Krav på företag och organisationer att införa och certifiera ledningssystem enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 ökar. Myndigheter och kunder vill försäkra sig om att deras leverantörer och samarbetspartner har en säker hantering av information. För att kunna beskriva och jämföra skillnaderna mellan organisationernas sätt att arbeta med informationssäkerhet på en generell nivå utifrån standarden SS-ISO/IEC 27001:2006 åtgärdsmål, analyseras i denna uppsats fördelarna med att ha ett certifierad ledningssystem för informationssäkerhet. Studien identifierar, analyserar och klarlägger de informationssäkerhetsmässiga skillnader som ett sjukhus som är certifierat enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 uppnår, i jämförelse med ett sjukhus som inte är certifierat enligt denna standard. Studien utgår ifrån begreppet informationssäkerhet och genomförs med hjälp av Design Science metoden där en artefakt skapats utifrån Blooms reviderade taxonomi och med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som är en kvalitativ metod. I arbetet används en klassificeringsmetod och det empiriska materialet dvs. intervjuresultatet analyseras med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Resultatet visar att båda sjukhusen nyttjar standarden och att deras informationssäkerhetspolicy blir tilldelad av respektive Landsting. Onekligen är ändå att Hallands sjukhus Varberg som är certifierad enligt standarden SS-ISO/IEC 27001:2006, har en högre beredskap och aktivitetsnivå för denna typ av frågor rörande informationssäkerhetsarbete. Det visas bland annat genom att Halland Varberg sjukhus genomgående uppfyller fler åtgärdsmål, har fler definierade procedurer för sitt arbetssätt samt en utökad förståelse för uppsatta krav. De etiska och samhälleliga konsekvenserna för studiens slutsatser är bland annat att kommentarer kring intervjusvaren inte kan kopplas till en enskild individ utan till själva organisationen. Det visar i studien att det finns sårbarheter inom båda organisationerna, som driftavbrott i journalsystem som kan leda till konsekvenser för samhället. Genom att belysa beskrivningen om arbetet med fördelar av en certifiering enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv och att det finns aktuella krav från Socialstyrelsen att alla vårdgivare ska ha ett ledningssystem som ska innehålla en dokumenterad informationssäkerhetspolicy, kan uppsatsen bidra till att besvara frågan om det är värt att certifiera sig. Bland de fördelar som framkom genom studien var exempelvis minskade antal incidenter, bättre total överblick och bättre förebyggande arbete. / Requirements for companies and organizations to implement and certify management systems in accordance with SS-ISO/IEC 27001: 2006 increase. Authorities and customers need to ensure that their suppliers and partners have a safe managing of the information. In order to describe and compare differences between the organizations way of working with information on a broad level of the standard SS-ISO/IEC 27001:2006 control objectives, analyzed this study the advantages of having a certified information security management system. The study identifies, analyzes and clarifies the information security-related differences in a hospital that is certified according to SS-ISO/IEC 27001: 2006, in comparison with a hospital that is not certified according to this standard. The study is based on the concept of information security and is carrying through by using Design Science method, in which an artifact is created from Bloom's revised taxonomy. Semi-structured interview is using to collect data. The work also used as a classification method and empirical material i.e. interview results analyzed by using Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that both hospitals are working towards the standard and that their information security policy is assigned by the respective County Councils. The ethical and social implications of the study’s conclusions are that, among other things, that the comments about the interview responses cannot be attached to a single individual but to the organization. The study shows that there are vulnerabilities in both organizations, such as downtime of the medical journal system, which can result in consequences for society. Although there are current requirements from the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) to all caregivers: they shall have a management system which should include a documented information security policy, the study help to answer the question whether it is worthwhile to certify themselves. And by highlighting the description about work with a certification according to SS-ISO/IEC 27001: 2006 benefits from an information security perspective, organization can acquire a systematic information security work.

Krav på företag och organisationer att införa och certifiera ledningssystem enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 ökar. Myndigheter och kunder vill försäkra sig om att deras leverantörer och samarbetspartner har en säker hantering av information. För att kunna beskriva och jämföra skillnaderna mellan organisationernas sätt att arbeta med informationssäkerhet på en generell nivå utifrån standarden SS-ISO/IEC 27001:2006 åtgärdsmål, analyseras i denna uppsats fördelarna med att ha ett certifierad ledningssystem för informationssäkerhet. Studien identifierar, analyserar och klarlägger de informationssäkerhetsmässiga skillnader som ett sjukhus som är certifierat enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 uppnår, i jämförelse med ett sjukhus som inte är certifierat enligt denna standard. Studien utgår ifrån begreppet informationssäkerhet och genomförs med hjälp av Design Science metoden där en artefakt skapats utifrån Blooms reviderade taxonomi och med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som är en kvalitativ metod. I arbetet används en klassificeringsmetod och det empiriska materialet dvs. intervjuresultatet analyseras med hjälp av Blooms reviderade taxonomi. Resultatet visar att båda sjukhusen nyttjar standarden och att deras informationssäkerhetspolicy blir tilldelad av respektive Landsting. Onekligen är ändå att Hallands sjukhus Varberg som är certifierad enligt standarden SS-ISO/IEC 27001:2006, har en högre beredskap och aktivitetsnivå för denna typ av frågor rörande informationssäkerhetsarbete. Det visas bland annat genom att Halland Varberg sjukhus genomgående uppfyller fler åtgärdsmål, har fler definierade procedurer för sitt arbetssätt samt en utökad förståelse för uppsatta krav. De etiska och samhälleliga konsekvenserna för studiens slutsatser är bland annat att kommentarer kring intervjusvaren inte kan kopplas till en enskild individ utan till själva organisationen. Det visar i studien att det finns sårbarheter inom båda organisationerna, som driftavbrott i journalsystem som kan leda till konsekvenser för samhället. Genom att belysa beskrivningen om arbetet med fördelar av en certifiering enligt SS-ISO/IEC 27001:2006 utifrån ett informationssäkerhetsperspektiv och att det finns aktuella krav från Socialstyrelsen att alla vårdgivare ska ha ett ledningssystem som ska innehålla en dokumenterad informationssäkerhetspolicy, kan uppsatsen bidra till att besvara frågan om det är värt att certifiera sig. Bland de fördelar som framkom genom studien var exempelvis minskade antal incidenter, bättre total överblick och bättre förebyggande arbete. / Requirements for companies and organizations to implement and certify management systems in accordance with SS-ISO/IEC 27001: 2006 increase. Authorities and customers need to ensure that their suppliers and partners have a safe managing of the information. In order to describe and compare differences between the organizations way of working with information on a broad level of the standard SS-ISO/IEC 27001:2006 control objectives, analyzed this study the advantages of having a certified information security management system. The study identifies, analyzes and clarifies the information security-related differences in a hospital that is certified according to SS-ISO/IEC 27001: 2006, in comparison with a hospital that is not certified according to this standard. The study is based on the concept of information security and is carrying through by using Design Science method, in which an artifact is created from Bloom's revised taxonomy. Semi-structured interview is using to collect data. The work also used as a classification method and empirical material i.e. interview results analyzed by using Bloom's revised taxonomy. The results of the study show that both hospitals are working towards the standard and that their information security policy is assigned by the respective County Councils. The ethical and social implications of the study’s conclusions are that, among other things, that the comments about the interview responses cannot be attached to a single individual but to the organization. The study shows that there are vulnerabilities in both organizations, such as downtime of the medical journal system, which can result in consequences for society. Although there are current requirements from the Swedish National Board of Health and Welfare (Socialstyrelsen) to all caregivers: they shall have a management system which should include a documented information security policy, the study help to answer the question whether it is worthwhile to certify themselves. And by highlighting the description about work with a certification according to SS-ISO/IEC 27001: 2006 benefits from an information security perspective, organization can acquire a systematic information security work.

Människans påverkan på klimatet har gjort att klimatfrågan har fått allt större fokus i dagens samhälle. Fastighets- och byggsektorn står idag för 21 procent av växthusgasutsläpp och 40 procent av energianvändningen i Sverige. Parisavtalet har som mål att begränsa den globala uppvärmningen och är ett legalt bindande avtal mellan 194 länder och EU. För att minska utsläppen och begränsa den globala uppvärmningen antog EU kommissionen den gröna given som syftar till att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till år 2030. För att uppnå klimatmålen så behövs det även investeringar som riktar sig mot hållbara projekt och verksamheter. EU-taxonomin blev därmed ett faktum för att kunna skifta kapital till hållbara investeringar och för att skapa en gemensam definition av hållbarhet. Syftet med studien är att undersöka hur EU-taxonomin påverkar svenska fastighetsföretags incitament för att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar och möjligheter fastighetsföretag ser med EU:s taxonomi på lång och kort sikt. För att kunna uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Det empiriska materialet består av fyra semistrukturerade intervjuer med respondenter från kommersiella fastighetsföretag. Det empiriska materialet har sammanställt och analyseras med hjälp av tidigare forskning samt det teoretiska ramverket. Det teoretiska ramverket grundar sig i marknadsmisslyckande, administrativa styrmedel och ekonomiska styrmedel. Resultatet visade att det finns ett marknadsmisslyckande och att det föreligger delade meningar om att EU-taxonomin skapar incitament till att omvandla det befintliga beståndet till mer hållbart. Vidare uppdagas en del utmaningar, möjligheter, problem och kritik med EU-taxonomin. / The human impact on the climate has meant that the climate issue has become increasingly focused in today's society. The real estate- and construction sector currently accounts for 21 percent of greenhouse gas emissions and 40 percent of energy use in Sweden. The Paris Agreement aims to limit global warming and is a legally binding agreement between 194 countries and the EU. To reduce emissions and limit global warming, the European Commission adopted The European Green Deal, which aims to reduce net greenhouse gas emissions by at least 55 percent by 2030. In order to achieve the climate goals, investments are also needed that targets sustainable projects and activities. The EU taxonomy thus became a fact in order to shift capital into sustainable investments and to create a common definition of sustainability. The purpose of the study is to investigate how the EU taxonomy affects Swedish real estate companies' incentives to transform the existing portfolio into more sustainable. The study also aims to examine what challenges and opportunities real estate companies see with the EU's taxonomy in the long and short term. In order to achieve the purpose of the study, a qualitative method has been used. The empirical material consists of four semi-structured interviews with respondents from commercial real estate companies. The empirical material has been compiled and analyzed using previous research as well as the theoretical framework.  The theoretical framework is based on market failure, administrative instruments, and financial instruments. Results showed that there is a market failure and that there are divided opinions that the EU taxonomy creates incentives to transform the existing real estate stock into more sustainable. Furthermore, some challenges, opportunities, problems, and criticisms of the EU taxonomy are revealed.

Idag bearbetas, hanteras och lagras mer information än någonsin tidigare digitalt via IT. Detta medför ökade krav på IT-säkerhet. Ett vanligt problem inom IT-säkerhet är den mänskliga faktorn. För ett företag är det därför av stor vikt att utbilda sina anställda inom IT-säkerhet. Tidigare forskning visar att gamification (att använda spel-element i system eller applikationer som inte är spel) inom utbildning kan visa på goda resultat inom utbildning om det används på rätt sätt. Denna studie intresserar sig för att undersöka om gamification kan underlätta upplärning av IT-säkerhet jämfört med traditionell upplärning. Studiens fokus är att undersöka hur djup kunskap upplärningen ger via ett gamifierat verktyg kontra ett textdokument som innehåller samma information. Detta undersöks med hjälp av ett kvasiexperiment, där hälften av deltagarna får upplärning via gamification och hälften via text, som följs upp av semistrukturerade intervjuer. / Today, more information is processed, handled and stored digitally via IT than ever before. This, in turn, leads to increased requirements for IT security. A common problem in IT security is the human factor. For a company, it is therefore of great importance to train its employees in IT security. Previous research shows that gamification (using game elements in systems or applications that are not games) in education can yield good results in education if used correctly. The interest of this study is to examine and compare if gamification can facilitate the training of IT security compared to traditional training. The focus of the study is to investigate what depth of knowledge the learning provides using a gamified tool against a text document containing the same information. This is investigated with the help of a quasi-experiment, where half of the participants receive training via gamification and half via text, which is followed up by semi-structured interviews.

The Non-Financial Reporting Directive (“NFRD”),[1]is an important contributor to the European Union’s (EU) goal of creating a more sustainable future for all. By requiring large public-interest entities to report non-financial information relating to sustainability matters, the NFRD increases business transparency and gives stakeholders the opportunity to make more informed investment decisions, monitor corporate activities and initiate discussions based on current practices. The purpose of this thesis is to analyze the NFRD as it stands today and to analyze in what way the NFRD has the potential to improve by chiefly using the legal dogmatic method. The thesis reached its completion with an appropriate timing (January 2021) as the EU has announced its ambition to revise the NFRD by the first quarter of 2021. The conclusion drawn is that the NFRD should be revised on a series of points. Most importantly, reliability of the provided information should be secured through a stronger verification mechanism. Other areas for improvement concern the enlargement of the scope of the NFRD and the implementation of further measures securing comparable data.  [1]Directive 2014/95/EU.

The construction and real estate sector accounts for a significant part of Sweden's total greenhouse gas emissions. Swedish real estate companies play a leading role in the climate transition and represent more than half of the Swedish market for green corporate bonds. International initiatives such as the UN's Agenda 2030, the Paris Agreement, and the EU's Green Taxonomy Regulation promote sustainable development and the identification of sustainable investments. The taxonomy regulation directs investments towards sustainability, which, along with growing global demand, impacts the market for sustainability linked loans.  The thesis aims to investigate the motives and driving forces behind Swedish property companies and banks' participation in sustainability linked loans, their application and impact on their sustainability work, and potential challenges and future prospects for these loans in Sweden. This thesis is based on a qualitative research method and includes seven interviews with respondents from two different stakeholder groups; lenders (banks) and borrowers (property companies). A literature study has been prepared to provide insight into sustainability linked loans and the market's characteristics. The collected empirical material has then been analyzed based on Corporate Social Responsibility (CSR) and Signaling theory. The conclusions are based on the study's empirical data and discussion. The conclusions drawn are that sustainability linked loans play a significant role in Swedish real estate companies' sustainability work by offering financial incentives, strengthening the companies' strategies, and increasing transparency. Banks and property companies see advantages in the form of better conditions and a stronger link between sustainability efforts and financial benefits. Challenges for the future include transparency and the risk of greenwashing. The implementation of the EU's CSRD and ESRS is expected to address these challenges. Despite this, sustainability linked loans are expected to continue to grow and be demanded by more industries. / Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Svenska fastighetsbolag spelar en ledande roll i klimatomställningen och dominerar mer än hälften av den svenska marknaden för gröna företagsobligationer. Internationella initiativ som FN:s Agenda 2030, Parisavtalet och EU:s gröna taxonomiförordning, främjar hållbar utveckling och identifiering av hållbara investeringar. Taxonomiförordningen styr investeringar mot hållbarhet, vilket tillsammans med växande global efterfrågan påverkar marknaden för hållbarhetslänkade lån.  Uppsatsen syftar i att undersöka motiv och drivkrafter bakom svenska fastighetsbolags och bankers deltagande i hållbarhetslänkade lån, deras tillämpning och inverkan på deras hållbarhetsarbete, samt eventuella utmaningar och framtidsutsikter för dessa lån i Sverige. Denna uppsats baseras på en kvalitativ forskningsmetod och inkluderar sju intervjuer med respondenter från två olika intressentgrupper; långivare (banker) och låntagare (fastighetsbolag). En litteraturstudie har utarbetats för att ge insikt i hållbarhetslänkade lån och marknadens karaktärsdrag. Det insamlade empiriska materialet har sedan analyserats utifrån Företagens sociala ansvar (CSR) och signaleringsteori. Slutsatserna baseras på studiens empiri och diskussion. Slutsatserna som dras är att hållbarhetslänkade lån spelar en betydande roll för svenska fastighetsbolags hållbarhetsarbete genom att erbjuda ekonomiska incitament, stärka företagens strategier och öka transparensen. Banker och fastighetsbolag ser fördelar i form av bättre villkor och en starkare koppling mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska fördelar. Utmaningar för framtiden inkluderar transparens och risk för greenwashing. Implementeringen av EU:s CSRD och ESRS förväntas adressera dessa utmaningar. Trots detta förväntas hållbarhetslänkade lån fortsätta växa och efterfrågas av fler branscher.

Mankind has worked with the climate crisis and other sustainability issues since the 1990s, but this hasn’t had any desired effect. One of the problems relates to interpretations of the term sustainability. It has caused confusion, and work towards developing shared understandings is still an ongoing process. Sustainability challenges pertain to all industries. The Swedish water sector faces several challenges today. One of these challenges relates to the need for investments in the Swedish water and wastewater (W&WW) pipelines. The growing population requires an expanded W&WW network, and the existing network needs to be updated to maintain a high-quality product.  As part of the EU’s Green Deal for making the European economy more sustainable and more resilient the EU-taxonomy has been developed to put political goals into practices and measurements of performance. The role of the Taxonomy is to pave the way towards what currently is perceived as environmental sustainability. This creates transparency and simplifies investments to lead to more sustainable choices.  The aim of this study was to investigate how the EU-taxonomy affects the Swedish construction of W&WW pipelines and how this can be used in strategic sustainability efforts. This was done through research on both W&WW pipe construction and sustainability frameworks. A case study has been used to acquire a picture of how existing routines stand in relation to the EU-taxonomy. The objects of the case study have been one consulting firm in urban development and one public actor, responsible for developing the municipality’s W&WW network, a so-called VA-huvudman. To further contextualize the EU-taxonomy, the theoretical Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD) has been applied. This is a research-based framework, as opposed to a political one – such as the EU-taxonomy or Agenda 2030. The framework has been used to understand what the EU-taxonomy can contribute as a tool for the strategic work with FSSD. Standardization has also been applied as a concept, in order to highlight the use of the EU-taxonomy.  In the empirical study, the result shows that the structure of the EU-taxonomy makes it difficult to apply it on a subject as specific as a W&WW pipeline construction. Furthermore, the criteria within the Taxonomy challenging to apply on W&WW pipelines since they apply to the entire water, or water treatment, system. Further work with the Taxonomy requires more horizontal coordination within the organizations to report on and fulfill the criteria.  Since the EU-taxonomy lacks a life cycle perspective it doesn’t include the whole life cycle or indirect activities related to W&WW pipeline construction, such as choice of material or the construction process. A complementary framework, or other measures, are needed in order to capture environmental aspects of sustainability. / Människan har kontinuerligt arbetat med klimatfrågan och andra hållbarhetsfrågor sedan 90-talet,men detta har fått en begränsad effekt. Hållbarhet är ett ord som skapat förvirring, och ettgemensamt språk är något som efterfrågats. Den svenska vattensektorn möter idag ett antalutmaningar. Det stora investeringsbehovet inom det svenska vatten- och avlopps (VA)-nätet ärett av dessa. Den ökande befolkningen kräver en utbyggnad av VA-nätet och det befintliga nätetbehöver upprustas för att bibehålla kvaliteten på vattenleveranserna. EU-taxonomin är del av EU:sgröna giv vars syfte är att göra den Europeiska ekonomin mer hållbar och resilient. Taxonominsär inom detta ett klassificeringssystem för miljömässigt hållbara investeringar inom EU. Dettaska leda till transparens samt styra kapital mot mer hållbara alternativ genom att förenkla förinvesterare att fatta mer hållbara val. Studiens syfte är att undersöka hur kraven i EU-taxonomin ser ut för ledningsarbeten in-om vatten och avlopp (VA-ledning), och hur dessa kan användas på ett strategiskt sätt för att stärkahållbarhetsanpassningar inom samhällsbyggandet. Detta har genomförts genom en omvärldsanalysav både VA-ledning och olika befintliga hållbarhetsramverk. En fallstudie har använts för att få enbild av hur befintliga rutiner förhåller sig till EU-taxonomin. Fallobjekten i studien har varit ettkonsultföretag inom samhällsbyggnad samt en aktör som är ansvarig för en kommuns VA-nät, ens.k. VA-huvudman. Utöver avgränsningen att undersöka ledningsarbeten inom VA-branschen harprojektet begränsats till de två första delegerade akterna med klimatinriktning som publiceratsinom ramen för EU-taxonomin. För att sätta EU-taxonomin i ytterligare en kontext har det teoretiska ramverket Frameworkfor Strategic Sustainable Development (FSSD) använts. Detta är ett forskningsbaserat ramverktill skillnad från politiskt beslutat, som både EU-taxonomin, Parisavtalet och Agenda 2030är. Ramverket har använts för att undersöka hur EU-taxonomin kan användas i det strategiskahållbarhetsarbetet. Standardisering har även lyfts som ett koncept och används för att belysaEU-taxonomin i en större kontext. Resultatet visar att VA-ledning är en begränsad del av större system inom EU-taxonomin.Aktiviteterna i taxonomin som innefattar VA-ledning är också kopplade till hela vatten- ochavloppssystemet i sin helhet. Denna utformning gör det svårt att enkelt urskilja separata delarav ledningssystemet eftersom aktiviteterna inte är utformade så. Att rapportera på de för VA-verksamheterna relevanta aktiviteterna i taxonomin kommer därmed kräva samarbete från fleraparter, möjligen även utanför VA-organisationen. EU-taxonomin saknar även ett livscykelperspektiv. Den inkluderar inte hela livscykeln el-ler indirekta aktiviteter inom VA-ledning, som materialval eller byggprocessen. För att beaktahållbarhet i en vidare bemärkelse krävs därför en komplettering av något annat ramverk ellerandra åtgärder. Genom EU-taxonomin gör EU en ansats att definiera det miljömässigt hållbaravilket kan bidra till att främja en hållbar utveckling, särskilt om det används strategiskt ochkompletteras med andra hållbarhetsramverk som beaktar fler aspekter ur ett livscykelperspektiv. En hypotes för framtida forskning på området kan dock vara att EU-taxonomin inte kan användassom ett fullständigt hållbarhetsramverk med fokus på miljöaspekter på ett mindre system än den beskrivna aktiviteten. Det bör undersökas vidare hur EU-taxonomin kan kompletteras med etteller flera hållbarhetsramverk för att i större utsträckning främja hållbarhet.