No description available.

This study investigates how the civic values of gender equality, and social and economic equality, are represented and implemented in three different textbooks designed for the course English 6, in chapters that are centred on older literary texts. The study uses critical discourse analysis to analyse these texts based on the above-mentioned values, and Bloom’s taxonomy to categorise the associated exercises according to learning processes. The study seeks to find whether the textbooks provide means for working with the above-mentioned values, whether the exercises encourage this work, and how pupils are expected to engage with the texts. The results show that all analysed texts provide means for some value-related work, and that most analysed chapters include exercises with a potential to encourage it, but that some further adaptation is often needed to reach this potential. The results also show that the majority exercises are centred around reading comprehension, and that further adaptation is generally needed to engage pupils in additional ways.

<p>Att skapa rättvisa prov är något av det svåraste som finns för alla lärare. Denna rapport redogör för ett undervisningsförsök i att praktiskt använda Bloom´s reviderade taxonomi för att validera frågorna till ett prov, som byggs upp för och genomförs på dator. Undersöknings-gruppen utgörs av mina elever som läser kursen programmering A på gymnasienivå. En norsk undersökning har tidigare visat att pojkars provresultat höjs om proven utförs på dator, vilket också visade sig bli resultatet i min undersökning. Men till skillnad från den norska undersökningen så ökade också flickornas resultat i min undersökning. Med hjälp av denna teknik att skapa prov, skulle det vara enkelt och möjligt att skapa nationella datorbaserade prov inom flera olika kurser som skulle kunna vara till hjälp för lärare ute i landet att hitta rätt kunskapsnivå på kurserna.</p>

<p>Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.</p><p>För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.</p><p>Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.</p>

<p>I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.</p>

Utveckling av systemutvecklingsverksamheter (metautveckling) är ett komplext fenomen där det finns ett dokumenterat utvecklingsbehov vad gäller förståelse, beskrivningar och guidning relaterat till metautveckling. Som en följd av detta och baserat på ett forskningsintresse har jag sedan 1997 varit aktivt involverad i fyra förändringsprojekt i olika systemutvecklingsverksamheter (Myndigheten, Läkemedelsföretaget, Programvaruföretaget och Konsultföretaget). Syftet med dessa förändringsprojekt har främst varit att utveckla det sätt som respektive systemutvecklingsverksamhet bedriver systemutveckling. Utvecklingsbehovet avseende förståelse, beskrivningar och råd gäller inte bara forskare och förändringsagenter utan också för de som har sin dagliga gärning i systemutvecklingsverksamheter. Det finns således ett behov av något systematiskt stöd (taxonomi) för att förstå, beskriva och ge riktlinjer för hur metautveckling bör bedrivas. Avhandlingen är i huvudsak en kvalitativ studie där jag som aktionsforskare, i aktuella förändringsprojekt, studerat människors beteenden, attityder, värderingar och föreställningar i samband med utveckling av SU-verksamheter. Studien är indelad i två faser, en empiriskt inriktad fas och en analytiskt inriktad fas där aktuella förändringsprojekt varit avslutade. Under den analytiskt inriktade fasen har jag tillämpat en kontinuerlig växelverkan mellan empiri, teori och modellering för att inkrementellt utveckla föreliggande taxonomi (en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad ansats). Resultatet av studien är på en övergripande nivå ökad kunskap om metautveckling. Det centrala kunskapsbidraget, en taxonomi för metautveckling, är uppbyggd av tre dimensioner, en hierarkidimension, en processdimension och en temadimension. Hierarkidimensionen ger främst en systematik av förändringshandlingar på olika nivåer och genom en klass som benämns handlingskaraktäristika accentueras olika egenskaper för dessa förändringshandlingar. Processdimensionen accentuerar en fasindelning och relationer mellan förändringshandlingar på olika nivåer enligt hierarkidimensionen. Temadimensionen ger sedan uttryck för olika teman som bör uppmärksammas vid metautveckling, dvs vad som bör hanteras i systemutvecklingsverksamheter vid metautveckling. Förutom en taxonomi presenteras också ett angreppssätt, ett arbetssätt och fyra användningssituationer för tillämpning av taxo.

I skolan använder sig lärare av skriftliga prov som ett av underlagen vid betygssättning, men det finns dåliga och bra prov. Ett bra prov utvärderar det som avses. Kan det vara så att betyg på skriftliga prov i dagens skola grundas på annat än vad som avses i betygskriterierna? För att granska detta gjordes en kvalitativ samstämmighetsanalys av autentiska prov och betygskriterier gällande organisk kemi, kemi b på gymnasiet. Till detta användes Blooms reviderade taxonomi. Undersökningen ämnade visa om skriftliga prov i var konstruerade på sådant vis att eleverna tilläts visa på kvalitéer som motsvarar Väl Godkänt (VG) och Mycket Väl Godkänt (MVG). En kompletterande enkätundersökning genomfördes med avsikten att ta reda på ifall lärarna använder sig av skriftliga prov för att bedöma VG och MVG. De skriftliga proven i vår undersökning och betygskriterierna för VG och MVG visar mycket dålig samstämmighet. De skriftliga proven betonar en lägre kognitiv nivå än betygskriterierna. Samtidigt visar enkätundersökningen att de skriftliga proven endast är en av flera underlag vid betygssättning.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E. För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi. Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent. En stor skillnad är den högre grad av sammanhang i vilket de matematiska problemen i de nationella proven presenteras jämfört med TIMSS prov.

Abstrakt Denna studie har som syfte att undersöka skolbibliotek och dess betydelse för svenskämnets litteraturundervisning. Materialinsamlingen bygger på kvalitativa intervjuer med fem skolbibliotekarier. Intervjupersonernas utsagor diskuteras utifrån teorier som behandlar ämnesområdet ur olika infallsvinklar. Dessa teorier omfattar resonemang kring: skolbibliotekariens roll och uppgifter; skönlitteratur och främjandet av läslust samt skolbibliotekariens sociala relationer med lärarna. I resultatdiskussionen framgår bland annat att skolbiblioteket kan utnyttjas för att låta eleverna komma i kontakt med annan litteratur än läroböcker, exempelvis skönlitteratur. Vidare kan svenskläraren dra nytta av skolbibliotekariens expertkunskap om litteratur. Ett annat sätt på vilket skolbibliotekarien kan bidra till undervisningen, är att delta aktivt i denna, exempelvis genom att hålla i boksamtal. Avslutningsvis pekar studien på att ett väl fungerande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie är centralt för att skolbibliotekets kapacitet ska kunna utnyttjas maximalt. För att ett sådant samarbete ska vara möjlig krävs att både lärare och skolbibliotekarier besitter kunskap om varandras yrkesroll och kapacitet.

Syftet med detta examensarbete är att utreda Uppsalaelevernas tillgång till skolbibliotek i sina grundskolor, samt hur väl integrerade skolbiblioteken är i undervisningsverksamheten. Frågeställningarna syftar till att belysa hur stor andel av Uppsalas elever som har skolbibliotek som uppfyller skollagens krav, samt i vilken grad bibliotekarier och lärare samarbetar på Uppsalas skolor. Dessutom undersöker jag huruvida utvecklat samarbete mellan undervisande personal och bibliotekspersonal ger avtryck i läsförmågeuppgifterna i de nationella ämnesproven i svenska i åk 3 och åk 5. Aktuell biblioteksforskning i såväl Sverige som Nordamerika lägger tonvikt vid att samarbete mellan lärare och bibliotekarier kan spela stor roll för elevernas kunskapsutveckling, särskilt vad gäller Literacy, det vill säga det vidgade läsbegreppet som omfattar läsförståelse och kunskaper om hur man använder information. Data har inhämtats med hjälp av en enkät som har skickats till 42 grundskolor i Uppsala kommun. Enkäten omfattar flera frågor med fritextsvar och de fylliga svaren från informanterna har analyserats kvalitativt. För att gradera Uppsalas skolor efter hur integrerat samarbete man har utvecklat mellan pedagoger och bibliotekarier har jag som teoretisk utgångspunkt använt mig av  den nordamerikanske biblioteksforskaren David Loertschers bibliotestaxonomi. Min undersökning visar att 32 % av Uppsalas elever har tillgång till adekvat skolbibliotek och att biblioteksintegrationen inte har hunnit särskilt långt i Uppsala, med några få skolor som undantag. Inget samband har jag kunnat påvisa mellan väl utvecklad biblioteksintegration och goda resultat i de nationella ämnesproven.