Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

The aim of this Bachelor´s thesis is to deepen our understanding of the high school librarian’s work, role and relations to teachers and management. Research questions concern how high school librarians prioritize work assignments and for what reasons, as well as how they regard their occupational role. Issues of integration in the educational activities of the school as well as obstacles and possibilities in relation to teachers and management are investigated. Five semi-structured interviews with high school librarians from different school contexts were conducted. The theoretical framework is based on the idea of the sociology of knowledge together with Loertcher’s Library Media Specialist´s Taxonomy. The results show librarians strive to prioritize pedagogical activities. Their pedagogical role in schools is not static but is developed by some of the librarians. Pedagogical work depended mainly on individual initiatives, with one exception. Possibilities for developing cooperation were found to exist in all the schools. Obstacles identified, though rare, were some teachers’ tendencies to work individually and the lack of opportunity to prioritize pedagogical work as administration consumed their time. Further obstacles were school managers tendencies to rely on the school librarians for initiatives and that only one school used meetings for regular pedagogic discussions.

Enligt Skolverkets utlåtande för antagningen år 2016/2017 söker sig allt fler elever till Ekonomiprogrammet. Ökningen med 1200 elever motsvarar 9 %, och visar att Ekonomiprogrammet är ett av de högskoleförberedande program som har ökat mest. Uppsatsens syfte är att enligt Blooms taxonomi belysa samt identifiera de kunskapsnivåer som utmärker elever som behärskar ekonomiska ämnen på gymnasienivå. I den teoretiska delen av uppsatsen presenteras Blooms taxonomi, där den ursprungliga modellen från Bloom är kort presenterad, medan den reviderade modellen av Krathwohl presenteras mer omfattande med hänsyn till att uppsatsen utgår från Krathwohl reviderade teori. Uppsatsen har en positivistisk syn och är grundad på den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av intervjufrågor som utgår direkt från Krathwohls teori. Datasammansättningen genomfördes enligt forskningsfrågornas struktur där datareduktionen, dataanalysen och dataverifieringen är presenterad under empiriska data enligt frågeställningarna. Resultaten av uppsatsen visar att två faktorer ur Blooms taxonomi användes mer frekvent. Förståelsen och Tillämpningen ur den kognitiva processen anses vara de kunskapstyper som används mest av pedagoger som undervisar i ekonomiska ämnen. Vidare lyfts i diskussionen tendenser som pekar på att pedagogernas syn på nödvändig kunskap kan vara beroende av hur komplex den själva ekonomiska kursen är. Beroende av vilken kurs man ansvarar för kan detta alltså påverka vilken typ av kunskap pedagogerna anser kan vara avgörande för att eleverna ska klara ämnet.

Made available in DSpace on 2018-08-01T23:27:09Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_10696_Divulgação de Defesa_Brenno.pdf: 355833 bytes, checksum: 118c350786e34e5b4f93e94da65717a5 (MD5) Previous issue date: 2017-02-23 / Neste trabalho é descrita, ilustrada e apresentada uma análise comparativa com uma espécie semelhante. Chrysophyllum pubipetalum uma nova espécie pertencente a família Sapotaceae. O Epíteto Específico ―pubipetalum‖ refere-se a tricomas pubescentes encontrados na face interna da corola. Até o momento, a espécie é conhecida apenas na localidade tipo, ocorrendo na Mata Atlântica (Floresta de Tabuleiro) no estado do Espírito Santo, Brasil.

Uppsatsens syfte är att redogöra för utformningen av skriftliga salsprov i gymnasieskolans samhällsämnen, samt att undersöka vilken typ av kunskap som proven mäter. Analysen görs genom granskning av sju skriftliga salsprov, alla inom samhälsvetenskapliga ämnen, vilka analyseras utifrån Bloms reviderade taxanomi. Analysen kompletteras av intervjuer med de lärare som konstruerat proven för att ge analysen ytterligare djup.Proven är konstruerade efter ämnenas läroplaner i antingen Lpf94 eller Gy11 varför proven också ställs i förhållande till en analys av kursplanen för Samhällskunskap A och ämnesplanen för Samhällskunskap 1a1. Proven visade sig vara av varierande karaktär och storlek och bestående av en skiftande mängd uppgiftstyper. Av analysen framgår att kursplanen i Lpf94 har en starkare hierarkisk relation till processerna i Blooms reviderade taxonomi, än kursplanen i Gy11. De i proven vanligaste två kunskapsdimensionerna som testas är Faktakunskap och Begreppskunskap. De två vanligaste kognitiva processerna är Minnas och Förstå. Det som kan skönjas av analysen är att de lägre betygen Godkänt och E har en tendens att förekomma i de två minst avancerade kognitiva processerna, Minnas och Förstå, medan högre betygsnivåer oftast återfinns i uppgifter som testar mer avancerade processer – Förstå och uppåt. Sammanfattningsvis kan sägas att högre betyg oftast kopplas samman med de processer som kräver att uppgiften tillför något nytt, d.v.s. alla kognitiva processer mer avancerade än Minnas. De vanligaste kognitiva processerna som uppgifter visar prov på är alltjämt Minnas och Förstå. Nyckelord: Blooms reviderade taxonomi, Lpf94, Gy11, prov, provkonstruktion

The aim of this study is to scrutinize writing tasks in four different teaching materials for the subject English 5. The study shed light on the fact that a given book presumes a certain type of reader and the research questions are: What kind of writing tasks is there in the selected material? And what type of knowledge types and cognitive process levels are there? The study is based on Blooms revised taxonomy as a textual analysis and it shows that the writing tasks in the materials differ when it comes to cognitive complexion and type of knowledge. Text models in books aimed for vocational programs are less complex compared to programs preparing for ensuing studies. The majority of all writing tasks correspond to the least cognitively complex category remember-factual knowledge. Moreover, this study shows that teaching materials aimed for vocational programs give the students fewer opportunities to develop their knowledge at a higher level.

The aim of this study is to examine exercises in English textbooks and how they vary in terms of what cognitive ability they are intended to train. By using Bloom’s revised taxonomy as a framework, we evaluate how the exercises can be used to train the students’ cognitive abilities. In this study, I ask how many of each cognitive ability are being trained when using the chosen English textbooks. According to the results, most of the exercises in the analyzed books help to practice cognitive abilities of a relatively low complexity, such as remember and understand. More complex cognitive abilities such as apply and analyze are rare in comparison and the most complex cognitive abilities, evaluate and create, are nonexistent. This result is similar to other research where Bloom’s taxonomy has been used to classify textbook exercises. Other research has shown that the exercises mostly practice the lower cognitive abilities as well. While there are likely many reasons for this, one reason could be that the textbook authors don’t need to include exercises of higher cognitive complexity because there are no demands for it, according to the Swedish National Agency for Education’s regulatory documents. That includes both older and newer versions of those documents.

Sedan industrialismens framfart har den globala uppvärmningen inneburit en genomsnittlig värmeökning på 1,1 +/- 0,1 grader. Det har även genom undersökningar klargjorts att klimatförändringarna har intensifierats under de senaste åren. I syfte att motverka klimatförändringarna, samt med en målsättning att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader, förhandlades Parisavtalet fram som ett tillägg till FN:s klimatkonvention. För att nå de mål som fastställs i Parisavtalet identifierades dock ett behov av mer hållbart investerat privat kapital. Den av EU-kommissionen föreslagna taxonomiförordningen är det verktyg som är ämnat att möjliggöra ökningen av hållbart investerat privat kapital. Genom att i förordningen definiera hållbara ekonomiska aktiviteter, samt genom att ställa krav på finansmarknadsaktörer att lämna information om hållbarheten i finansiella produkter, är förhoppningen att mer privat kapital ska finansiera verksamheter och projekt som bedrivs på ett hållbart sätt. För att finansmarknadsaktörer ska kunna avgöra huruvida ett företags ekonomiska aktiviteter är hållbara eller inte krävs dock tillgång till information som normalt sett inte offentliggörs av företag idag. Till följd av den identifierade informationsbristen bemöttes det ursprunliga taxonomiförordningsförslaget med viss kritik. I syfte att förhindra de praktiska problem som informationsbristen riskerade att resultera i, reviderades därför det ursprungliga förordningsförslaget till att innefatta obligatoriska krav för företag av en viss storlek att rapportera taxonominödvändig information. Utöver det rapporteringskrav som stadgats, förs för närvarande även diskussioner om huruvida transparensen av företags hållbarhetsuppgifter bör utökas ytterligare genom revideringar av hållbarhetsredovisningsdirektivet. Efter en granskning av de lösningar som hittills företagits eller initierats på EU-rättslig nivå, kan konstateras att det obligatoriska rapporteringskrav som tillagts i taxonomiförordningen utgör en skälig och nödvändig åtgärd. Trots införandet av rapporteringskravet kvarstår dock viss problematik beträffande tillgängligheten och kvaliteten av företags hållbarhetsinformation. Bland annat finns ett behov av tydligare regler avseende var informationen ska offentliggöras. Det kan därutöver konstateras att bristen på kontrollmekanismer avseende den information som ska rapporteras enligt taxonomiförordningen riskerar att hindra regleringens syften, och bör prioriteras vid en eventuell revidering av hållbarhetsredovisningsdirektivet.

Det är inte alltid självklart vilka typer av kunskaper det är som testas i en kurs. Dessutom är inte skolväsendets föreskrivna styrdokument skapade ur intet, utan de är skapade utifrån en viss syn på kunskap utifrån sin tid. Detta innebär att kunskapskraven inte på något sätt är neutrala, utan det finns ett tolkningsutrymme i styrdokumenten. Detta tolkningsutrymme leder till att lärares bedömningar kommer att variera utifrån både sin syn på kunskap, och den synen på kunskap man hade när styrdokumenten skapades. Därför är det av intresse att undersöka kunskapskraven i en kurs för att se vilka typer av kunskaper den kursen förutsätter att en elev ska besitta vid kursens slut. Syftet med detta arbete är att undersöka och kartlägga vilka typer av kunskaper det är som täcks och berörs i kursen Svenska 2 på gymnasienivå, samt undersöka hur progressionen ser ut mellan betygsnivåerna (E, C och A). Detta görs med hjälp av Skolverkets föreskrivna kunskapskrav som analyseras med hjälp av en innehållsanalys, samt Blooms reviderade taxonomi som analysverktyg. Resultatet visar att kursen Svenska 2 har en relativt god spridning i Blooms reviderade taxonomi, men att det sällan förekommer någon progression mellan kursens betygsnivåer. Progression sker i bara 17 meningar av 51 och utav de 17 är det bara 1 mening som utgör progression i den kognitiva processen. I stället för progression i betygsnivåerna händer det också att nya kunskaper tillkommer på de högre nivåerna, i stället för att en och samma kunskap avancerar. Progressionen sker i stället i delar av kunskapskraven som inte har tagits med i undersökningen, vilket kan tyda på att Blooms reviderade taxonomi å ena sidan, och Skolverkets kunskapskrav i Svenska 2 å andra sidan, har olika syn på kunskap och hur denna avancerar.

I ett försök att motarbeta ökningen i den globala genomsnittstemperaturen och klimatkri- sen jorden står inför har Förenta Nationerna (FN) under slutet av 2015 kommit fram till Parisavtalet. Parisavtalet trädde i kraft under 2016 och slår fast att den globala genomsnitts- temperaturökningen måste ligga väl under 2 °C, och att världen ska sträva efter att ligga under 1,5 °C i genomsnitts-temperaturökning innan år 2050. I ett försök att uppnå Parisav- talet till 2050 har EU tagit fram en ny taxonomi som ska implementeras på alla verksamheter i EU som faller in inom vissa kriterier som de har fastställt. Taxonomin ska tillämpas på nio olika branscher i första steget och göra det enklare för investerare att styra sitt kapital mot verksamheter, som enligt EU anses hållbara.  I denna uppsats ska vi undersöka olika aktörers åsikter om dem anser att EU-Taxonomin är hållbar för skogbruks- och fastighetsbranschen, ur ett miljöperspektiv. Detta ska göras ge- nom att analysera utlåtanden och intervjua människor i ledande positioner inom skogsbruk- och fastighetsbranschen. Intervjufrågorna är formade på ett sådant sätt att svaren kan an- vändas för att analysera EU-Taxonomins påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. Resultaten visade att svenska aktörer uttrycker ett stort oro till EU-Taxonomins utformning, främst inom skogsbranschen. Ändringar i EU-Taxonomins utformning behöver göras för att im- plementeringen ger en positiv effekt så taxonomins syfte med att nå Parisavtalet till 2050 uppnås. Uppsatsen inom skogsbruket kom fram till att det är skiftade fokus mellan aktörer- na på hållbarhetsarbetet, men i slutändan är alla aktörer vi undersökt i branschen enig om att EU-Taxonomin är inte utformad på ett hållbart sätt. Inom fastighet anser aktörerna att EU-Taxonomin är felanpassad då den fokuserar för mycket på energiprestanda och lämnar stora delar av vad hållbarhet innebär för dem utanför EU-Taxonomin. / In an attempt to try and prevent the rises in global average temperature and climate crisis, the United Nations (UN) reached a global agreement at the end of 2015 called the Paris Agreement. The Paris Agreement took effect in 2016 and states that the global average temperature increase must be well below 2 °C, and that the world must strive to be below 1.5 °C in average global temperature increase before 2050. In an effort to try and reach the goals of the Paris Agreement, the European Union (EU) have developed a taxonomy to implement on all businesses in the EU that are included in a certain criteria determined by the EU. The Taxonomy will be implemented on businesses in nine different industries in its first phase and will make it easier for investors to allocate their equity into businesses that the EU recognises as sustainable.  In this essay, we will evaluate different types of stakeholders’ opinions on whether the EU- Taxonomy is sustainable for the forestry- and real estate industry from an environmental perspective. This is done by analysing open statements and interviewing different people representing the different leading stakeholders in their respective Swedish branches. The questions for the interviews are formulated so that the responses can be used to analyse the EU-Taxonomy’s effect from a sustainability perspective. The results show that Swedish stakeholders, mostly in the forestry sector, are concerned about the EU-Taxonomy’s criteria in defining what a sustainable activity is. Changes in the EU-Taxonomy will have to be made so that the implementation of the taxonomy has a positive effect in the work made to achieve the Paris Agreement by 2050. The essay, in the forestry sector, came to the conclusion that the stakeholders have different takes on what sustainability work is, but they all agree that the EU-Taxonomy is not a sustainable guideline for the sector. In real- estate, the stakeholders agree that the EU-Taxonomy is maladapted. The EU-Taxonomy focuses mostly on use of energy for buildings and leaves other major sustainability factors surrounding real estate out.