Digitaliseringen har förändrat skolmiljön och skapat både nya utmaningar och möjligheter Det här examensarbetet, genomfört i samarbete med K-ULF projektet, syftar till att utveckla en pedagogisk lektionsplanering med tillhörande lärar- och elevhandledning som kombinerar teori och praktiska övningar. Målet är att stödja lärare i programmeringsundervisningen och främja elevernas lärande i en sociokulturell miljö. Bedömningen av elevernas förståelse genomfördes med hjälp av Blooms taxonomi, som utgår från det kognitivistiska perspektivet. Lärarhandledningen utformades baserat på tidigare forskningsresultat och input från en tekniklärare. Den omfattade tydliga syften och lärandemål enligt ämnesplanen för Teknik i gymnasiet, lektionsupplägg, lektionsinnehåll samt eventuella förberedelser för läraren. Därefter genomgick handledningen tre iterationer baserade på protokoll, deltagande observationer, diskussioner med läraren och insamlade elevsvar. Författarna testade handledningen genom att använda den i sin egen undervisning. Resultatet visade att handledningen fungerade som ett användbart verktyg för lärare som ville introducera programmering i sin undervisning. Den kunde anpassas efter klassens kunskapsnivå och lärarens egna erfarenheter. Undervisningen ägde rum i en sociokulturell klassrumsmiljö där eleverna arbetade både individuellt och i par. De insamlade elevsvaren visade att elevernas förståelse nådde upp till nivå sex enligt Blooms taxonomi när de arbetade i grupp, vilket innebar att de kunde skapa nya program och lösningar. Dock hamnade deras individuella förståelse upp till nivå fem, där de kunde bygga upp kunskap från minnesnivå till förståelse och tillämpning. Användningen av Blooms taxonomi för att bedöma elevernas förståelsenivå i en sociokulturell kontext visade sig vara en framgångsrik metod. De olika perspektiven på lärandet samverkade på ett effektivt sätt. / Digitalization has revolutionized the educational landscape, bringing forth new challenges and opportunities within schools. This master’s thesis, conducted in collaboration with the K-ULF project, aims to develop a pedagogical educational curriculum material that combines theory and practical exercises for teachers and students. The material focuses on programming instruction and fostering student learning within a sociocultural environment. To assess students’ understanding, Bloom’s taxonomy, rooted in the cognitivist perspective, was employed. The teacher guide was designed based on prior research findings and insights from a technology teacher. It encompasses clear objectives, learning goals aligned with the secondary school technology curriculum, lesson plans, lesson content, and necessary teacher preparations. The guide underwent three iterations, incorporating protocols, participant observations, discussions with the teacher and collected student solutions. To evaluate the effectiveness of the teacher guide, the authors utilized it in their own teaching. The results demonstrated that the guide served as a valuable resource for teachers seeking to incorporate programming into their instruction. It could be tailored to accommodate the student’s knowledge level and the teacher’s experience. The teaching took place in a sociocultural environment, where students engaged in both individual and collaborative work. Analysis of student solutions indicated that group work led to a higher level of understanding, reaching level six of Bloom’s taxonomy, enabling students to create new programs and devise solutions. However, individual understanding reached level five, characterized by the ability to evaluate. The use of Bloom’s taxonomy as an assessment tool within a sociocultural context proved successful, effectively integrating diverse perspectives on learning.

The purpose of this study is to investigate how the introduction of the EU Taxonomy for sustainable activities will affect investors capital allocation towards green investments, and how it will impact the financial market. This master thesis has been conducted with a qualitative approach and semi-structured interviews. The interviews involved 14 financial professionals within the Nordic area, as well as one economic analyst from the European Commission in Brussels, Belgium. In addition, it includes a thorough literature study and a theoretic framework involving the Efficient Market Hypothesis (EMH). Based upon the findings, this research shows that the EU taxonomy will be an adequate tool in order to facilitate the process of shifting capital towards sustainable investments. However, the allocation of capital may be delayed at first, but is expected to achieve a capital reallocation towards green investments in the long term. Challenges identified include the balance between risk adjusted profits and making a transition to attract capital. Both investors and listed companies will face the challenge of choosing the best strategy to attract more capital than their peers. All investors participating in this research expect to see increasing stock prices of listed taxonomy aligned companies in the near future. This short-term increase in stock prices could be derived from the demand of early movers of the green investments. Investors are expected to invest in taxonomy aligned. The research defines that financial regulations are regarded as complex information and therefore not regarded as information available to all investors, the Efficient Market Hypothesis could not be confirmed for complex information. Future research could explore how other market participants outside of the EU could be affected by the implementation of the EU Taxonomy. For future research it could also be interesting and of great use to conduct research based on the variables, risk and profit in combination with a reallocation of capital towards green investments. / Syftet med denna studie är att undersöka hur införandet av EU: s taxonomi för hållbar verksamhet kommer att påverka investerarnas kapitalallokering till gröna investeringar och hur det kommer att påverka den finansiella marknaden. Detta examensarbete har genomförts med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna involverade 14 yrkesverksamma inom den nordiska finansbranschen samt en ekonomisk analytiker från Europeiska kommissionen i Bryssel, Belgien. Dessutom innehåller den en grundlig litteraturstudie och ett teoretiskt ramverk som involverar the Efficient Market Hypothesis (EMH). Baserat på resultaten visar denna forskning att EU: s taxonomi kommer att vara ett adekvat verktyg för att främja processen av att flytta kapital mot hållbara investeringar. Tilldelningen av kapital kan dock försenas först, men förväntas uppnå en kapitalallokering mot gröna investeringar på lång sikt. Bland de identifierade utmaningarna ingår balansen mellan riskjusterade vinster och en övergång för att attrahera kapital. Både investerare och börsnoterade företag kommer att stå inför utmaningen att välja den bästa strategin för att locka mer kapital än sina konkurrenter. Alla investerare som deltar i denna forskning förväntar sig att stigande aktiekurser för börsnoterade taxonomirelaterade företag kommer inom en snar framtid. Denna kortsiktiga ökning av aktiekurserna kan härledas från efterfrågan från de tidiga flyttarna av de gröna investeringarna. Investerare förväntas investera i taxonomi. Forskningen definierar att finansiella regler betraktas som komplex information och därför inte betraktas som information tillgänglig för alla investerare. Den effektiva marknadshypotesen kunde inte bekräftas för komplex information. Framtida forskning kan undersöka hur andra marknadsaktörer utanför EU kan påverkas av genomförandet av EU: s taxonomi. För framtida forskning kan det också vara intressant och till stor nytta att bedriva forskning baserad på variabler, risk och vinst i kombination med en omfördelning av kapital till gröna investeringar.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

Humans spend around 80 percent of their lifetime indoors. The humidity level plays an essential part in indoor climate, both in non-industrial applications, such as thermal comfort, and industrial ones. Dehumidification is a technology in the field of thermal comfort and indoor climate to control humidity levels. The need for the technology is essential for maintaining indoor humidity levels and lowering dew points. Based on the lack of studies that focus on the complete life cycle of the given dehumidification technology as well as the recently introduced EU Taxonomy there is an urgent need to evaluate the environmental impacts of the dehumidification systems. In this thesis, a comparative Life Cycle Assessment (LCA) is performed for two desiccant wheel dehumidifiers with industrial application driven fully by electric energy The intent of the LCA is to quantify the environmental performance of the two dehumidifier systems throughout their lifetime. The scope of this study is cradle-to-grave and includes four main life stages: cradle-to-gate, usage, maintenance and end-of-life. The objective is to identify the main drivers of selected environmental impact categories in each life phase and suggest areas of improvement. Seven categories are chosen based on the ReCiPe 2016 impact assessment method and that are related to the planetary boundaries. The two commonly available dehumidifiers will be analysed separately and in comparison. The functional unit used is 1 kg of water removed from the air which is independent of the performance of the system and focuses only on the wanted effect of humidity control. A base case is defined and scenarios are developed to cover different operational modes.  It is found that the usage stage which mainly consists of electricity demand contributes the most, varying between 65% and 99% of the overall impact in all categories. The cradle-to-gate stage, which shows the second biggest impact, has its most significant share in fine particulate matter formation, caused by the equipment for pre-treatment of air. Maintenance has the biggest variation depending on the scenario and application of the dehumidifiers where the number of maintenance occasions can vary significantly. This stage is however less crucial in the selected base case based on its small impact in most categories. End-of-life is insignificant for the results of this study having an average impact of less than 1%. The scenario analysis shows that a significant variation of the impact during usage is expected for different locations. This is mainly caused by the changing composition of the grid electricity which is identified overall main driver. The key parameters that influence the outcomes of this study are the operational hours of the systems, the target supply humidity as well as the climatic data. Potential for improvement is seen for an increased recycled content during the cradle-to-gate stage, the integration of sustainable energy technology as well as the connection of the systems to energy-efficient equipment during usage. Finally, it is concluded that an increase in material consumption may be tolerated by the systems if the energy performance is improved due to the dominating burden during the usage stage. The presented study may serve as example on how the EU Taxonomy can be applied within the field of dehumidification regarding environmental sustainability. It can also be used as a reference for further studies including the complete life cycle of dehumidifiers. Additional work may include other configurations of desiccant wheel dehumidifiers and extension to different assessment methods. / Människor spenderar cirka 80 procent av livet inomhus. Fuktighetsnivån är en viktig del av inomhusklimatet, både inom icke-industriella applikationer, såsom termisk komfort och industriella användningsområden. Avfuktning är en teknologi inom klimatkontroll inomhus och avlägsnar vattnet ur en luftström för att tillföra torr luft i rum. Den är väl ägnad om låga daggpunkter krävs. Möjliga användningsområden inom industrin är lagerutrymmen och förpackningsanläggningar, batteriproduktion, datacenter och farmaceutiska laboratorier. Denna studie har utförts eftersom det endast hittats ett fåtal studier som inkluderar hela livscykeln av sorptionsavfuktare. Utöver det så har EU taxonomin nyligen införts och den kan vara relevant för denna teknologi. Det finns därför ett behov att evaluera miljöpåverkan av dessa avfuktningssystem. I detta arbete utförs en jämförande livscykelanalys (LCA) av två rotorsorptionsavfuktare som används inom industrin och drivs av elektrisk energi. Meningen med denna LCA är att kvantifiera miljöpåverkan av de två systemen under hela livscykeln. Omfattningen av denna studie är ”från vaggan till graven” (eng. cradle-to-grave) och inkluderar fyra faser: tillverkning (eng. cradle-to-gate), användning, underhåll och demontering (eng. end-of-life). Syftet med arbetet är att kartlägga de centrala processer som driver miljöpåverkan, baserat på utvalda indikatorer och undersöka förbättringspotentialen. Sju kategorier från ReCiPe 2016 (som är en metod för miljökonsekvensbedömning) har valts ut för det baserat på de planetariska gränserna (eng. planetary boundaries). De två luftavfuktare analyseras enskilt och i jämförelse med varandra. Den funktionella enheten definieras som 1 kg vatten som tagits bort ur luften. Denna är oberoende av prestandan av systemet och beskriver endast avsedd effekt som är fuktighetskontroll. Utöver ett grundscenario har även olika scenarier utvecklats som beskriver varierande användning av avfuktaren.  Resultaten visar att användningen som mestadels består av elförbrukningen bidrar som mest till miljöpåverkan i alla kategorier med en andel mellan 65% och 99%. Tillverkningsfasen har näst störst påverkan av alla livsfaser och är mest relevant för fina partiklar. Detta orsakas av utrustningen för förbehandling av luften. Underhållet visar störst variation beroende på scenariot och användningen av avfuktaren eftersom antal underhållningstillfällen kan avvika mycket. Denna livsfas är däremot mindre relevant i grundscenariot eftersom den utgör endast en liten andel av den totala påverkan. Demontering är irrelevant för resultaten och utgör i genomsnitt mindre än 1%. Scenarioanalysen visar att en stor variation väntas för olika användningsställen eftersom produktionen av elen påverkar resultaten betydligt. De avgörande parametrar i denna studie är drifttimmar, målvärdet för fukthalten och klimatet. Förbättringspotential anses finnas i andelen återvunnet material i produktionsfasen, såsom integrering av hållbar energiteknik och energieffektiva lösningar under användningen. Det konstateras att en ökad konsumtion av material kan vara gynnsamt om detta reducerar påverkan under användningen. Detta är baserat på den tydliga skillnaden i påverkan under drift jämfört med de resterande livsfaser. Studien kan ses som exempel hur EU taxonomin för miljömässig hållbarhet skulle kunna appliceras inom avfuktning. Den kan också användas som referens för ytterligare studier inom området av livscykelanalys. Fortsatt arbete kan utökas till flera konfigurationer av rotorsorptionsavfuktare, såväl som inkluderandet av andra metoder för miljökonsekvensbedömning.

Climate change is one of the most complex and urgent challenges facing the world, incurring financial losses. In response, the European Commission has developed frameworks such as the European Green Deal (EGD) and the European Climate Law to reduce greenhouse gas emissions and achieve climate neutrality by 2050. Sustainable finance, which integrates environmental, social, and governance (ESG) factors into investment decisions, plays a pivotal role in achieving these goals. The EU's Action Plan on Financing Sustainable Growth led to the creation of the Taxonomy Regulation (TR) and the EU Taxonomy (ET) to standardize definitions of sustainability and increase sustainable investments. However, there is a need for clearer guidance on the practical application of the ET. This paper aims to explore the practical application of the ET, comparing it with ESG ratings and focusing on its implementation in the building sector through the BREEAM-SE certification system, to enhance understanding and identify areas for improvement. This study employs a qualitative research method involving document analysis and expert insights from a webinar. The document analysis, divided into two parts, explores the ET in relation to ESG in general and within the construction and real estate sector, and the ET and BREEAM-SE. This approach synthesizes diverse perspectives to understand the ET's practical application. Complementing this, a webinar at AFRY provided practical insights from industry experts on integrating the ET with BREEAM-SE, enhancing the study's comprehensiveness. This study addresses two key research questions related to the ET and its practical application. First, it explores how the ET compares to ESG ratings and which of them is the most suitable for the construction and real estate sector. Conclusion to this research question is that the ET emerges as a more appropriate framework. Due to the significant divergence in the definition, design, scope, and utilization of various ESG ratings, the ET offers greater benefits by providing a structured, standardized, and sector-specific approach, addressing specific activities within the construction sector and offering consistent and reliable evaluations for stakeholders. Second, the study examines how the ET's criteria for Construction of new buildings intersect with the BREEAM-SE v6.0 certification standards. The findings indicate that while almost all of the criteria within the ET overlaps with the criterias in BREEAM-SE, BREEAM-SE is more thorough. This intersection provides value to construction and real estate owners, demonstrating that meeting BREEAM-SE standards can also mean ET alignment, while the reverse is not true. Overall, the research highlights the practical application of the ET and its integration with existing certification systems. / Klimatförändringarna är en av de mest komplexa och akuta utmaningar som världen står inför, och de medför betydande finansiella förluster. Som svar på detta har Europeiska kommissionen utvecklat ramverk såsom den Europeiska gröna given (EGD) och den Europeiska klimatlagen för att minska växthusgasutsläppen och uppnå klimatneutralitet till 2050. Hållbar finans, som integrerar miljömässiga, sociala och styrningsmässiga (ESG) faktorer i investeringsbeslut, spelar en avgörande roll för att uppnå dessa mål. EUs handlingsplan för att finansiera en hållbar tillväxt resulterade i skapandet av taxonomiförordningen (TR) och EU-taxonomin (ET) med syftet att standardisera definitioner av hållbarhet och öka hållbara investeringar. Det finns dock ett behov av tydligare vägledning om den praktiska tillämpningen av ET. Denna rapport syftar därför till att utforska den praktiska tillämpningen av ET, jämföra den med ESG och fokusera på dess implementering inom byggsektorn genom certifieringssystemet BREEAM-SE. Detta för att öka förståelsen för ET samt identifiera förbättringsområden. Studien använder en kvalitativ forskningsmetod som involverar dokumentanalys och expertinsikter från ett webbinarium. Dokumentanalysen, som är uppdelad i två delar, utforskar ET i förhållande till ESG i allmänhet och inom bygg- och fastighetssektorn, samt ET i jämförelse med BREEAM-SE. Denna metod syntetiserar olika perspektiv för att förstå ETns praktiska tillämpning. För att komplettera denna analys har praktiska insikter från ett webbinarium på AFRY om hur man integrerar ET med BREEAM-SE använts, vilket breddade studiens omfattning. Studien adresserar två viktiga forskningsfrågor relaterade till ET och dess praktiska tillämpning. Först undersöks hur ET jämförs med ESG och vilket av dessa verktyg som är mest lämpligt för bygg- och fastighetssektorn. Slutsatsen är att ET framstår som ett mer lämpligt ramverk. Detta på grund av den betydande skillnaden i definition, design, omfattning och användning mellan olika ESG. Av denna anledning erbjuder ET större fördelar genom att tillhandahålla ett strukturerat, standardiserat och sektorsspecifikt tillvägagångssätt, som adresserar specifika aktiviteter inom byggsektorn och erbjuder konsekventa och tillförlitliga utvärderingar för intressenter. I den andra forskningsfrågan undersöker studien hur ET kriterier för nybyggnation överlappar med BREEAM-SE v6.0 certifieringsstandard. Resultaten visar att nästan alla kriterier inom ET överlappar med kriterierna i BREEAM-SE, vilket visar att BREEAM-SE är mer grundlig. Denna överlappning ger värde till bygg- och fastighetsägare och visar att uppfyllelse av BREEAM-SE-standarder även kan innebära att kraven för ET uppfylls, medan det omvända inte gäller. Sammanfattningsvis belyser forskningen den praktiska tillämpningen av ET och dess integration med befintliga certifieringssystem.

As climate change progresses, extreme weather events such as heatwaves, heavy rainfall, and flooding are expected to become more common and frequent. Increased climate-related risks pose multiple threats to society, including damage to properties and infrastructure, loss of human lives, and economic instability. This necessitates property owners to adapt to future climate scenarios. To direct capital towards sustainable investments and contribute to a green transition, the EU has introduced measures such as the EU Taxonomy, and the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), which an increasing number of companies will gradually be covered by. Many companies are unprepared for the growing demands of the CSRD, which must be reported according to the European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  The purpose of this report is to identify the climate-related risks faced by real estate companies, focusing on properties for public use, and to highlight the economic consequences of these risks. Furthermore, the report aims to contribute to the development of methods for ongoing management of climate risks, including prioritization and action planning, as well as exploring how real estate companies can integrate climate adaptation in line with ESRS. The development of the model for climate and vulnerability analyses is based on previous analyses conducted by various actors and adapted to ESRS. Semi-structured interviews have been conducted with industry players to gain insight into how the work on climate adaptation of properties is progressing and its financial impact. To investigate how market value can be affected by preventive climate adaptation measures compared to post-climate event costs, a Discounted Cash Flow Analysis was performed. A five-step model has been developed, including: mapping of the property portfolio, identifying climate-related risks, risk analysis and property-specific characteristics, risk assessment, and implementation of climate adaptation measures. Investments in climate adaptation measures are cheaper in the long run than not adapting, as the costs of damage are often much higher and have a more negative impact on property values. The work on climate adaptation is an ongoing process, and sustainability reporting according to CSRD is complex. Insurance companies only compensate for damages classified as "unforeseen and sudden." This means that properties need to be climate-adapted to be insurable. Without insurance protection, it also becomes difficult to obtain bank loans, as properties are often used as collateral. / I takt med klimatförändringarna förväntas extremväder som värmeböljor, skyfall och översvämningar bli allt vanligare och mer frekventa. Ökade klimatrelaterade risker hotar samhället på många sätt, såsom skador på fastigheter och infrastruktur, människoliv och ekonomisk stabilitet. Vilket ställer krav på fastighetsägare att klimatanpassa utifrån framtida klimatscenarier. För att styra kapital mot hållbara investeringar och bidra till en grön omställning har EU bland annat infört EU-taxonomin, och Corporate Sustainabilty Reporting Directive (CSRD), som allt fler företag successivt kommer att omfattas av. Många företag är inte förberedda på de ökande kraven från CSRD som ska redovisas enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS).  Syftet med rapporten är att identifiera klimatrelaterade risker som fastighetsbolag, med fokus på samhällsfastigheter, står inför samt att belysa de ekonomiska konsekvenserna av dessa risker. Vidare syftar rapporten till att bidra till utvecklingen av metoder för löpande hantering av klimatrisker, inklusive prioritering och åtgärdsplanering, samt att undersöka hur fastighetsbolag kan integrera klimatanpassning i linje med ESRS. Utvecklingen av modellen för klimat- och sårbarhetsanalyser baseras på tidigare analyser utförda av olika aktörer samt anpassning till ESRS. Semi-strukturerade intervjuer har genomförts med branschaktörer för att få en inblick i hur arbetet med klimatanpassning av fastigheter pågår och dess finansiella påverkan. För att undersöka hur marknadsvärdet kan påverkas av förebyggande klimatanpassningsåtgärder jämfört med kostnader efter en klimathändelse, genomfördes en kassaflödesanalys (Discounted Cashflow Analysis).  En 5-stegsmodell har utvecklats som inkluderar: kartläggning av fastighetsbeståndet, identifiering av klimatrelaterade risker, riskanalys och fastighetsspecifika egenskaper, riskbedömning samt implementering av klimatanpassningsåtgärder. Investeringar i klimatanpassningsåtgärder är billigare i längden än att inte klimatanpassa, eftersom kostnaderna för skador ofta är mycket högre och påverkar fastighetsvärdet mer negativt. Arbetet med klimatanpassning är en pågående process, och hållbarhetsrapportering enligt CSRD är komplicerat. Försäkringsbolag ersätter endast skador som klassas som ” plötsliga och oförutsedda”. Detta innebär att fastigheter behöver klimatanpassas för att vara kunna försäkras. Utan försäkringsskydd blir det dessutom svårt att få banklån, då fastigheter ofta används som säkerhet.

I denna studie har fenomenet miljöcertifiering och dess inverkan på transaktionspriser undersökts. Under det senaste decenniet har intresset och efterfrågan på hållbarhet kraftigt ökat. Tillsammans med krav från Europeiska Unionen har investerare, fastighetsägare och hyresgästers efterfrågan på hållbara fastigheter ökat. För att skapa incitament förhållbarhetsinvesteringar i fastighetsbranschen krävs det att arbetet är ekonomiskt gynnsamt och att företag kan räkna hem sina investeringar. Studien undersöker om miljöcertifierade fastigheter historiskt sätt genererat en värdepremie vid transaktionstillfällen. Syftet medstudien är att identifiera om miljöcertifieringsstämpeln medför en ekonomisk värdepremie samt identifiera hur miljöcertifieringens utveckling ser ut i ljuset av EU-taxonomin. Genomregressionsanalyser analyseras olika attributs inverkan på priset med syfte att kunna isoleramiljöcertifieringen och därigenom analysera hur miljöcertifieringen påverkar priset. Därutöver har en kompletterande kvalitativ intervjustudie utförts för att underbygga resultaten iden kvalitativa analysen. Studiens resultat visar att det finns tendenser till att miljöcertifierade fastigheter betingar högre priser än icke-certifierade fastigheter. Däremot kan studien inte med signifikans bevisa att det är just miljöcertifieringsstämpeln som ensamt bidrar till de högre prisnivåerna. Studiens resultat pekar på att EU-taxonomin kommer förändrafastighetsmarknadens dynamik på ett sätt som fortfarande inte är säkerställt samtidigt som tunga investerare lagt stora resurser på att miljöcertifiera sina bestånd. Då experter utrycker sig försiktigt och delvis har olika utgångspunkter är miljöcertifieringens framtid i ljuset av EU-taxonomin oviss. Utvecklingen av branschens affärslandskap kommer att till stor delpåverkas av EU-taxonomin och det är således viktigt att investerare, fastighetsägare och marknadsanalytiker följer utvecklingen noggrant. Dessutom bör branschorganisationer och forskare fortsatt engagerar sig i hållbarhetsfrågor för att främja en mer miljömässig, social men också ekonomiskt hållbar framtid inom fastighetsbranschen. / The purpose of this study is to investigate the economic advantages of eco-labeling in the real estate market. By employing a quantitative methodology, our goal is to identify if there is a financial key performance indicator for environmental certifications within the Swedish market. In the past decade, the demand for and interest in sustainability have increased. Along with stringent regulations from the European Union, the demand of sustainable properties have risen. To create incentives for sustainability efforts, the work must be economically beneficial. Companies need to justify their sustainable investments and therefore this study examines whether environmentally certified propertied have historically generated a higher transaction price compared to properties without eco-labeling. To answer our research questions an eclectic method was applied. A quantitative data analysis was combined with a qualitative interview study to deeply investigate how and if ecolabeling brings an economic value premium and to identify the development of certifications in the light of the EU-taxonomy. Through regression analysis we analyze the impact of various attributes on the price with the aim of isolating the environmental certification and thus analyzing how the eco-labeling is affecting the price. The qualitative study works as a complement to the quantitative analysis to support the results and put it into a context. The study concludes that there are tendencies for environmental certified properties to command higher prices than not certified properties. However, the results cannot significantly prove that it is the environmental labeling alone that contributes to higher price levels. The dynamics of the real estate market will change due the EU-taxonomy in a way that’s still uncertain. As experts express caution and have partly different perspectives, the future of environmental labeling in the light of EU-taxonomy remains uncertain. The development of the business landscape will be influenced by the EU-taxonomy, making it important for investors, property-owners and market analysts to closely follow its development. Moreover, industry organization and research should continue to engage in sustainability issues to promote a more environmentally, socially and economically sustainable future within the real estate industry.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.

Sammanfattning Titel: “De skandinaviska fondbolagens kriterier på hållbarhetsfonder” Kurs: 2FE75E, Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, Examensarbete (Kandidat) Författare: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot & Hugo Fröding Handledare: Christer Foghagen Examinator: Petter Boye Lärosäte: Linnéuniversitet, Kalmar Nyckelord: Hållbarhet, Fond, Fondbolag, Taxonomi- och Disclosureförordningen, FN-mål, Kriterier; inkludera, exkludera & påverka.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka varför de skandinaviska fondbolagen använder sig av olika kriterier för de aktier som ska inkluderas i deras hållbarhetsfonder.    Metod: Studiens data har insamlats genom att arbeta utefter en kvalitativ metod. Primärdata har inhämtats från de åtta respondenter som samtliga är aktiva inom fondbranschen. Sekundärdatan i studien härstammar från litteratur, vetenskapliga artiklar och webbplatser.   Teori: Teorin som ligger till grund för uppsatsen består av intressentmodellen, legitimitetsteorin, FN:s 17 globala utvecklingsmål för hållbar utveckling & ESG.    Empiri: Den insamlade empirin är baserad på intervjuer med personer verksamma inom fondbranschen och har kompletterats med hållbarhetsredovisningar samt ytterligare dokument från respektive fondbolag och lagar och förordningar.   Slutsats: Sammanfattningsvis anser vi att fondbolagen använder sig av olika kriterier till sina hållbarhetsfonder för att tillgodose sina intressenters efterfrågan, leva upp till samhällets förväntningar och bidra till klimatomställningen. Fondbolagen säkerställer att kriterierna efterföljs genom deras investeringsstrategier där de väljer att inkludera, exkludera eller påverka samtidigt som de inte investerar mer än 5% i kontroversiella sektorer. Samtliga av de Skandinaviska fondbolagen agerade efter liknande regelverk där det inte framgick några större skillnader mellan de olika. Däremot visade det sig finnas skillnader mellan statliga och kommersiella fondbolag. Slutligen anser samtliga medverkande respondenter att taxonomi- och disclosureförordningen kommer att bli omfattande för hela fondbranschen, men understryker att det ännu är i ett tidigt stadie då lagstiftningen inte är helt färdigställd. / Abstract Title: “The Scandinavian fund companies’ criteria for sustainability funds” Course: 2FE75E - Business Administration III - Management Accounting, Degree Project (Bachelor) Authors: Ernest Dzogovic, Victor Ekerot & Hugo Fröding Advisor: Christer Foghagen Examiner: Petter Boye Institution: Linnaeus University, Kalmar Key Words: Sustainability, Fund, Fund Company, Taxonomy and Disclosure Regulation, UN Objectives, Criteria; include, exclude & influence.   Purpose: The purpose of the study is to investigate why the Scandinavian fund companies use different criteria for the shares to be included in their sustainability funds.   Methodology: The study data has been collected by working according to a qualitative method. Primary data have been obtained from the eight respondents, all of whom are active in the fund industry. The secondary data in the study comes from literature, scientific articles and websites.    Theory: The theory on which the thesis is based consists of the stakeholder theory, the legitimacy theory, the UN’s 17 sustainable development goals & ESG.   Empirical: The collected empirical data is based on interviews with people active in the fund industry and has been supplemented by sustainability reports and additional research of documents from each fund company and laws and legislations.    Conclusion: In summary, we believe that fund companies use different criteria for their sustainability funds to meet the demand of their stakeholders, live up to society’s expectations and contribute to climate change mitigation and adaptation. Fund companies ensure that the criteria are met through their investment strategies where they choose to include, exclude or influence while not investing more than 5% in controversial sectors. All of the Scandinavian fund companies acted according to similar regulations where no major differences were observed between them. However, it turned out that there are differences between state and commercial fund companies. In conclusion, all participating respondents believe that the taxonomy and disclosure regulation will be comprehensive for the entire fund industry, but emphasize that it is still at an early stage when the legislation is not fully completed.

Insufficient ESG information has been identified as a barrier in the transition towards a climate-neutral economy. This topic recently gained new interest, with the EU Commission implementing an action plan to finance sustainable growth. For the first time, the EU Commission has introduced a taxonomy that classifies whether or not an economic activity is sustainable - a potentially substantial addition to the field of ESG reporting. Financial market participants are initially targeted by the demands of disclosing taxonomy alignment of all affected activities. Due to the significant mandate that financiers hold as intermediates, their perspective on ESG disclosure is key to sorting out the complexity of non-financial transparency. The purpose of this thesis is to identify financiers’ current challenges within ESG reporting, and to indicate how the EU taxonomy will impact this context. A qualitative study was carried out with an aim to gather the perspectives of Swedish banks that provide portfolio management. 20 interviews with industry professionals were held, in order to illuminate internal obstacles and viewpoints in the banks’ operative businesses. The empirical data was thematically analyzed and discussed in regard to the Swedish finance industry as a whole. The findings present that the current challenges with ESG reporting firstly lie in a lack of comparability and clarity in the disclosure process. Secondly, there are difficulties with integration due to the tensions that underlie the financial purposes of most businesses. Despite the fact that shorter-term challenges are expected to remain with the taxonomy, mainly in the form of access to data and communication, the taxonomy is generally received as a long-awaited common language. The taxonomy contributes with standardization and structure to this setting and shows promise of integrational effects due to its activity-centered focus. Although the satisfaction of information needs will not entail change in itself, it is deemed necessary to obtain transparency in order for a subsequent environmental transition to take place. / Bristfällig ESG-information har identifierats som ett hinder i omställningen mot en klimatneutral ekonomi. Detta område har på sistone mötts av ett ökat intresse, i och med EU Kommissionens handlingsplan för att finansiera hållbar tillväxt. Mer specifikt introduceras för första gången en taxonomi, vilken klassificerar hur en ekonomisk aktivitet skall bedömas som hållbar - ett potentiellt signifikant tillägg till ESG-redovisning i stort. Initialt omfattas finansmarknadsaktörer av kraven att redovisa berörda aktiviteters överensstämmelse med taxonomins gränsvärden. I och med det betydande mandat som finansiärer innehar som intermediärer, är deras perspektiv på ESG redovisning mycket betydelsefullt i förståelsen av komplexiteten som kringligger icke-finansiell transparens. Syftet med denna studie är att identifiera finansiärers nuvarande utmaningar inom ESG redovisning, samt att indikera hur EU taxonomin kommer påverka dessa aktiviteter. En kvalitativ studie har genomförts med syftet att ansamla perspektiven av svenska banker som tillhandahåller portföljförvaltning. 20 intervjuer hölls med individer verksamma inom branschen, för att kunna identifiera interna hinder och synvinklar från bankernas operativa verksamhet. Den empiriska datan analyserades sedan tematiskt och diskuterades i förhållande till den svenska finansindustrin i stort. Resultaten visar att de nuvarande utmaningarna inom ESG-redovisning härleds dels till en brist på jämförbarhet och klarhet i redovisningsprocessen, och dels till svårigheter att integrera arbetet i och med intressekonflikter som underbygger de finansiella syftena av företag. Trots faktumet att vissa svårigheter på kortare sikt väntas kvarstå med införandet av taxonomin, framförallt inom datatillgång och kommunikation, så mottar branschen taxonomin som ett efterlängtat gemensamt språk. Taxonomin bidrar med standardisering och struktur till redovisningslandskapet, och dess aktivitetsfokus visar på lovande integrationsmässiga effekter. Tillfredsställandet av informationsbehov innebär visserligen inte någon förändring i sig, men upprättandet av förhöjd transparens ses som direkt nödvändigt för att möjliggöra en efterföljande transition mot mer hållbara industrier.