Eating disorders are characterised as a sustaining disorder of eating and mainly affects young women. Previous research has found that lack of motivation and ambivalence complicates the recovery. From a caring perspective, motivation to change is important for recovery. The aim of the literature review was to illustrate motivational interviewing in the care of people with eating disorders. The study was performed as a literature review through structured searching with critical review of previous research. The literature review found associations between motivational interviewing and improved motivation in people with eating disorders. Motivational interviewing resulted in increased readiness for change and increased commitment in treatment. Motivational interviewing made it possible with openness, honesty and understanding between the nurse and the person with eating disorders; a therapeutic alliance was established. The study found that the therapeutic alliance entailed a mutual cooperation, in which the person found support to develop own resources for recovery. Research on motivational interviewing in the care of people with eating disorders is limited which leads to gaps in knowledge and indicates that further research is motivated. The study indicates that nurses need depth knowledge about eating disorders and motivational interviewing.

The purpose of this study is to investigate how school counselors in high schools work with students that are exposed to honor-related problems and how they experience their work with these students. We have used a qualitative method and semi-structured interviews with seven school counselors who have experience of working with honor-related issues. To analyze the material we have used previous research along with Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion and Carl Rogers' theory of the therapeutic relationship. The conclusions we can draw after completing our study is that school counselors experience organizational and honor contextual challenges, but their discretion can help them in their work. To be able to detect vulnerable students, the school counselor uses strategies by being where the students are and asking straight questions. Another important side of the work to succeed at drawing attention to vulnerability is that there is knowledge and that all staff at the school possess this in order to cooperate in identifying vulnerable students. To help students that are vulnerable the dialogue is important both with the students but also the student's parents to be able to talk about the problem and the school counselor contributes with knowledge and information regarding human rights. When the problem is too big for the school counselor's discretion, a strategy for helping will then be to contact other street-level bureaucrats that have the knowledge and discretion to help. Having a trusting relationship is described as the key to being able to discover and help vulnerable students and there are important qualities the school counselor can possess, which increases the conditions for being able to discover, help, create relationships and meet the challenges the work requires.

Syftet med studien var att beskriva psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med klienter med perfektionism, då tidigare forskning har visat på att perfektionism har samband med psykisk ohälsa och sämre behandlingsutfall samt är en hindrande faktor i terapeutisk behandling. Kvalitativa, semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data från sju erfarna legitimerade psykoterapeuter. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys vilket mynnade ut i tre huvudteman: strävan efter perfektion, allianssvårigheter och terapeutiskt förhållningssätt. Slutsatser som dras i föreliggande i studie är att det terapeutiska arbetet kan påverkas av perfektionistiska klienters höga krav och förväntningar på sig själva och sin omgivning samt att deltagarna upplever att perfektionism skapar vissa svårigheter i den terapeutiska alliansen. Dessa utmaningar föranleder enligt deltagarna behov av ett terapeutiskt förhållningssätt som främjar trygghet och varsamt utmanande av perfektionistiska föreställningar. / The aim of the current study was to describe psychotherapists' experience of working with clients with perfectionism, as previous research shows that perfectionism is associated with mental illness, poorer treatment outcomes and is a disruptive factor in therapeutic treatment. Qualitative, semi-structured interviews were used to collect data from seven well experienced licensed psychotherapists. The interview material was analyzed using thematic analysis, which resulted in three main themes: the pursuit of perfection, alliance difficulties and therapeutic approach. Conclusions drawn in the present study are that the therapeutic work can be affected by perfectionist clients' high demands and expectations of themselves and people around and that the participants experience that perfectionism creates certain difficulties in the therapeutic alliance. According to the participants, these challenges give rise to a need for a therapeutic approach that promotes security and a careful questioning of perfectionist perceptions.

Drogberoende är ett folkhälsoproblem och det flesta känner någon som har ett problematiskt droganvändande, vissa utvecklar sjukdomen andra ligger i riskzonen. Vi anser att brukarperspektivet inom svensk beroendevård får för lite uppmärksamhet, brukarnas upplevelse av en samhällelig intervention bör tillvaratas bättre, detta för att komma till rätta med problematiken. Den här studien syftar således till att undersöka individer som utvecklat ett drogberoende och deras upplevelse av en behandlingsintervention samt hur socialtjänsten i tillhörande kommun varit behjälplig. Informanterna var tio män respektive sex kvinnor i åldern 31-67 och deras gemensamma nämnare är att de erfarit en behandling till följd av deras missbruk. Tillsammans har de genomgått 62 interventioner både inom öppenvården, institutionsvård och frivilligt deltagande på behandlingshem. Interventionerna har ägt rum i olika städer i Sverige. Studien har en kvalitativ metodik och en semistrukturerad intervjuguide har formulerats för att utforska informanternas upplevelse av behandlingen. Empiriskt data har strukturerats tematiskt och analyserats med hjälp av Michael J. Lambert´s Common factors theory. Upplevelsen av en behandlingsintervention uppskattas överlag som en positiv erfarenhet och för en del har det varit existentiellt nödvändigt, trots att de flesta inte håller total avhållsamhet idag. En negativ upplevelse tycks vara förekomsten av att intagna använder droger under behandlingen. Majoriteten av studiens informanter värdesätter att terapeuterna har egna erfarenheter av ett drogberoende. Tvångsvårdande interventioner ringaktades eftersom de upplevdes som paternalistiska och förtryckande. Upplevelsen av öppenvården är en tid som anses som värdefull, antalet informanter med erfarenhet av öppenvården var emellertid låg. Desto fler hade varit iväg på ett behandlingshem och uppskattade miljöombytet. En signifikant andel har tillhandhållits en gruppterapeutisk behandling, vilket upplevs som en positiv terapiform från hälften av urvalet. Ett faktum att hörsamma är att en betydande andel informanter saknade enskilda samtal. De kvinnliga informanterna hade föredragit att interventionerna var mer könssegregerade. Resultatet indikerar även på att socialtjänsten har en del förbättringspunkter inom vissa kommuner. Att nämna är att vissa informanter lovordade sina hemkommuner och upplever sina socialsekreterare som hjälpsamma.

This essay describes the artistic project Skolbrandsarkeologi (school fire archeology) and operates within the field of contemporary archaeology. The essay presents three examples of when contemporary archaeology has played a role in, or contributed to, the healing of individuals or of relatives to people who have experienced traumatic events. These examples are then discussed in relation to the artistic project Skolbrandsarkeologi. The essay also explores the role that physical objects can play for memories and the various ethical challenges that the discipline of contemporary archeology may face. The results indicate that contemporary archaeology, both on its own and in collaborations with other disciplines, can have a positive therapeutic impact on the memories and experiences of traumatic events.

Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer belysa musikens plats i musikterapeutisk traumabehandling. Tolkning av intervjumaterial har skett genom ett hermeneutiskt teoretiskt perspektiv. I bakgrunden presenteras litteratur och studier inom ämnesområdet musikterapi och trauma. I resultatet presenteras det tre teman som växt fram under intervjuerna: hur musiken kan vara hjälpsam vid musikterapeutisk traumabehandling, vilka musikterapeutiska arbetssätt och metoder musikterapeuter använder samt vilka terapeutiska kunskaper musikterapeuter besitter och utövar som möjliggör behandling. I diskussionen framkommer att resultat stärks av tidigare forskning och litteratur i ämnesområdet. / This thesis sheds light on the place of music in the treatment of trauma through music therapy. Qualitative interviews were conducted and interpreted through a hermeneutic theoretical perspective. Articles and prior research in music therapy and trauma are presented in the background chapter. In the results chapter three themes that emerged from the interviews are presented: ways in which music can be helpful in the treatment of trauma through music therapy, which music therapy methods are used by music therapists treating trauma as well as what type of therapeutic knowledge music therapists master to enable treatment. In the discussion chapter, the results from this study are supported by previous research and literature in the field.

Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

Utgångspunkten i studien var relationens betydelse och fokus i studien har varit att undersöka vad skolkuratorer anser vara förutsättningar för att bygga en relation med ungdomar. För att möjliggöra det har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer i tre kommuner i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analysmetod där huvudtemat Relationens betydelse framkom, vidare har fyra centrala teman som förutsätter relationsskapande analyserats fram. Respektive tema har ett undertema för att möjliggöra en fördjupning. Följande centrala teman och underteman var; Att finnas där och att lyssna, Att använda sin kunskap och att möta ungdomen där den är, Att vara människokännare och att vara flexibel, Att vara människa och att göra det lilla extra. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och Carl Rogers teori om den personcentrerade terapin samt Rogers tankar om den terapeutiska relationen. Studiens huvudsakliga slutsats var att relationen är A och O. / The starting point in this study was the importance of the relationship. The investigation examines school counselors experiences of creating conditions for relationships with young people. Six semi-structured interviews were conducted with school counselors in three Swedish municipalities. A thematic analysis was used to analyze the empirical material were the main theme the importance of the relationship was found. Four key themes of relationship creating conditions were also discovered. The central themes have subthemes to deepen the analysis. These central themes and subthemes were; To be there and to listen, To use the knowledge and to meet the youths perspective, To know people and to be flexible, To be a human being and to do more than required. The results have been discussed in relation to past research and the theory of Carl Rogers on person centered therapy and Rogers thoughts on the therapeutic relationship. The mail conclusion of the study was that the relationship is the key.

Background People with psychiatric problems, despite efforts in recent decades still experience vulnerability. Patients with borderline personality disorder (BPD), where self-harm is common, often live in difficult and complex social relationships because of their illness. Additional knowledge and studies about mental illness, self-harm, dialectical behaviour therapy (DBT) and the therapeutic alliance are needed. Purpose and Method This study aims to examine how staff perceive and describe: DBT as a treatment method; the therapeutic alliance and the importance it has for treatment. The study utilises a qualitative approach with a qualitative content analysis method and presents earlier research on DBT and the therapeutic alliance. The empirical material consists of focus group interviews comprising three DBT - teams. The theoretical framework is based on attachment theory which addresses the dynamics of close relationships and how we act in them. Results Results show that DBT - teams describe patients with self-harm as vulnerable. Here, self-harm represents a way to reduce aggression and make life bearable. DBT is produced as a collaboration between therapist and patient, giving patients the opportunity for a new secure attachment to achieve self-respect and a meaningful life. The teams assess DBT as successful and effective. The therapeutic alliance is seen as an emotional and social interaction and is considered the most important tool in the treatment. Conclusions Patients who self-harm and have emotional difficulties may indicate insecure and lack of attachments. Through DBT, trust and confidence are trained and developed to enhance attachment patterns and move the process forward. New aspects emerge such as the significant role of relatives and the team and the importance of feeling hope in both the patient and the therapist. Furthermore, the health professional’s knowledge of the BPD diagnosis affects the care and the treatment of the patients and thus the patients’ possibility to live better lives. In a broader discussion of health determinants, health care, early intervention, cooperation and long-term measures are assessed to be important factors for promoting health and good living conditions for the patients.

Bakgrund: Patienter med långvarig ländryggssmärta upplever ofta funktionsnedsättning, utan att där finns en tydlig koppling till vävnadsskada. Funktionsnedsättning kan delvis vara skapad av vården, av att patienter har fått kontraproduktiva råd av vårdgivare. Syfte: Att undersöka attityder och attitydskillnader mellan studenter i termin 1 och 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet gällande kopplingen mellan långvarig ländryggssmärta och funktionsnedsättning, samt om den egna upplevelsen av smärta påverkar resultatet. Metod: Studenter i termin 1 respektive 6 på fysioterapeutprogrammet vid Uppsala Universitet svarade på Health Care Providers Pain and Impairment Relationship Scale (HC-PAIRS). HC-PAIRS mäter i hur stor utsträckning vårdpersonal associerar funktionsnedsättning med långvarig icke-specifik ländryggssmärta. Resultat: Termin 6 svarade signifikant lägre än termin 1, vilket betyder att studenterna i termin 1 har mer negativa förväntningar på funktionsförmågan hos patienter med ländryggssmärta (55 mot 46). Signifikanta skillnader fanns inom områdena “förväntningar på funktion”, “förväntningar på social förmåga” och “behov av bot”, men inte inom “projicerad kognition”. Egen upplevelse av smärta påverkade inte resultatet. Slutsats: Studenter i termin 6 har ett mer positivt synsätt på funktionsförmågan hos patienter med långvarig ländryggssmärta än studenter i termin 1. Spridningen är dock stor i båda terminerna. / Background: Patients with persistent spinal pain often experience a loss of function, without a clear association with tissue damage. Loss of function may partly be healthcare caused, after patients being provided counterproductive advice by their caregiver. Purpose: To investigate the differences in attitudes among first term and last term physical therapy students at Uppsala University, in regards to persistent spinal pain and loss of function and to investigate if student’s own experience of persistent pain influences these attitudes. Method: The students answered the Health Care Providers Pain and Impairment Relations Scale (HC-PAIRS) Questionnaire. HC-PAIRS measures to what extent health care providers link loss of function to persistent spinal pain. Results: There was a significant difference between the semesters. The students in semester one having a higher overall score compared to the students in semester six (55,5 compared to 46). There were significant differences regarding “functional expectations”, “social expectations” and “need for cure”, but not in “projected cognition”. The students’ own experiences of persistent pain did not affect their scoring. Conclusion: Students in semester six had a more positive outlook on the functional ability among patients with persistent spinal pain than students in semester one. However, there was a vast spread of results within both semesters.