Att arbeta med och överkomma missnöje i unga vuxna-terapier har i forskning visat sig gynnsamt för ett positivt terapiutfall. Dock visar forskning att unga vuxna kan ha svårt att uttrycka missnöje. Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter beskriver att de arbetar med missnöje i unga vuxna-terapier samt vad som beskrivs främjande/hindrande i detta arbete. Nio leg. psykoterapeuter intervjuades utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Genom tematisk analys av datamaterialet framkom följande teman: Diagnostik; Uppmärksamma, Förståelse; Genuin relation; Vänta; Lyfta det; Tolka; Tydligare känsla av ”Jag”; Alliansbrott; Genombrott; Psykoterapeutens tredje öga och Balansgång. Resultaten visar att alla teman samspelar vilket tydliggörs i en modell. Mest främjande för arbetet med missnöje var: en genuin terapeutisk relation vilken möjliggjorde metakommunikation; förståelse för ung vuxen-fasens utmaningar; samt terapeutens utifrånperspektiv för att uppmärksamma missnöjet. Mest hindrande var undvikande av missnöjet och avsaknad av genuin terapeutisk relation.

Trädgårdsterapi är en behandlingsmetod där deltagarna genomgår ett program baserat på upplevelser och arbete i en terapeutisk trädgård med stöd av ett multidisciplinärt team med syftet att behandla olika sjukdomstillstånd. I Sverige tillämpas trädgårdsterapi främst vid vård av psykisk ohälsa som depression, utmattningssyndrom och schizofreni.  Syftet med detta arbete var att undersöka vilken effekt trädgårdsterapi har visats ha vid olika sjukdomstillstånd. Därför genomfördes en litteraturöversikt med systematisk ansats. Sökningar utfördes i databaserna PubMed, APA Psychinfo samt Swemed+ vilket resulterade i tio experimentella studier. Dessa har kvalitetsgranskats och deras resultat har bedömts och sammanställts. Studierna undersöker: cancer i palliativ vård, schizofreni, demens, stroke, smärta, depression och utmattningssyndrom samt hjärt- och kärlsjukdomar. Många av studierna har metodologiska problem som sänker deras kvalitet och bevisvärde.  Det finns inget stöd för att trädgårdsterapi skulle kunna användas för att öka livskvaliteten i palliativ vård för patienter med cancer. Det har inte heller visats fungera bättre än konventionell behandling vid stroke-rehabilitering eller för att förbättra stämningsläget hos personer med demens. Däremot har trädgårdsterapi visats ha gynnsamma effekter på symptomen vid schizofreni, depression och långvarig smärta samt bidra till rehabilitering av depression och utmattningssyndrom. De positiva effekterna på flera av sjukdomstillstånden visar att behandlingen kan ha potential att öka hälsa och lindra sjukdom. Detta kan motivera till ytterligare studier och en fortsatt utveckling av trädgårdsterapin. / Horticultural Therapy is an activity where the participants are working in and experiencing a therapeutic garden with the support of a multidisciplinary team with the aim to treat various illnesses. In Sweden the method is mainly used to treat mental health problems such as depression, fatigue and schizophrenia. The objective of this paper was to examine the effects of horticultural therapy on different illnesses. To reach the objective a review with a systematic approach was performed. A key word search was made in the databases PubMed, APA Psychinfo and Swemed+ which resulted in ten experimental studies that has been used for analyses in this paper. The quality of the studies has been examined and the results have been evaluated and compiled. The included publications examine palliative care, schizophrenia, dementia, stroke, pain, depression, fatigue and cardiopulmonary diseases. Several of the studies have methodological shortcomings which limits their quality and evidential value.  There is no evidence that horticultural therapy could be used to improve the quality of life in cancer patients in palliative care. Neither has it been shown to perform better than conventional treatments in the rehabilitation of stroke or to improve the mood of persons with dementia.  However, horticultural therapy had significant positive effects on the symptoms of schizophrenia, depression and chronic pain and contributed to the rehabilitation of depression and fatigue. The positive effects indicate that horticultural therapy could potentially contribute to promoting health and treating disease. This could motivate further studies and a continued development of the treatment.

The therapeutic alliance including the therapist's intersubjectivity has proven important in psychotherapy. In dance and movement therapy and couple dancing non-verbal interaction is central, though not high-lighted in verbal psychotherapy. This study explores facilitators of interaction of couple dancing and transfer those to the therapeutic alliance. Interviews with couple dancers were analyzed according to qualitative content analysis and interpreted using attachment and intersubjectivity theory. The results indicate that facilitators of interaction are psychological maturity, intersubjective matching and mindful presence; furthermore, that an agreement is needed but affected by the social context. Implementation of such components in verbal therapy may benefit the therapeutic alliance. It could be done by considering the therapists’ attachment pattern and matching the patient´s one non-verbally. The author concludes that psychological development and intersubjective skills should be considered in psychotherapist training, possibly through practice with tape recording and techniques from the creative and meditative domains.

Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Av dessa artiklar är åtta randomiserade kontrollerade studier och en artikel är en studie med kontrollgrupp men ingen randomisering till grupperna. Interventionsgruppen fick motiverande samtal, ofta tillsammans med en tilläggsintervention. Kontrollgrupperna fick i samtliga fall även de råd och stöd för att sluta röka. Det finns otillräckligt med väl genomförda studier för att påvisa säkerställd effekt avseende motiverande samtal och rökstopp. För att få bättre kunskap om motiverande samtals effekt avseende rökstopp behövs större studier och mer forskning. / One of the major health problems of our time is smoking. Smoking quickly leads to addiction which makes it hard to quit. The purpose of this study is to clarify whether there is scientific evidence that motivational interviewing is effective in smoking cessation for adults, without smoking-related diseases. The method used is systematic literature review. Nine articles that corresponded with the definition of the query were reviewed and included in the study. Of these articles, eight are randomized controlled trials and one article is a study with a control group but no randomization to groups. The intervention group received motivational interviewing, often with an additional intervention. Control groups in all cases received advice and support in order help them stop smoking. There are inadequate well-controlled studies to demonstrate significant effects on motivational interviewing and smoking cessation. In order to determine if motivational interviewing benefit people trying to quit smoking, larger studies and more research is required.

Aripiprazol är den aktiva substansen i läkemedel för bipolaritet och schizofreni och metaboliseras av två enzym till den aktiva metaboliten dehydroaripiprazol. Till följd av interindividuella skillnader i aktiviteten hos enzymen samt att koncentrationen in vivo kan påverkas av andra läkemedel rekommenderas terapeutisk läkemedelsövervakning (TDM). Därmed har en selektiv och känslig vätskekromatografi- tandem masspektrometri (LC-MS/MS) validerats för kvantifiering av aripiprazol och dess aktiva metabolit dehydroaripiprazol i humant serum vid Specialkemi, Klinisk kemi och farmakologi vid Lunds universitetssjukhus utifrån interna kriterier byggda på riktlinjer från European Medicine Agency (EMA). LC-MS/MS analys utfördes på Tripple Quad 6500+ från AB Sciex med joniserande elektrospray (ESI) och multi reaction monitoring (MRM). Valideringen fastslog metodens mätområde till 4 – 2 500 nmol/L och kvantifieringsgräns till 4 nmol/L för respektive analyt. Metodens inomdags- och mellandags noggrannhet (variationskoefficient (CV%)) och riktighet (nominell differens) för kontrollprover (10 och 1 000 nmol/L) var mellan 3,5 – 9,1 % och mellan -6,8 – -13,0 för respektive analyt vilket var inom godkända kriterier. Innan metoden implementeras på kliniska prover bör framtida utvärdering undersöka om minimering av provsmittan är möjlig samt utvärdera långtidsstabiliteten av analyterna.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.

Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri. Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi. Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram? Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer. Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera. Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession. / Introduction: Psychotherapeutic frame is a phenomenon which is fundamental to establish during therapist education. What psychotherapists students actually understand and can describe constitute a quality assurance of what students perceive is needed in form of frame, in relation to the patients but also in relation to the educational situation. To be compared with the prevailing theory and empiricism. The aim of the study was to let psychotherapist students describe their idea of what constitutes the phenomenon frame of psychodynamic therapy. Issues: What perceive and describe psychotherapist students as psychodynamic therapeutic frame? Method: This study has a hermeneutical approach and processing method is qualitative content analysis. The data collection method is interviews. Results: The result of the issue manifests as three categories with subcategories. Category one is love-play, with subcategories as responsibility and interpersonal. Category two is awareness, with subcategories as physical messages, continuity and opinion. Category three is potential, with subcategories as symbolize and integrate. Discussion: What psychotherapist students describe as constants in psychodynamic therapeutic frame, harmony above all with what the literature and research describes as inner and outer frame. The result has few constants in the form of meta- framework, which may be understood as that there is a lack of awareness in establishing meta- frame. In the extension this unawareness limits students influence on education and profession.

No description available.

Abstract The term aftercare is largelyexplained by means of the contextual and ideological conditions for treatmentwhich are to be found in juvenile care facilities. The development of the livesof young people who have been placed in care facilities is dependent ontherapeutic relationships, professional separations, continuing follow-ups andan even transition from control to autonomy. The aim of this study was toexamine the steering mechanisms behind the execution and planning of aftercareat a youth facility for care or residence. The aim was further defined throughthe specification of the following questions: 1. How are the concepts ofresocialisation and aftercare define and delimit? 2. What criteria, standpointsand underlying reasons form the basis for the development of resocialisationand aftercare? 3. What characterises the work of the staff during the treatmentprocess? 4. What implications and specific needs are highlighted in the work ofresocialisation and aftercare?  The studyis based on a qualitative methodology where five semi-structured in-depthinterviews were carried out. The result shows that the organisation itselfdefines the concepts of resocialisation and aftercare through an integratedtreatment process. The core of the process consists of relational andstructurally close therapeutic work which forms the basis of a developmentalprocess in which the young person moves towards an independent life. It ishowever clear that the therapists experience the separation between therapistand young person as being problematic. Further, there is an expressed demandfor clearer time frames for finishing the process, more even transitionsbetween the treatment and structures and demands of the aftercare, and fordevelopmental work with the young persons’ networks and socialisation tocontinue. In the final discussion an integrated and investigatory clarificationof the implications of the aftercare process is suggested.    Key words: aftercare, youth, treatment,facilities, separation, therapeutic relationships / Sammanfattning Begreppeteftervård förklaras i hög grad via de kontextuella och behandlingsideologiskavillkor som råder på de ungdomsvårdande institutionerna. Institutionsplaceradeungdomars livsutveckling är beroende av terapeutiska relationer, professionellaseparationer, återkommande uppföljningar och en jämn övergång från kontrolltill autonomi. Denna studie syftar till att undersöka styrande drivkrafter iutförandet och planerandet av arbetet med eftervård vid ett hem för vård ochboende för ungdomar. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: 1. Hurdefinieras och avgränsas begreppen utsluss och eftervård? 2. Vilka kriterier,ställningstaganden och bevekelsegrunder utgör grunden för utformandet av utslussoch eftervård? 3. Vad kännetecknar personalens arbete underbehandlingsprocessen? 4. Vilka implikationer och specifika behov uppmärksammasi arbetet med utsluss och eftervård? Studien bygger på en kvalitativmetodansats där fem halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes. Resultatetvisar att verksamheten definierar begreppen utsluss och eftervård genom enintegrerad behandlingsprocess. Processens kärna består av ett relations- ochstrukturnära terapeutiskt arbete som blir utgångspunkten för en förändringsprocessdär ungdomen utvecklas mot ett självständigt liv. Det framgår emellertid attterapeuterna upplever separationen mellan terapeut och ungdom somproblematiska. Vidare efterfrågas tydligare tidsramar för avslut, jämnareövergångar mellan behandlingen och eftervårdens strukturer och krav samt attett fortsatt utvecklingsarbete med den unges nätverk och socialiseringfortskrider. I slutdiskussionen föreslås ett integrerat och utredande synsättav eftervårdsprocessens implikationer.   Nyckelord: eftervård, ungdomar,behandling, institutioner, separation, terapeutisk relation

No description available.