I kemiundervisning på gymnasiet sker bedömning traditionellt via skriftliga prov. Som varierad undervisning har laborationsrapporter ett inlärningssyfte och är samtidigt bedömningsunderlag. När undervisning behöver anpassas, erbjuds ofta muntliga istället för skriftliga examinationer. Studiens syfte är att undersöka hur likvärdigt muntliga och skriftliga laborationsrapporter i kemi kan bedömas. Kunskapsbedömning görs utifrån SOLO-taxonomi och jämförs mot en kvantifiering av använda nyckelbegrepp, för att avgöra bedömningars likvärdighet. Bedömningar av rapporter jämförs även mot bedömningar av prov för att undersöka samband mellan dessa. Studien visar att muntliga och skriftliga laborationsrapporter kan bedömas likvärdigt. Sambanden mellan elevers laborationsrapporter och provresultat visar att elever som gjort muntliga och skriftliga rapporter i lika stor utsträckning når samma provresultat. Däremot får skriftliga rapporter ofta högre bedömningar än vad motsvarande elever får på prov, vilket inte gäller elever som gjort muntliga rapporter. Studien ger stöd för att använda muntliga laborationsrapporter som anpassning av kemiundervisning.

Sweden established a new education act in July 2011, which stipulated that all schools must have a school library. The act, however, lacks substance and does not offer a definition of what a school library actually is. This makes the act open for interpretation by all involved parties. Differences that arise because of the act’s lack of definition causes an unequal access to school libraries among Swedish pupils, which, in turn, can affect their future. This Bachelor’s thesis aim is to increase the knowledge of how principals of municipal primary schools, in the more socioeconomic prosperous areas in Gothenburg, relate to the school library's activities and the school librariesimportance. Focus is on how the principals reason about the significance of school libraries and the considerations that form the basis for the library's funding. We gather the empirical material for this study by using qualitative semistructuredi nterviews and the theoretical framework we useis David V. Loertscher taxonomy for school leaders. By comparing our results to previous research we, once more, conclude that the law is insufficient and that the principals have different opinions about the school libraries due to the ambiguity of the law. The principals are aware of the importance of reading, but they are limited by the economic situation. The biggest obstacle is lack of money, which inturn may give the pupils in Gothenburg different conditions.

Syftet med denna studie var att se hur geometri hanteras i läromedlen i årskurs 4-6. Hur läromedlen beaktar det centrala innehållet i Lgr 11, kognitiva nivåer och konkretisering. Våra huvudfrågor var: hur stödjer läromedlen inlärning av geometri, vilka skillnader och likheter finns i läromedlen utifrån de tre aspekterna. Bakgrunden till vårt arbete var att forskning visar att läromedel i matematik tenderar att ha en låg svårighetsgrad. Forskning visar även att läromedelsknuten undervisning ofta saknar konkretisering. Resultatet i denna studie visar att Mattespanarna och MatteBorgen innehåller det centrala innehållet till stora delar. Vi kan konstatera utifrån vårt resultat att läromedlen har en relativt låg svårighetsgrad.  Även om Mattespanarna stimulerar en högre kognitiv nivå än MatteBorgen är svårighetsgraden relativt låg. Båda läromedlen innehåller konkretisering av såväl uppgifter som beskrivningar.  Slutsatser av denna studie är att det är av vikt att läraren är medveten om det använda läromedlets fördelar och nackdelar. Det är viktigt att konkretisering kan utmana eleverna genom en högre kognitiv nivå.

To encourage and increase the motivation to physical activity by using new information and communication technology, in order to change our behaviours into a more healthy lifestyle, could be one approach to promote public health. In our study we examine how gamification, which is about implementing classical game design elements from the computer world in a non-gaming context, can be a tool to increase the motivation for physical activity. Since similar studies already have been done we chose to focus on analyzing how different player types from Bartle’s taxonomy can be affected by the usage of a gamification application. A group of students were therefore picked and during a two weeks’ period they used the application Fitocracy where they logged their daily excercise. After these weeks’ we compiled a result, asked questions about motivation and how it was affected by the usage of gamification. The results from our study indicates that gamification is a strong motivational element to an increased physical activity for those who usually don’t exercise a lot. On the other hand, those who exercise on a regular basis aren’t in the same need of implementing gamification as a tool to increase their physical activity. The player type named Achiever, the ones who do physical activity in order to accomplish their goals, is the group of people that gamification turned out to have the biggest impact on and among these the motivation increased most. / Att uppmuntra och öka motivationen till fysisk aktivitet genom att använda ny information- och kommunikationsteknik, för att på så sätt förändra våra beteenden till en mer hälsosam livsstil, kan vara ett tillvägagångssätt för att främja folkhälsan. I vår studie har vi undersökt hur spelifiering, vilket handlar om att implementera klassiska element och mekanismer från dator- och tv-spelsvärlden i ett sammanhang som icke är relaterat till spel, kan öka motivationen till en ökad fysisk aktivitet. Då liknande undersökningar redan bedrivits valde vi att fördjupa oss på att analysera hur spelartyper hämtade från Bartles taxonomi påverkades av användandet av en spelifieringsapplikation. En grupp studenter valdes därför ut och fick under en två veckor lång testperiod använda applikationen Fitocracy där de loggförde sin träning. Efter 2 veckor sammanställde vi resultatet och frågade hur motivation och dylikt hade påverkats av spelifiering. Resultaten från vår undersökning visar att spelifiering är en st ark motivationsfaktor till ökad fysisk aktivitet för de som tidigare inte utförde en hög grad av fysiska aktiviteter. De som däremot tränar regelbundet visar sig inte vara i samma behov av att implementera spelifiering som redskap i syfte att öka träningsmängden. Spelartypen Achievers, det vill säga de som tränar i syfte att uppnå utsatta mål, är den gruppen som visade sig ha störst nytta av spelifiering och det var bland dessa motivationen ökade mest.

Title  The EU Taxonomy from non-financial enterprises perspective - A qualitative study on sustainability reporting and management.  Purpose  The purpose of this essay is to get a better understanding of how the EU Taxonomy will impact non-financial enterprises sustainability reporting and management and what that implies for the non-financial enterprise's legitimacy and relation to stakeholders.  Methodology  The methodology of this essay is based on a qualitative method to gather data. Data has been gathered by both interviews and qualitative content analyses with the interviews including two swedish non-financial enterprises. The content analyses have been conducted by using the two non-financial enterprises sustainability reports and the EU Taxonomy’s delegated acts. Purposive sampling has been used to select the two respondents utilized and cross-case analysis is the analysing method that has been applied in this essay.  Findings  The impact of the EU Taxonomy is very much linked with the final outcome of the taxonomy, whether hydropower will be aligned with the criterias of the EU Taxonomy or not. Based on current delegated acts, the impact mainly concerning sustainability reporting will burden the enterprises with KPI’s and the methodology of measuring. Meanwhile from the sustainability management perspective, enterprises will have to conform to the EU Taxonomy’s screening criterias for the economic activities to be aligned with the EU Taxonomy. The impact on the relationship with stakeholders and legitimacy is quite dependent on whether an enterprise is aligned with the taxonomy or not. The EU Taxonomy has the ability to affect what will be defined as sustainable and therefore the ability to leave repercussions upon the legitimacy of an enterprise and its relationship with stakeholders.

Kritiskt tänkande i pedagogisk verksamhet är både förankrat i det organisatoriska värdegrundsarbetet men också ett ämnesrelaterat syfte som elever förväntas utveckla som ett resultat av deras kunskapsutveckling. Lärarens arbetsplanering är en grundbult i all didaktik och får stor betydelse för hur kritiskt tänkande organiseras i pedagogiskt arbete och för hur väl läraren lyckas främja elevers utveckling av kritiskt tänkande. I psykologiundervisningen tolkas kritiskt tänkande som en kvalitetsmarkör och åberopas som en viktig faktor som stimulerar elever till eget ansvar för den egna kunskapsutvecklingen. Under min VFU-praktik har jag fått insikt i olika sätt att implementera kritiskt tänkande i undervisningen i syfte att sörja för elevers kunskapsutveckling och bedöma kvaliteten i deras prestationer. Syftet med undersökningen är att analysera innebörden i kritiskt tänkande med fokus på vilka aspekter på kritiskt tänkande som identifieras i pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. I detta sammanhang kartläggs och analyseras möjliga vägar att främja elevers förmåga att utveckla kritiskt tänkande. Studiens andra syfte är att undersöka hur pedagogiskt material från verksamhetsförlagd utbildning korresponderar med tidigare forskning på området i syfte att nå fördjupad förståelse av hur kritiskt tänkande främjas och bör främjas inom undervisningen i psykologi. Blooms reviderade taxonomi av kognitiva lärandemål används som en teoretisk modell av kopplingen mellan pedagogiskt tillvägagångssätt att organisera elevers lärande och elevers faktiska utvecklande av kritiskt tänkande. Blooms lärandetaxonomi tillämpas som ett raster på pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning. Inledningsvis genomfördes en förberedande och icke-systematiserad litteratursökning utifrån redan känd litteratur, utifrån artiklar från handledare och egen sökning. Därefter genomfördes en systematiserad litteratursökning inom ett antal relevanta databaser baserade på en sökstrategi med grund i söktermer och avgränsningar. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar kopplingen mellan kognitiva processer för lärande och kunskapsutveckling. Pedagogisk dokumentation från verksamhetsförlagd utbildning bekräftar synen på utbildning som en holistisk verksamhet omfattande en affektiv, en kognitiv samt en psykomotorisk komponent. Därtill visar resultatet på tre olika didaktiska närmanden till kritiskt tänkande: Kritiskt tänkande definieras inte alls utan hålls för något allmänt gott och eftersträvansvärt, kritiskt tänkande handlar i hög grad om en färdighet vilken rymmer hantering av en metod/teknik vars resultat ger ett instrumentellt kritiskt tänkande eller förhållningssätt till ett visst objekt, kritiskt tänkande handlar om en internaliserad och mer eller mindre generell kognitiv förmåga. Bilden av kritiskt tänkande som allmän kognitiv förmåga befästs i undersökningen men resultatet gör samtidigt gällande att vissa forskare tolkar kritiskt tänkande som både en allmän och ämnesspecifik förmåga.

Högläsning möjliggör för interaktion i form av att nya ord, uttryck och sammanhang utbyts mellan lärare och elever. En vana vid högläsning är att en person läser högt för en individ eller grupp. Därav kan eleverna få förståelse för vad som uppläses, samt ett utökat ordförråd. Syftet med denna interventionsstudie är att undersöka skillnaden mellan en högläsning utan interaktion, respektive högläsning med interaktion. Det sekundära syftet var också att undersöka ifall den planerade, interaktiva högläsningen utvecklar elevernas ordförråd. Under vår planerade högläsning skedde en interaktion mellan oss studenter och elever där frågor ställdes före, under samt efter högläsningen. Blooms reviderade taxonomi ingick i den planerade interaktionen där studenten ställde frågor som både synliggjorde elevernas kognitiva processer minnas, förstå, tillämpa, analysera, värdera och skapa, men även kunskapsdimensionerna faktakunskap, begreppskunskap, processkunskap och metakognitiva kunskap. Eleverna fick svara på för- och eftertester vilka berörde utvalda nyckelord. Syftet med testerna var att undersöka ifall en utveckling i ordförråd skedde genom högläsning utan samt med interaktion. De medverkande var 50 elever i årskurs 3 från tre olika skolor. Resultatet visar på att den interaktiva högläsningen fick eleverna att pendla mellan de kognitiva processerna och kunskapsdimensionerna i Blooms reviderade taxonomi. Elevernas testresultat efter genomförd högläsning med interaktion var högre än vid högläsning utan interaktion. Studien bidrar med indikationer som både styrker den tidigare forskningen, men också praktiskt exemplifierar högläsningsmoment, där interaktion använts till fördel för utveckling av ordförråd. Genom att använda Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg framkom det även att ramverket är funktionellt för att klassificera kognitiva processer i utvecklandet av undervisning.

Teman och analysmetoder som genomsyrar denna studie är läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Dessa utgör också den här studiens teori och förklaringsmodeller. Begreppet läroplanskod avser ett samlingsnamn för en uppsättning principer bestående av urval, organisation och förmedlingsform av skolans undervisning (Linde, 2021, s. 42). Därigenom har alla läroplaner en läroplanskod som de utformas utifrån. Blooms reviderade taxonomi är ett sätt att tolka kunskapskrav på, genom att rangordna dem utifrån olika nivåer av kognitiva processer och kunskapsdimensioner. Analysmetoden består av en kvalitativ ansats med inriktning mot naturorienterande ämnena: biologi, fysik, kemi och teknik samt de samhällsorienterade ämnena: religion, geografi, samhällskunskap och historia utifrån två svenska läroplaner och två åländska läroplaner. För Sveriges del fokuserar studien på följande läroplaner: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11, 2011) och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 22, 2022). För Ålands del fokuserar studien på följande läroplaner: Landskapet Ålands Läroplan för grundskolan (ÅLp 96, reviderad 2015) och Ålands läroplan för grundskolan (ÅLp 21, 2021). I och med PISA:s sjunkande kunskapsresultat inom Europa är det av intresse för den här studentuppsatsen att analysera om och hur kunskapskraven från de ovannämnda läroplanerna har förändrats över tid.    Den här studentuppsatsen lyfter forskning om bedömning utifrån kunskapskrav, läroplanskoder och Blooms reviderade taxonomi. Resultatet från studiens kvalitativa innehållsanalys presenteras utifrån en tematisk framställning och en kronologisk ordning. Sveriges resultat presenteras först och följs sedan av Ålands resultat, analysen avslutas med en jämförelse emellan länderna emellan. Studiens syfte är att undersöka likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till årskurs 4 i kursämnena NO och SO, vilket synliggörs genom Blooms reviderade taxonomi. Studiens första forskningsfråga undersöker vilka olika nivåer av kognitiva processer och kunskaps dimensioner genom användningen av Blooms reviderade taxonomi som uttrycks i de svenska- och åländska kunskapskraven för grundskoleelever upp till årskurs 4 i ämnena NO och SO, samt hur det förändras över tid under åren 2011 till 2022. Den här studiens andra forskningsfråga berör likheter och skillnader mellan Sveriges och Ålands kunskapskrav för grundskoleelever upp till och med årskurs 4 inom ämnena NO och SO samt hur de förändras under åren 2011 till och med 2022.   Den här studiens resultat visar genom användningen av Blooms reviderade taxonomi att Sveriges och Ålands kunskapskrav i läroplanerna har förändrats över tid.  Antalet kunskapskrav har ökat i Ålands läroplaner mellan åren 2011–2022, samtidigt som antalet kunskapskrav i Sveriges läroplaner har minskat. I den svenska läroplanen, Lgr 22, var kunskapskraven mer jämt utspridda över kodningsschemat baserat på Blooms reviderade taxonomi jämfört med resten av de undersökta läroplanerna. Den åländska läroplanen, ÅLp 21, visade sig dessutom ha en större andel kunskapskrav i de mer komplexa kunskapsnivåerna av Blooms reviderade taxonomi jämfört med den tidigare åländska läroplanen (ÅLp 96, 2015). Utöver den här studentuppsatsens slutsatser gjordes även en iakttagelse att Sveriges kunskapskrav har gått från att vara mer strikt formulerade till att bli mer öppna för tolkning, samtidigt som vi lade märke till att Ålands kunskapskrav i läroplanerna har gått från att vara mer öppna mot att bli mer tydliga och strukturerade i de nya formuleringarna.

Jordens medeltemperatur har stigit med över en grad sedan 1800-talets andra hälft. Stora företag i framförallt industrier har stor inverkan på utsläppen och kan göra betydande skillnad. Design har blivit ett konkurrenskraftigt verktyg för företag att använda och det har därför blivit allt viktigare att arbeta med hållbar design. De senaste åren har det ökat i betydelse att skydda vår planet och därför måste produkter på marknaden ligga i framkant av hållbar design för att kunna konkurrera. I och med att företagen har stor inverkan så ligger ett ansvar på dem för att det ska ske någon betydande förändring för att EU ska uppnå klimatneutralitet innan år 2050. För att detta ska ske så har EU- kommissionen tagit fram en förordning kallad EU:s Taxonomi med två kompletterande akter som är ett klassificeringssystem med 6 stycken miljömål inom olika sektorer. Taxonomin syftar till att göra det enklare att göra satsningar som främjar övergången till en mer hållbar verksamhet och säkerställer att det finns tydliga kriterier för vad som klassas som en hållbar investering. Denna rapport ligger till grund för ett examensarbete på kandidatnivå inom Teknisk Design i kurs D0024A. Detta kommer att utföras under 10 veckor som motsvarar 15 högskolepoäng under handledning från Luleå Tekniska Universitet. I denna rapport presenteras ett arbete som hur designprocessen påverkas av EU Taxonomins förhållningssätt och hur det påverkar slutprodukten. För att göra detta har metoden autobiografisk studie används genom ett tidigare genomfört projekt. Där gås varje fas i designprocessen igenom steg för steg för att sedan avslutas med en reflektion baserat på mina tankar om vika beslut som hade kunnat göras annorlunda eller intressanta aspekter. Designprocessen är en komplicerad process som behöver jobba på ett iterativt sätt så att man alltid går tillbaka till startpunkten för att se att målen och behoven uppfylls. Genom att ha avstämningspunkter längst vägen ger det processen tillfällen att identifiera grunderna till de besluten som tagit längst vägen. / The Earth's average temperature has increased more than one degree since the second half of the 18th century. Large companies in above all manufacturing industries have a big impact on emissions and can make a considerable difference. Design has become a competitive tool for companies to use and it has therefore become increasingly important to work with sustainable design. In recent years, the importance of protecting our planet has increased and therefore products on the market must be at the forefront of sustainable design in order to compete. As the companies have a large impact, there is a responsibility on them to ensure that there is some change in order for the EU to achieve climate neutrality by the year 2050. In order for this to happen, the EU- Commission has produced a regulation called the EU:s Taxonomy with two supplementary acts which is a classification system with 6 environmental targets in different sectors. The taxonomy aims to make it easier to make investments that promote the transition to a more sustainable business and ensures that there are clear criteria for what is classified as a sustainable investment. This report is the basis for a bachelor's degree project in Technical Design in course D0024A. This will be carried out over 10 weeks, which corresponds to 15 credits, under supervision from Luleå University of Technology. In this report, work is presented as how the design process is affected by the EU Taxonomy's approach and how it affects the final product. To do this, the autobiographical study method has been used through a previously completed project. There, each phase of the design process is reviewed step by step and then ends with a reflection based on my thoughts about folding decisions that could have been made differently or interesting aspects. The design process is a complicated process that needs to work in an iterative way so that you always go back to the starting point to see that the goals and needs are fulfilled. By having checkpoints along the way, it gives the process opportunities to identify the basis for the decisions taken along the way.

During the past years sustainability within the Swedish real estate financing market has experienced remarkable growth. Continued progress is predicted as new EU regulations, the EU Taxonomy, will be implemented. The objective of establishing a unanimous green classification system is needed to direct investments towards environmentally sustainable projects. The real estate sector’s vital role of mitigating and adapting to a sustainable development induces us to study the structure of the green financing market within the real estate sector, and the implications that the expected development will have for the involved parties. This thesis examines annual reports from the ten largest listed real estate companies in Sweden and interviews key participants that possess roles within the green real estate financing market with the aim of uncovering incentives for Swedish real estate companies to issue green debt, and to provide inputs on how green financing can develop in the future.  Corporate behavioural and corporate finance theories such as the concept of corporate social responsibility, stakeholder theory, legitimacy theory and pecking order theory have been used to analyse the empirical findings. It can be concluded that incentives to be active in the green real estate financing market can be explained by financial factors as the most prominent reason but also the will of legitimising a company’s business practises. It can be concluded that there is no consensus regarding what is considered to be green today on a company level, but further developments of the EU Taxonomy are promising. Finally, stakeholders believe that the green aspect of real estate will over time become the new norm and gradually be replaced by the notion of a brown aspect deviating from the new norm. / Under de senaste åren har hållbarhet inom den svenska fastighetsfinansieringssektorn haft en anmärkningsvärd tillväxt. Fortsatta framsteg förutspås när nya EU-regler, EU Taxonomin, kommer att implementeras. Målet att upprätta ett enhälligt grönt klassificeringssystem behövs för att rikta investeringar mot miljömässigt hållbara projekt. Fastighetssektorns avgörande roll att begränsa och anpassa sig till en hållbar utveckling föranleder oss att studera strukturen på den gröna finansieringsmarknaden inom fastighetssektorn, och vilka konsekvenser den förväntade utvecklingen kommer att få för de inblandade parterna.  Det här examensarbetet undersöker årsredovisningar från de tio största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige samt intervjuar nyckelpersoner som besitter positioner inom den grönafastighetsfinansieringssektorn. Syftet är att utröna vilka incitament svenska fastighetsbolag har för att emittera gröna obligationer och att bidra med synpunkter om hur den hållbara utvecklingen inom fastighetssektorn kan utvecklas i framtiden. Teorier om företagsbeteende och företagsfinansiering så som konceptet om företags samhällsansvar, intressentteori, legitimitetsteori och hackordningteori har använts för att analysera de empiriska resultaten. Man kan dra slutsatsen att incitamenten att vara aktiv på den gröna fastighetsfinansieringsmarknaden kan förklaras av finansiella faktorer som mest framträdande orsaken men också av viljan att legitimera ett företags affärsutövande. Man kan också dra slutsatsen att det inte finns någon konsensus om vad som anses vara grönt idag på företagsnivå, men vidareutvecklingen av EU-Taxonomin är lovande. Slutligen tror intressenter att den gröna aspekten av fastigheter med tiden kommer att bli den nya normen och gradvis ersättas av föreställningen om en brun aspekt som avviker från den nya normen.