Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen. Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin. Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme. Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall. Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi.

Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.

En terapeutisk relation är viktig i omvårdnaden av patienter med ätstörningar och det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om dess betydelse i omvårdnaden. Syftet var att undersöka hur en terapeutisk relation skapas samt dess betydelse i omvårdnaden mellan sjuksköterskan och patienten med ätstörning. För sjuksköterskor kan det vara utmanande att etablera en terapeutisk relation till patienter med ätstörningar, då det är vanligt att dessa patienter inte har sjukdomsinsikt. Sjuksköterskan kan använda sig av olika strategier och verktyg för att skapa en terapeutisk relation och en vårdande miljö. Studien genomfördes som en litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar analyserades. Studiens resultat visar att om en terapeutisk relation ska kunna etableras krävs det kunskap, tid, respekt samt kontinuerlig information från sjuksköterskan till patienten. Mer forskning efterfrågas om den terapeutiska relationens betydelse i omvårdnaden kring patienter med ätstörning, då det inte fanns mycket forskning i ämnet. Även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet om omvårdnad vid psykisk ohälsa efterfrågas. / A therapeutic relationship is important in nursing care of patients with eating disorders and it is significant that the nurse is aware of the importance in the nursing care. The purpose was to investigate how a relationship is created and its significance in the care between the nurse and the patient with an eating disorder. It can be challenging for nurses to establish a therapeutic relationship with patients with eating disorders, because it is common that these patients do not have illness insight. The nurse can make use of different strategies and tools to develop a therapeutic relationship and a caring environment. The study was conducted as a litterature study and 12 scientific articles were analyzed. The result of the study shows that if a therapeutic relationship is going to be established it demands knowledge, time, respect and continuous information from the nurse to the patient. More scientific research about the therapeutic significance in the nursing care around patients with eating disorders is requested, since there was not much research on the subject. Even more education in the nursing programme for nursing care in mental health is enquired.

The interest of mindfulness has grown steadily during the last two decades. Mindfulness presence in the area of social work is mostly as an intervention offered to clients. However, the purpose of this study is to examine what implications the social worker’s mindfulness may have for the relationship with the clients. There is a lack of scientific studies focusing on mindfulness and the relationship between the client and the social worker. To fill this void we turned to psychology and psychotherapy research. The method used was a narrative review. The results were analyzed using a theoretical framework consisting of a theory viewing social work as reflexive-therapeutic and theories about the working alliance. The research about mindfulness effects on the relationships is still very new and contains a wide variety of definitions, operationalizations and study designs. The results show that mindfulness may enhance the social worker’s ability to create and establish a strong and constructive relationship with the clients. For example it seems like mindfulness cultivates the social worker’s ability to be less judging as well as more accepting, present, attentive and empathetic.

This qualitative study was aimed at examining which therapeutic attitudes and procedures it is possible to find regarding obsessive-compulsive disorder (OCD), to see if there are any specific factors that crystallizes as particularly important for this disorder. A total of ten therapists with different background and experiences concerning OCD participated in the study where semi-structured interviews was used to collect the data. To analyze the data thematic analysis was used. Three main-themes grew from the analysis, which were all related to the study’s overall purpose. The first main-theme was general therapeutic attitudes. Under this theme, there are two sub-themes, personal characteristics of the therapist and degree of knowledge. The second main-theme, therapeutic approaches regarding OCD, also includes two sub-themes, degree of therapeutic distinctiveness and specific treatment interventions. The third main-theme was the treatment results components. This theme also includes two sub-themes, therapeutic factors and choice of method. In the participants’ stories about which therapeutic attitudes and procedures that are important regarding the treatment of people suffering from OCD, several factors became visible. These are connected to a general therapeutic attitude across diagnosis, such as warmth, empathy, and the ability to form an alliance, in addition to several therapeutic factors which are important to OCD specifically, such as experience and maturity, and being creative. The participants also emphasizes to a large degree ERP as the first choice in regards to treatment. Specifically for this study is that one participant emphasizes ACT as the preferred treatment intervention, where ERP did not result in a satisfactory treatment outcome.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

<p>En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.</p>

Sammanfattning Missbruk och kriminalitet har ett komplext samband vilket det finns ett behov av att ta hänsyn till vid stödjande insatser. Den ursprungliga problematiken kan vara olika från fall till fall, men de båda är hos många en central problematik på grund av att de samspelar med varandra. Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka upplevelsen av stöd till unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik efter dom eller frigivning. Nio kvalitativa intervjuer har genomförts med unga vuxna lagöverträdare med missbruksproblematik samt professionella, både socialarbetare och frivårdsinspektörer. Syftet med att inkludera olika respondent-grupper har varit att undersöka olika perspektiv och upplevelser av stöd för unga vuxna lagöverträdare med missbruk, för att kunna identifiera likheter och skillnader. Resultatet i denna studie har visat att relationen mellan klient och professionell har avgörande betydelse för upplevelsen av stöd. För att stödet ska tas emot av klienten på ett sätt som kan skapa förändring hos denne förutsätter det att individen själv har motivation att bryta med missbruket och kriminaliteten. Stöd från professionella kan främja motivationen men det är individens egen motivation som är av avgörande betydelse för att en förändring ska kunna ske. I diskussionen lyfts även samhällets normer och individens omgivning fram som bidragande komponenter vilka påverkar individens motivation till förändring samt själva förändringsprocessen.

Kronisk smärta utgör ett folkhälsoproblem, där psykologiska faktorer är betydelsefulla. Psykologiska behandlingar har god effekt, och det finns ett växande intresse för den terapeutiska alliansen i smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan patientkaraktäristiska, allians och utfall, i två behandlingar för smärta; KBT och exponering. Ljudinspelningar av behandlingssessioner har skattats avseende allians med instrumentet Working Alliance Inventory. Ångest före behandling hade ett positivt samband med alliansen i båda behandlingarna. Det fanns inga statistiskt signifikanta samband mellan allians och utfall. Regressionsanalyser visade att ångest, behandlingens trovärdighet, depression och katatstroftankar predicerade utfall. Detta visar att specifika patientkaraktäristika har särskild betydelse för behandlingsutfall och att alliansen är mindre betydelsefull, möjligen på grund av att alla observerade allianser var "good enough".

Bakgrund: Den terapeutiska alliansen är den relation som uppstår mellan den professionella och patienten i behandlingskontexten. Tidigare forskning, som vanligtvis vinklas från den professionellas perspektiv, har visat att en terapeutisk allians gynnar patientens återhämtning och tillfrisknande. Detta är något som både de professionella och patienter anser vara en positiv grund för ett återhämtningsinriktat arbete och därför har vi i denna studie valt att ha vinkeln från ett patientperspektiv. Den form av självskadebeteende som tas upp i denna uppsats är den som inte är av intentionen att ta sitt liv. Vanliga orsaker för självskadebeteende är för att slippa uppleva tomhetskänsla, straffa sig själv eller för att hantera jobbiga känslor. Teorierna som använts vid analysen av den insamlade datan är objektrelationsteorin och anknytningsteorin, då dessa teorier tar upp erfarenheter från tidigare relationer som kan komma att påverka nutida och framtida relationer och kan påverka individernas tillfrisknande. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av den terapeutiska alliansen, vid behandling av självskadebeteende och eventuell bakomliggande problematik hos unga kvinnor mellan 20–29 år. Vi ville ta reda på om patienter med erfarenhet av behandling vid självskadebeteende anser att den terapeutiska alliansen hade en gynnande effekt vid behandlingen. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer både fysiskt och online. Vi valde att intervjua fyra tidigare patienter då vi anser att deras egenlevda erfarenhet och deras infallsvinkel av den terapeutiska alliansen är viktig att både lyfta och synliggöra då deras röst sällan har blivit hörd i tidigare forskning.Resultat: Resultatet i denna studie har visat sig i fyra olika teman. Dessa teman är ”problematik kopplat till självskadebeteende”, ”önskvärda egenskaper hos professionella”, ”icke önskvärda egenskaper hos professionella” och ”hjälpande relationer utanför vården”. Genomgående för alla teman är att den terapeutiska alliansen är en viktig grund för patientens tillfrisknande, och att den professionellas bemötande är av stor vikt vid detta relationsskapande. Detta då grunden för att en behandling ska ha ett positivt utfall då relationen mellan professionell och patient är av betydelse för att patienten ska känna trygghet och förtroende för den professionella. Grunden för en fungerande relation, vilket skapar den terapeutiska alliansen, är att patienten känner en trygghet i att möta den professionella i varje enskilt möte. Konklusion: Det vi kom fram till i denna studie var att den terapeutiska alliansen har en stor betydelse och inverkan för hur patienterna upplever behandling, och därmed hur utfallet av behandlingen blir. Intervjupersonerna föredrog professionella som mötte dem med trygghet, lugn, värme, omsorg och vid behov vågade gå utanför ramarna. Behovet är stort för att möta varje enskild individs individuella behov och den terapeutiska alliansen behövs för att varje patient ska känna sig sedd och hör och bli mött precis där den befinner sig – i varje enskilt möte. Nyckelord: Terapeutisk allians, självskadebeteende, relationer. / Background: The therapeutic alliance is the relationship that arises when the professional and the patient meets during treatment. Previous research, which often is from the professional’s perspective, has shown that the therapeutic alliance promotes a positive outcome for the treatment. This is something that both professionals and patients consider to be a positive basis for the recovery-oriented practice. That is why we have decided to have the patients perspective in this study. The form of self-harm we are writing about in this study is the non-suicidal self-injury. Self-harming is a common thing to do when to avoid experiencing feelings of emptiness, to punish yourself or to deal with tough feelings. The theories that has been used to analyze the collected data is object relation theory and attachment theory. We chose to use these two theories because both of them describe previous relationships that might affect present and future relationships and that might also affect the recovery of every individual. Purpose: The purpose of this study is to explore the importance of therapeutic alliance, when treating young females between 20-29 years with non-suicidal self-injury and other underlying issues. We wanted to find out if the patients with experience of treatment for self-harm considers that the therapeutic alliance had a beneficial effect during treatment. Method: This study is a qualitative study with semi structured interviews, done both in real life and online. We choose to interview four previous patients that have own experience from mental illness and self-harm, that is because we consider their angle of the therapeutic alliance is important to make visible, because their voice rarely has been heard in previous research. Results: The results of this study have been shown in four different themes. These themes are; ”problems related to self-harming”, ”desirable characteristics with professionals”, non-desirable characteristics with professionals” and ”helpful relationships outside of professional care”. The common thing for all of these themes are that the therapeutic alliance is an important basis for the patients recovery, and how the professional chooses to meet and help the patient is of great importance to create a good relationship. A positive outcome for a treatment has its basis in the relationship between the professional and the patient, and the patient needs to trust and feel safe in that relationship. The basis is that the patient feels safe every single time that the patient meets the professional. Conclusion: What we found in this study was that the therapeutic alliance has a big difference and impact when it comes to the patient's experience of the treatment. And that also affects the outcome of the treatment. The people that we interviewed preferred professionals that had characteristics such as being safe, calm, caring and when necessary dared to break some rules. These days the requirement to meet every individuals needs is big and the therapeutic alliance is needed so each patient can feel seen, heard and get the attention it needs - in each individual meeting. Keywords: Therapeutic alliance, self-harm, relations.