In 2016, the European commission started an investigation with the intention of finding a strategy on how to direct capital towards sustainable investments. This investigation resulted in a framework that contributed with guidelines and key recommendations to different actors within the financial system. These guidelines and recommendations were then followed by a direct action-plan, in which it was emphasized that a harmonized and clear definition of sustainability was necessary to sufficiently apply these propositions on EU basis. Thus, the proposal of the EU Taxonomy (European Commission, 2018b). The new institutional regulation has created certain concerns within the construction and real estate sector, where actors indicate that some or several of the economic activities within the sector might face certain challenges in becoming Taxonomy aligned. As the EU Taxonomy has recently been disclosed, there is still little existing research associated with the new regulation and its potential impact on actors within the market. This study therefore aims to contribute to this research gap by studying the potential challenges companies within the construction- and real estate sector, namely residential developing companies, are facing when the EU Taxonomy enters legislation. This study has been conducted in accordance with a qualitative method, using semi-structured interviews to collect data. Targeted participants in the study have been industry employees within the positions of development managers, sustainable managers, and financial managers, or similar, this to get a grasp of the three important perspectives that relates to the implementation of the EU Taxonomy: the technical-, organizational- and economic perspective.Based on the result of this study there are some identified factors that may cause certain challenges for the residential developer when practically implementing the technical screening criteria outlined in the EU Taxonomy. These factors are associated with residential developers' previous experience of certain sustainable measures, the complex nature of implementing sustainable measures in construction projects and the formation of the EU Taxonomy itself. The challenges facing the residential developer is therefore derived to be both the challenge of understanding the criteria outlined in the new regulation, just as well as realizing these criteriain practice. / År 2016 inledde Europeiska kommissionen en utredning med avsikt att hitta en strategi för hur man riktar kapital mot hållbara investeringar. Undersökningen resulterade i ett ramverk som bidrog med riktlinjer och viktiga rekommendationer till olika aktörer inom det finansiella systemet. Dessa riktlinjer och rekommendationer följdes därefter av en direkt handlingsplan, där det betonades att en harmoniserad och tydlig definition av hållbarhet var nödvändig för att i tillräcklig utsträckning tillämpa dessa förslag på EU basis. Från detta växte förslaget till EU:s nya Taxonomi fram (Europeiska kommissionen, 2018b). Den nya institutionella förordningen har skapat viss oro inom fastighetsbranschen, där aktörer indikerar att flera av de ekonomiska aktiviteterna inom sektorn kan möta viss utmaning vidimplementeringen av de presenterade kriterierna. Eftersom EU:s Taxonomi nyligen har framtagits finns det fortfarande lite existerande forskning relaterat till förordningen samt dess potentiella inverkan på marknadens aktörer. Denna studie syftar därför till att bidra till ökad förståelse för EU:s nya Taxonomi, detta genom att studera potentiella utmaningar som företag inom fastighetsbranschen, närmare bestämt bostadsutvecklingsföretag, står inför när EU:s nyaTaxonomi träder i kraft. Studien genomfördes enligt en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Deltagare i studien har varit utvecklingschefer, hållbarhetschefer och ekonomichefer, eller anställda med liknande positioner inom fastighetsbranschen. Urvalen syftar till att få en förståelse för de tre viktiga perspektiven som rör implementeringen av EU:s nya Taxonomi nämligen det tekniska, organisatoriska- och ekonomiska perspektivet. Resultatet av denna studie visar på ett flertal faktorer som kan orsaka utmaningar för bostadsutvecklaren vid implementeringen av EU:s nya Taxonomi. Dessa faktorer relaterar bland annat till bostadsutvecklares tidigare kunskap och erfarenhet av olika hållbarhetsåtgärder, bostadsutvecklingsprojekts komplexa natur samt utformningen av Taxonomin. De utmaningar som bostadsutvecklaren står inför är således både utmaningen att förstå de kriterier som anges i den nya förordningen, liksom att realisera dessa kriterier i praktiken.

Intresset för hållbara fonder har ökat avseendevärt de senaste åren. Tidigare studier hade delade meningar huruvida hållbara fonder genererar bättre eller lika bra avkastning som traditionella fonder. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera avkastningen och risken hos hållbara fonder i jämförelse med traditionella fonder samt om hållbarhetsmärkningen är av statistisk signifikans i detta. Studiens författare analyserar ett urval baserat på EU:s taxonomis gemensamma klassificering för “hållbarhet” och enligt SFDR:s rapporteringskrav, vilket gör det aktuellt.  Denna studie är av kvantitativ natur som testar hypoteser för att analysera med hjälp av teorier och tidigare empiriska studier. Perioden för studien är de senaste fem åren, 2019-2024 med ett urval på totalt 69 observationer, uppdelade i tre grupper beroende på hållbarhetsnivå.  Genom statistisk metod har P-värde tagits fram där studien kunnat dra slutsatsen att hållbara fonder är ett bättre val för investeraren än traditionella.

Bedömning av kvaliteten är en av de viktigaste processerna som en lärare utför varje arbetsdag för att kunna relatera elevernas prestationer mot ett kulturellt och individuellt anpassat betygssystem. Med ambitionen att främja jämställdhet och reliabilitet av bedömningar tillhandahåller Skolverket bedömningskrav och kriterier för att skilja olika grader av kvalitet (Selghed 2011). Dessa kriterier förefaller emellertid ibland otydliga och inte lämpliga för att särskilja mellan kvalitativa nivåer, särskilt på högre nivåer, vilka därför kan uppfattas som delvis överlappande. Som följd finns det mycket utrymme för tolkning av den enskilda läraren när det slutliga bedömningssystemet konstrueras (Schreiber et al., 2012, Selghed 2011). En alternativ bedömningsmetod som är rekommenderad av t.ex. Hattie (2012), är den mindre komplexa SOLO-taxonomin vilken idag används i de högre utbildnings miljöer.För att uppskatta överlappningen mellan resultat som härrör från olika bedömningsmetoder analyserar denna studie kvalitetsnivåer av en skrivuppgift av andraårs-gymnasieelever med hjälp av det läroplanbaserade betygssystemet och SOLO-taxonomin. Med hjälp av principiell komponentanalys (PCA) och korrelationsanalys kunde man dra slutsatsen att de olika bedömningsmetoderna är lämpliga för att skilja högre från lägre komplexitet eller kvalitetsnivåer. Men SOLO-taxonomin kunde inte tydligt skilja de mer sofistikerade skillnaderna mellan högre betygsnivå A och B.Dessutom undersökte denna studie om en noggrant genomförd konstruktivistisk undervisningsdesign oundvikligen resulterar i högkvalitativa skriftliga arbeten. Detta analyserades med hjälp av PCA och korrelationsanalys av relationen mellan deltagarnas kunskapssyn och bedömningsresultatet. Inom detta sammanhang kunde det dras slutsatsen att (I) en mer sofistikerad syn på naturen av kunskap och kunskap och (II) heterogeniteten hos en studentgrupp med avseende på kunskapssynen verkar vara kopplad till högre kvalitativa prestationer. Bevis för en korrelation mellan elevernas individuella kunskapssyn och de valda inlärningsmetoderna diskuteras inom ramen för en generell lämplighet av konstruktivistiska undervisningsmetoder.

The EU Taxonomy Regulation[1] (“EU Taxonomy”) is a relatively new classification system for determining what economic activities are considered sustainable. By creating a common language between investors, issuers, and policymakers, the regulation aims to increase transparency and help investors assess whether investments meet robust environmental standards. This thesis aims to investigate how the EU Taxonomy, as a legal instrument, aims to serve its legislative objective and secondly identify potential challenges of the regulation.  Findings indicate that the regulation can create an adequate commonly held classification system as long as the technical criteria for each sector keep up with new scientific discoveries and technological advancements. A regulation to develop uniform understanding across the EU and delegated acts to amend the legislation seems like the most appropriate legal instrument. Areas for improvement concern revising the scope of whom it applies, and this process has begun with the proposal of the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD). Other areas for improvement concerns the political nature of what sectors should be included in the taxonomy, for instance, whether nuclear energy and gas should be deemed sustainable or not. The taxonomy may strive to be a neutral classification system; however, member states’ economic incentives affect what is included.  Finally, this thesis concludes that it is too early to predict the taxonomy’s breakthrough. In theory, it is a significant idea. Still, we can only know with time whether we have reached a more common understanding, transparency and eventually have facilitated a transition through this regulation.  [1] Regulation (EU) 2020/852 of the European Parliament and of the Council of 18 June 2020 on the establishment of a framework to facilitate sustainable investment and amending regulation (EU) 2019/288.

The purpose with this research paper is to examine the students’ shown knowledge in geometry, with a focus on construction and its concepts, and the educational value and teaching the students got in this area. The students’ homes are used as a starting-point. The students shall, from a self-made drawing of their home and a photograph of it, describe what their home looks like. In this paper, the mathematical concepts the students used will be analyzed and compared with the education they received. The analytical framework is based on Van Hieles levels of knowledge and Blooms Taxonomy. The study was done at a Secondary School in Kenya. Four students were selected and interviewed. The lesson observations were made with the purpose to get an understanding for how the education for these students look like and to get examples on how the teaching is conducted for these students. Finally, interviews with the teachers were carried out. The students show a good knowledge in the national exams. However, the study shows that when the students are supposed to use this particular knowledge outside of the classroom, the students experience difficulties. Mostly, the students encounter problems when they are supposed to estimate measurements. Furthermore, they lack the ability to compare scales. The research also shows that the education for these students is monotone and much time during the lessons is spend either with a teacher lecturing in front of the board or students working with examples in the textbook. According to the Variation Theory, the knowledge of the students should deepen if the objects of learning are varying. This variation is not something the students receive in the present situation. / Syftet är att undersöka några gymnasieelevers visade kunskaper i geometri med fokus på konstruktion och begreppsanvändning samt den undervisning som erbjuds eleverna inom området. Elevernas hem används som utgångspunkt. Eleverna ska utifrån en teckning, som de själva ritat, och ett fotografi beskriva hemmet. De matematiska begrepp som eleverna använder analyseras. Analysverktyget bygger på van Hieles kvalitativa kunskapsnivåer och Blooms Taxonomi. Undersökningen genomfördes på en gymnasieskola i Kenya. Fyra utvalda elever intervjuades. Lektionsobservationer genomfördes i syfte att få förståelse för hur elevernas undervisningssituation ser ut och få exempel på hur undervisningen bedrivs. Slutligen intervjuades två av elevernas lärare. Eleverna har goda kunskaper på nationella prov men undersökningen visar att när dessa kunskaper skall överföras till något utanför lektionssalen stöter eleverna på problem. De har svårt att uppskatta längdenheter och svårt att jämföra skala. Det kommer också fram att deras undervisning är ganska monoton. Mycket tid läggs till att läraren undervisar eleverna framme vid tavlan eller att eleverna jobbar med uppgifter i sin övningsbok. Enligt variationsteorin, som beskrivs i arbetet, skulle elevernas kunskaper ges möjlighet att fördjupas om de geometriska objekt som skall förstås varieras. Denna variation erbjuds inte eleverna i nuläget.

Slöjdföremål har haft en central roll i slöjdundervisningen sedan ämnet infördes i skolan. I denna studie undersöks hur textilslöjdslärare använder slöjdföremål i undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer samlades material kring när och hur lärare använde slöjdföremål i undervisningen, med vilka syften de använde dem och vilken aspekt av lärande de syftade till att uppnå hos elever med hjälp av slöjdföremål. Materialet har sedan analyserats med hjälp av meningskoncentrering, Lindström och Pennlerts utvecklade didaktiska triangel och Blooms reviderade taxonomi. Vid analysen har olika teman som berör slöjdföremålens roll i relation till textilslöjdslärares didaktiska kompetens framkommit: kommunikation, metoder, slöjdföremålens närvaro, värdering och lärande. Av studiens resultat framgår att textilslöjdslärare anser att slöjdföremål är viktiga och att de använder slöjdföremål främst i interaktion med elever. Textilslöjdslärarnas syfte med att använda slöjdföremål var främst att inspirera och instruera och användningen av slöjdföremål syftade också till ett brett spektrum av lärande. Som en röd tråd genom studien finner vi kommunikation och lärande. Slöjdföremål har en integrerad roll i undervisningen och spelar en central roll i textilslöjdslärares didaktiska kompetens.

This study is a small investigation about how institutions who have impact on education and school evaluate knowledge and expectations on teachers.  We present the legal institution who runs universities in Sweden (Högskoleförordningen), what three different universities exam in chosen parts of the education for teachers. We also compare these with the expectations of teachers presented by the institution that directs the Swedish school (Skolverket). The study is an analysis of documents made with Bloom's taxonomy as an analysis tool. This study also includes a thematic analysis that has given us three themes “Encouraging lifelong learning” “Handling conflicts and discrimination” and “human rights, equal rights and values”. The results of the study shows that all institutions that are included in the analysis have expectations on teachers in all themes, but on different levels according to Bloom's taxonomy.  The result presents that all institutions have expectations that teachers should have knowledge in all three of our themes but the expectations look a bit different and are presented differently which makes them on different levels according to Bloom’s taxonomy.

The European Union (EU) is attempting to steer capital towards environmentally friendly investments by implementing a new classification system for sustainable investments, the EU Taxonomy. However, the classification system may be ineffective in countries such as Sweden where similar systems already exist. This thesis attempts to understand the effects of the EU system in Sweden by investigating how the investment strategies of actively managed sustainable funds in the Swedish markets are affected. First, the EU Taxonomy was compared to a selection of existing systems for sustainable investments commonly used by sustainable funds in the Swedish markets. The comparison was conducted with respect to six aspects: environmental, social, governance, general, ethical and design. Second, fourteen semi-structured interviews were conducted with employees from various fund companies that manage the targeted funds. The comparison showed that the EU Taxonomy differs greatly from the existing systems. The most significant dissimilarities are that (1) the EU Taxonomy is more extensive in the environmental aspect and that (2) the EU system requires the fund companies to conduct more voluminous compliance work. The interview results displayed that (1) the fund companies are generally positive towards the implementation of the EU Taxonomy, (2) they might struggle to conduct the compliance work and (3) the demand from the funds' investors will be a crucial factor for the success of the classification system. The authors concluded that the new classification system has a substantial potential of being effective among actively managed sustainable funds in the Swedish markets. Yet, it is highly dependent on the demand from the funds' investors and on third-party data providers that can facilitate the compliance work. The expected effects are naturally that the funds adjust their investment strategies in line with six environmental objectives defined in the EU Taxonomy. / Europeiska Unionen (EU) planerar att styra kapital mot hållbara investeringar genom att implementera ett nytt klassificeringssystem för hållbara investeringar, EU Taxonomin. Klassificeringssystemet kan dock bli ineffektivt i länder som Sverige där liknande system redan finns. Denna avhandling försöker förstå effekterna av EU-systemet i Sverige genom att undersöka hur investeringsstrategierna för aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna påverkas. Först jämfördes EU Taxonomin med ett urval av befintliga system för hållbara investeringar som används av många hållbara fonder på de svenska marknaderna. Jämförelsen genomfördes med avseende på sex aspekter: miljö, socialt, ägarstyrning, generellt, etik och design. Därefter genomfördes fjorton semistrukturerade intervjuer med representanter från olika fondbolag som förvaltar de avsedda hållbarhetsfonderna. Jämförelsen visade att EU Taxonomin skiljer sig mycket från de befintliga systemen. De mest betydande skillnaderna är att (1) EU Taxonomin inkluderar mer omfattande miljökriterier och att (2) EU-systemet kräver att fondbolagen utför ett mer omfattande efterlevnadsarbete. Resultaten från intervjuerna visade att (1) fondbolagen generellt sett är positiva till implementeringen av EU Taxonomin, (2) att det kan bli en stor utmaning att utföra efterlevnadsarbetet och att (3) efterfrågan från fondernas investerare kommer att vara en avgörande faktor för EU Taxonomins framgång. Slutsatsen är att det nya klassificeringssystemet har goda förutsättningar för att bli effektiv bland aktivt förvaltade hållbara fonder på de svenska marknaderna. Samtidigt är det starkt beroende av efterfrågan från fondernas investerare och av tredjepartsdataleverantörer som kan underlätta efterlevnadsarbetet. De förväntade effekterna är att fonderna anpassar sin investeringsstrategi i linje med de sex miljömål som har definierats i EU Taxonomin.

Over the past few decades, the field of Enterprise Architecture has attracted researchers, and many Enterprise Architecture modeling frameworks have been proposed. However, in order to support the different needs, the different frameworks offer many different elements types that can be used to create an Enterprise Architecture. This abundance of elements can make it difficult for the end-user to differentiate between the usages of all the various elements in order to identify what elements they actually need. Therefore, this research analyzes existing Enterprise Architecture modeling frameworks and extract the common properties that exists in the different Enterprise Architecture modeling notations. In this study, we performed a Systematic Literature Review that aims at finding the most commonly used Enterprise Architecture modeling frameworks in the Enterprise Architecture literature. Additionally, the elements defined in these frameworks are used to create a taxonomy based on the similarities between the different Enterprise Architecture Frameworks. Our results showed that TOGAF, ArchiMate, DoDAF, and IAF are the most used modeling frameworks. Also, we managed to identify the common elements that are available in the different Enterprise Architecture Frameworks mentioned above and represent the common elements in a multilevel model. The findings of this study can make it easier for the end-user to pick the appropriate elements for their use cases, as it highlights the core elements of Enterprise Architecture modeling. Additionally, we showed how our model can be extended to support the needs of different domains. This thesis also forms the foundation for the development of an Enterprise Architecture modeling framework that can be customized and extended so that only the relevant elements are presented to the end-user. / Under de senaste decennierna har området för företagsarkitektur lockat forskare och många modelleringsramverk för företagsarkitektur har föreslagits.Men för att stödja de olika behoven erbjuder de olika ramverken många olikaelementtyper som kan användas för att skapa en företagsarkitektur. Dettaöverflöd av element kan göra det svårt för slutanvändaren att skilja mellananvändningen av alla de olika elementen för att specificera vilka element debehöver. Därför analyserar denna forskning existerande modelleringsramverkför företagsarkitektur och extraherar de gemensamma egenskaperna som finnsi de olika modelleringsnotationer för företagsarkitektur. I den här studiengenomförde vi en systematisk litteraturgenomgång som syftar till att hittade mest använda modelleringsramverk för företagsarkitektur i litteraturenav företagsarkitektur. Dessutom används de element som definieras i dessaramverk för att skapa en taxonomi baserad på likheterna mellan de olikaramverk för företagsarkitektur. Våra resultat visade att TOGAF, ArchiMate,DoDAF och IAF är de mest använda modelleringsramarna i de studier viundersökte. Sedan lyckades vi identifiera de gemensamma elementen som ärtillgängliga i de olika ramverk för företagsarkitektur som nämns ovan ochrepresentera de gemensamma elementen i en flernivåmodell. Resultaten avdenna studie kan göra det lättare för slutanvändaren att välja de lämpligaelementen för sina användningsfall, eftersom den belyser kärnelementen imodellering av bedriftsarkitektur. Dessutom visade vi hur vår modell kanutökas för att stödja behoven hos olika domäner. Dessutom tjänar dennaavhandling som en grund för utvecklingen av ett modelleringsramverk förföretagsarkitektur som kan anpassas och utökas så att endast de relevantaelementen presenteras för slutanvändaren.

The attack path is an effective tool for showing possible hacking routestaken by an attacker to target a specific computer network. It also informsadministrators about potential weakness in a network helpingthem roll-out network configuration changes. Based on predefinedcomputing methods, a large number of attack paths can be generated.However, attack paths show all possible routes for each calculationand represent them with terminologies specific to the cybersecurityfield. A major portion of attack routes and representations aretoo complicated for normal users, making it difficult to identify theparts they should pay more attention to. In this thesis project, a frameworkfor generating a concise and user-friendly attack path throughgrouping continuous attack steps is described. The framework is designedwith 6 levels of hierarchical abstraction. Top 3 levels of theseabstractions are classified based on the predefined structure of the softwareand named Structural Division. The other 3 lower levels areclassified based on semantics involving a taxonomy for natural languagerepresentation called SCV (Security Community Vocabulary),named semantics division. This visualization method is released aspart of securiCADR , a cybersecurity product released by Foreseeti,which provides a concise and understandable interaction by aggregatingoriginal attack steps according to different requirements of customers. / Anfallsstigen är ett effektivt verktyg för att visa möjliga hackningsvägarsom en angripare tar emot ett specifikt datornätverk. Det informerarockså administratörer om eventuell svaghet i ett nätverk somhjälper dem att utrulla nätverkskonfigurationsändringar. Baserat påfördefinierade datormetoder kan ett stort antal attackvägar genereras.Åtkomstvägar visar dock alla möjliga vägar för varje beräkning och representerardem med terminologier som är specifika för fältet Cybersecurity.En stor del av attackvägar och representationer är för kompliceradeför vanliga användare vilket gör det svårt att identifiera de delarsom de borde ägna mer uppmärksamhet åt. I denna avhandlingsrapportbeskrivs ett ramverk för att generera en kortfattad och användarvänligattackväg genom att gruppera kontinuerliga angreppssteg.Ramverket är utformat med 6 nivåer av hierarkisk abstraktion. Topp3 nivåer av dessa abstraktioner klassificeras baserat på den fördefinieradestrukturen av mjukvaran och namngiven strukturell uppdelning.De övriga 3 lägre nivåerna klassificeras baserat på semantik meden taxonomi för naturlig språkrepresentation som heter SCV (SecurityCommunity Vocabulary), namngiven semantikavdelning. Denna visualiseringsmetodsläpps som en del av securiCADR en cybersecurityproduktsom släpptes av Foreseeti, vilket ger en kortfattad och förståeliginteraktion genom att aggregera ursprungliga attacksteg enligtolika kunders krav.