad patient-centrerad vård där att ställa frågan om våldsutsatthet är av speciellt intresse. / AbstractObjective: To explicate and describe the experience of dental care taking, from the perspective of sexually abused victims.Methods: Thirteen informants 19-56 years, who experienced sexual abuse and in whom the abuse experiences were remembered and expressed during a dental appointment, were interviewed. They were encouraged to tell in their own words and in as much detail as possible about encounters in dental care. The interviews were recorded digitally and transcribed verbatim. The collected material was analyzed according to Qualitative Content Analysis.Results: A pattern that describes the informant’s experiences was identified and classified in the following theme and categories. The theme that was identified was, Care taking in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on an unstable foundation and demands predictability as well as a distribution of power. Furthermore, two categories were identified, the first was The dentists “responsibility with the subcategories, The reluctant exposure and Distribution of power. The second category identified was The patient in ”focus” with the subcategories Active assistants and Interpretation of signals- the subtle expression of needs. Conclusion: Treatment in the dental setting of patients who have been sexually abused lies on a unstable foundation that can quickly fall apart if the care taking has deficiencies. Based on an understanding that the patient has been sexually abused, an individually tailored patient centered treatment is suggested, where emphasis on asking the question about the experience of violence is of special interest.

Antibiotika är ett viktigt läkemedel vid behandling av orala infektioner orsakade av bakterier. Läkemedelsverkets riktlinjer ska fungera som stöd och vägledning för tandläkare angående ordination av antibiotika. I behandlande syfte rekommenderas antibiotika till patienter med påverkat allmäntillstånd och/eller tecken på infektionsspridning. Vid dessa tillfällen ordineras främst fenoximetylpenicillin (PcV). När det gäller antibiotikaprofylax ordineras det med syfte att minska risken för fjärrinfektioner. Förstahandsvalet vid profylax är amoxicillin. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tandläkarnas antibiotikaordination för vuxna patienter vid Tandvårdshögskolan i Malmö år 2015-2017 genom att undersöka och analysera på vilka indikationer en ordination gjorts och ifall den överensstämmer med aktuella rekommendationer från Läkemedelsverket.Material och metod: Studien utfördes genom att granska patientjournaler där antibiotika har ordinerats. Journaler togs fram genom en term-sökning i journalsystemet T4. Sökningen omfattade en treårsperiod (2015-2017). Data sammanställdes och analyserades i tabeller och diagram.Resultat: Resultatet visar att majoriteten av antibiotikan ordineras i profylaktiskt syfte och främst i samband med implantatinstallationer. I behandlande syfte ordineras antibiotika till största del till patienter med svullnad, med eller utan abscess, och smärta. Under perioden 2015-2017 är resultatet med behandlande antibiotika nästan oförändrat medan profylaktisk ordination ökat med 44,5 %. Slutsats: Till största del följer Tandvårdshögskolan i Malmö Läkemedelsverkets rekommendationer gällande antibiotikaordinationer men brister när det gäller lokal infektionsbehandling i samband med antibiotikaordination. I framtiden kan det behövas liknande studie vid Tandvårdshögskolan för att undersöka om det skett någon förändring gällande antibiotikaanvändning och journalföring. / Guidelines from the Swedish Medical Products Agency serve as guidance for dental practitioners regarding prescription of antibiotics. For treatment purposes, antibiotics, mainly phenoxymethylpenicillin are recommended for patients with affected general conditions and/or signs of spreading infection. Regarding patients with a risk of remote infections, antibiotic profylaxis with amoxicillin is advised.Aim: The aim of this study is to investigate dental antibiotic prescriptions to adult patients at the Faculty of Odontology in Malmö between 2015-2017 by examining the indications behind an ordination and if it is in accordance with current guidelines.Methods: The study was performed by examining patient records where antibiotics have been prescribed by dentists. Charts between the years were obtained through a term search in the dental practice software T4, with resulting data compiled into tables and charts.Results: Results show that the majority of antibiotics prescribed, is for prophylactic purposes and mainly for implant installations. For treatment purposes, antibiotics are largely prescribed to patients with symptoms of swelling, either with or without abscess, and pain. Prescription of antibiotics with treatment purposes are consistent between 2015-2017, while prophylactic prescription has increased with 44.5 % between the years. Conclusion: The Faculty of Odontology in Malmö are most of the time following the guidelines regarding antibiotic prescriptions although inconsistent regarding local operative infection treatment in association with prescription. In the future, a similar study may be needed at Faculty of Odontology in Malmö to investigate whether difference occurs in prescription of antibiotics and in the quality of patient record documentations.

Introduktion: Individer med Downs syndrom (DS) har en ökad benägenhet att drabbas av oral ohälsa. Studier visar att det finns en osäkerhet hos tandvårdspersonal i hur man bäst bemöter och behandlar personer med DS. Syfte: Syftet med studien är att beskriva tandhygienisters kunskaper och erfarenheter i mötet med barn och unga med DS i tandvårdssituationen. Metod: Webbenkätstudie med 20 frågor. Deskriptiv statistik användes.  Analyserades med chi-två test. Resultat: 92 tandhygienister deltog i studien där majoriteten har i sin yrkesroll mött barn och unga med DS. Respondenterna har önskemål om vidareutbildning, mer samarbete med andra instanser och mer stöd från ledningen. Konklusion: Resultatet indikerar att det finns behov av vidareutbildning, bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper, mer tid för behandling, stöd från ledningen och inom organisationen för att öka tandhygienisters möjlighet att hantera komplexiteten i omhändertagandet av barn och unga med DS. Implikationer: Det är nödvändigt att öka medvetenheten om implementering av riktlinjer som framhäver behovet av individanpassad behandlingsplan. Tandhygienister bör använda alternativa kommunikationsstöd i mötet med barn och unga med funktionsnedsättning såsom DS samt stödja deras föräldrarna, anhöriga och assistenter, vilket kan leda till ett bättre omhändertagande av dessa patienter.

Syfte: Att undersöka faktorer som kan påverka vuxna individers val att bleka tänderna. Metod: En tvärsnittsstudie som baserades på en digital enkät som besvarades i februari 2024. Data analyserades med Fischers Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test och Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Signifikansnivå var ≤ 0.05. Resultat: Baseras på enkätsvar från 89 respondenter (kvinnor, n=72 och män, n=17). Resultatet tyder på att det finns en vilja att bleka tänderna och den främsta anledningen till det uppgavs att det var snyggt med vitare tänder. Ingen skillnad sågs gällande valet av tandblekningsmetod mellan individer med olika socioekonomiska förutsättningar. Självkänslan ansågs påverkad av tändernas färg, främst hos respondenter som blekt sina tänder. Slutsats: Att vitare tänder bedömdes som estetiskt tilltalande indikerar att tändernas färg har betydelse för individen. Tändernas färg hade även en påverkan på självkänslan. Viljan att förändra tändernas färg kan kopplas till det psykiska välbefinnandet och den allmänna hälsan. / Aim: To investigate factors that may influence adult individuals' choice to whiten their teeth. Method: A cross-sectional study based on a digital questionnaire answered in February 2024. Data were analysed with Fischer's Exact test, Mann-Whitney U, Kruskal-Wallis test and Spearman´s rangkorrelationskoffecient. Significance level p=≤0.05. Results: Based on questionnaire responses from 89 respondents (women, n=72 and men, n=17). The results indicate that there is a desire to whiten the teeth and the main factor is that it looks better to have whiter teeth. No difference could be seen in the choice of teeth whitening method between individual’s different socio-economic groups. Self-esteem is affected by the colour of the teeth, especially among the respondents who had whitened their teeth. Conclusion: The fact that whiter teeth are considered aesthetically attractive indicates that tooth colour is important to the individual. Tooth colour impacts self-esteem. The willingness to change the tooth colour may be linked to psychological well-being and general health.

<p>Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p<0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården.</p> / <p>The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p<0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p<0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.</p>

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p&lt;0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p&lt;0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården. / The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p&lt;0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p&lt;0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.