Uppsatsen syfte är att undersöka för sju pingstpastorers förhållningssätt till nådegåvorna och tungotal, vilka likheter och skillnader går att utläsa och hur dessa förhåller sig till Lewi Pethrus förkunnelse. För att besvara uppsatsens frågeställningar används en komparativ intervjustudie där sju olika pingstpastorer från olika församlingar från olika delar av Sverige intervjuas. Utgångspunkten i jämförelsen ligger sedan i Pethrus trosgrund. Uppsatsen syftar även till att undersöka om det skett en förändring i förhållningssätt utifrån denna teoretiska grund. Resultatet visar att både nådegåvor och tungotal har en central roll inom den pentekostala teologin. Det undervisas om och uppmuntras till att aktivt söka de andliga gåvorna inom församlingarna. Resultatet visar också på en tudelad uppfattning kring nådegåvorna som identitetsbärande för pingströrelsen men resultatet visar på att pingströrelsen fortfarande vilar på en gemensam trosgrund och likheterna är fler än det som skiljer dem åt.

The purpose of this study has been to examine and identify a negation of the mother and the maternal body within the Hebrew Bible. The starting point has been an understanding of a denial of feminine powers related to reproduction and women being primarily presented as vessels for paternity. A selection of biblical narratives was made to elucidate this negation through the structure of the texts by using an interdisciplinary method which combines a feminist hermeneutic with Russian Formalism. Previous feminist theologies like that of Ilana Pardes, Phyllis Trible and Esther Fuchs have assisted in highlighting the presentations of the mother and her role in the texts. Formalism has allowed a rejection of authorial context and intent; the study is synchronic, i.e. focus is on the text and its internal structures.  Upon examination, the narratives have shown that the mother’s textual life span is chiefly limited to achieving maternity, but that as a mother she is in secondary position to the father, has no creative powers of her own, and lacks parental rights. The maternal body is entirely excluded from the Creation narratives, it is the sole reason for infertility, and it is rigidly controlled by the Father-God.

De religiösa institutionernas makt har minskat och människor letar i andra medier för att skapa sig en världsbild och införskaffa sig värden om gott och ont. Ett av dessa medier är film. Film påverkar människors identitetsskapande och konkurrerar i allt högre utsträckning med religiösa institutioner om att förmedla traditioner. I uppsatsen analyseras The Conjuring och The Conjuring 2 ur ett teologiskt perspektiv. Uppsatsen utgår från frågor som berör religionens funktion och gestaltningen av gott och ont. Analysen utgår från Douglas E. Cowans kategorier rörande religionens funktion inom skräckfilm för att göra analysen av religionens funktion i filmerna, samt gestaltningen av kampen mellan gott och ont. Analysen visar att religionens funktion i filmerna tillhör kategorierna rädsla för ändring i den heliga ordningen, rädsla för att dö, dö hemskt och att inte förbli död och rädsla för övernaturlig ondska som är förkroppsligad och internaliserad. Ondskan gestaltas i de okontrollerbara krafter som stör ordningen och förändrar världsbilden. Dessa övernaturliga krafter gestaltas genom andar som är oförmögna att gå vidare. De goda krafterna gestaltas genom de människor som återställer ordningen och frigör andarna. Kampen mellan ont och gott beskrivs vid ett tillfälle som en mobbare som man tillsammans måste stå upp mot. Samtidigt beskrivs det som att människorna hamnar i mitten av kampen och riskerar att där bli besatta av onda andar. Det är om människans själ och kontrollen över människan som de motsatta krafterna kämpar. Det är ett sekulärt samhälle som speglas i filmerna där den institutionella kyrkan är svag men den individuella religiositeten är stark och kan även fungera som ett vapen i kampen mellan gott och ont.

<p>Validerat; 20160612 (global_studentproject_submitter)</p>

Equmeniakyrkan bildades 2011 genom ett samgående mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Svenska kyrkan och Svenska Baptistsamfundet har historiskt sett haft oförenliga dopsyner. Troendedopet i Baptistsamfundet kontra barndopet i Svenska kyrkan har varit en skiljelinje mellan de två samfunden. Syftet i denna uppsats är att undersöka denna skiljelinjes betydelse i de ekumeniska samtal som lett fram till överenskommelsen Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan (2016). Hur har man i dessa samtal förhållit sig till skillnader i syn på dopet? Har det skett ett närmande mellan en baptistisk dopsyn och en svenskkyrklig? Vad har varit de mest kritiska frågorna i diskussionerna? Hur påverkar överenskommelsen kyrkornas praxis? Undersökningen har ett deskriptivt anslag. Primärmaterial är dokument som överenskommelsen med kommentarer, samtalsrapporter, avtal och remisser. Materialet har undersökts med fokus på kyrkornas syn på dop, tro, medlemskap och församlingssyn. Jag har också använt mig av litteratur om dopsyn och ekumenik. Inom Equmeniakyrkan är en vanlig väg till dopet, först erkänd tro sedan dop. Inom Svenska kyrkan är erkänd tro inte en förutsättning för dop, utan dopet uppfattas som trons förutsättning. På grund av förekommande skillnader i dopsyn och doppraxis förrättar enligt överenskommelsen 2016 respektive kyrka sina egna dop. Däremot fastställs uppfattningen att Kristus verkar i alla dop och man erkänner dop förrättade i den andra kyrkan. Svenska kyrkan tar avstånd från omdop och ingår inte samarbeten lokalt om omdop praktiseras. Intentionen i överenskommelsen är att den, trots teologiska skillnader mellan kyrkorna, ska främja en utveckling mot enhet vad gäller tro, dop och undervisning. Utgångspunkten är ett ideal om den världsvida kyrkans enhet och ett gemensamt uppdrag att verka i världen för fred och rättvisa. En slutsats i min undersökning är att skillnader i dopsyn alltjämt på lokal nivå är en stötesten. Fortsatta forskningsfrågor är: Vilken roll har dopsynen på lokal nivå?  Hur förmedlar man inom samarbetskyrkor i dopsamtal och konfirmationsundervisning kunskap om dopets roll och ställning?

<p>Validerat; 20140616 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Validerat; 20140116 (global_studentproject_submitter)</p>

<p>Validerat; 20160617 (global_studentproject_submitter)</p>

No description available.

No description available.