Bakgrund: Humor som inslag i mänsklig kultur går att identifiera så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Humor påverkar social interaktion, används för att känna social samhörighet, skapa band människor emellan och stärka relationer. Traditionellt har sjuksköterskans roll haft begränsat medicinskt fokus. Rollen har breddats och innebär nu personligt relationsskapande präglat av engagemang och att se hela människan – en personcentrerad vård.   Syfte: Att beskriva hur humor används i vården och hur detta upplevs ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Ageline. Resultat: Sjuksköterskeperspektivet beskriver hur sjuksköterskor använder humor i vården för att främja en terapeutisk relation till patienten, bevara patientens identitet samt skapa trygghet och tillit och även som strategi för att klara av sjuksköterskearbetet och för att stärka teamarbetet. Patientperspektivet beskriver hur patienter avsiktligt använder humor för att få bättre vård och underlätta för sjuksköterskan. I vården är humorn oftast patientinitierad och används av patienten som skydd och för att lätta upp i svåra situationer. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att det finns situationer då humor är opassande. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori och relateras till konsensusbegreppet hälsa. Humor spelar en central roll i vårdandet och tycks ha effekter på psykiskt välmående. Humorn är dock oftast patientinitierad och för att ge personcentrerad vård borde sjuksköterskor i högre grad använda humor som ett verktyg i den dagliga professionen. / Background: As far back as there are written sources there is possible to identify humour elements in human culture. Humour affects social interactions, is used to show appreciation, create feelings of social connectedness, form bonds between people and maintain and strengthen relationships. Traditionally the nurse’s role has been relatively limited and the focus has been strictly medical. The nurse’s role has expanded and involves personal relationship building characterized by commitment and to see the whole person – a person-centered care. Aim: To describe how humour is used in health care and how it is perceived, from a patient and nurse perspective. Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Ageline. Results: The Nurse Perspective describes how nurses use humour in healthcare to promote a therapeutic relationship with the patient and preserve the patients' identity and create a sense of security and trust. Further, humour was used as a strategy to cope with the heavy work the nurse carries out and to improve teamwork. The Patient Perspective describes how patients deliberately use humour to receive better care and to aid the nurse. Mostly, humour in health care was patient initiated and is also used by patients as protection and to lighten up difficult situations. Both patients and nurses believed that humour is inappropriate in some situations. Discussion: The results are discussed on the basis of Katie Eriksson nursing theory and was related to the consensus concept health. Humour plays a central role in nursing and to deepen the nurse-patient relationship. It seems to have effects on psychological well-being. Despite this, humour is usually patient initiated and in order to provide person-centered care nurses should make greater use of humour as a tool used in their profession.

Depression är en funktionsnedsättande problematik som påverkar en stor del av den vuxna populationen varje år. Trots ett omfattande behov av hjälp så råder det brist på tillgång till effektiv behandling. Kognitiv Beteendeterapi (KBT) är en evidensbaserad metod som har stöd vid behandling av depression och förmedlad via internet skulle metoden kunna tillgängliggöras för fler. Dock är det i dagsläget oklart vilka format och vilket innehåll som kan användas när behandlingen förmedlas via internet, samt vilken betydelse den terapeutiska alliansen har för en behandling som till största del sker på distans. Syftet med denna avhandling var att undersöka effekterna för olika format av internetbehandling (epostterapi, guidad självhjälp och blended treatment) vid depression, samt alliansens roll i dessa format. Studiernas resultat visar på att epostterapi och internetförmedlade självhjälpsprogram med behandlarstöd var effektiva metoder för att behandla depression. Alliansskattningar var höga, vilket visar att en positiv terapeutisk allians kan uppnås i internetbehandling. Patientskattningar av allians kunde inte predicera utfallet i någon av behandlingarna, men behandlarskattad allians predicerade förbättring på depressionsskattningar i blended treatment. Den här avhandlingen innehåller den första randomiserade kontrollerade studien på KBT-baserad epostterapi vid depression, samt det första internet-förmedlade självhjälpsprogrammet baserat på beteendeaktivering och ACT. / Depression is a debilitating disorder that affects a large part of the adult population every year. Yet there is still a lack of access to effective care for people in need. Cognitive Behaviour therapy (CBT) is an evidence-based method for treating depression that together with the increased availability of Internet services provides an opportunity to increase access to effective treatment. Internet-based interventions can be effective in the treatment of depression, but there is a lack of knowledge concerning which formats of delivery that can be used and if therapeutic alliance is of equal importance when providing treatment over the Internet. The overall aim of this thesis was to examine the effects of different treatment formats (email therapy, guided self-help, and blended treatment) in internet-based CBT for depression and to further examine the role of alliance in these treatment modalities. Findings from this thesis show that email therapy and internetbased treatment programs were effective methods for treating depression. Alliance ratings were high, showing that a positive therapeutic alliance can be achieved in internet-based treatments. Patient-rated alliance could not predict outcome in any of the different treatment formats. However, therapist-rated alliance predicted change in depression during blended treatment. This thesis includes the first randomized controlled study on CBTbased email therapy, and the first internet-based behavioral activation program with ACT-components, for adult depression.

Introduction: Excessive self-criticism constitute a huge suffering for the individual. Clinical experiences and research indicate that the phenomenon is difficult to treat and one of the strongest obstacles against a healing process. The aim of this study is to develop grounded hypothesis of what can be useful ways of relate to and/or intervene regarding excessive self-criticism. Starting point is the experience and knowledge of licenced psychodynamic psychotherapists.  Questions:What is the experience of working with patients who suffers from excessive self-criticism? In which ways and what is it that causes this condition difficult to treat?Which clinical strategies are perceived to work, respectively not work?  Method:Six semi-structured interviews with experienced psychotherapists which were coded with thematic inductive analysis.  Results: Six themes: 1) Observe reactions suggestive of self-criticism. 2) Separate the patient from self-criticism. 3) Analyse why. 4) Be a counterforce. 5) Synthonicity and mistrust. 6) Build a counterforce within the patient.  Discussion:Based on theory and research, the discussion leads to hypothesis of useful therapeutic approaches: 1) Long experience of the phenomenon. 2) Empathic, warm relational and active stand, a reinforcing counterforce. 3) Specific interventions with the aim to activate the patient’s own empathy, compassion and trust – and to others. / Inledning:Överdriven självkritik innebär ett stort lidande för individen. Kliniska erfarenheter och forskning tyder på att fenomenet är svårbearbetat och ett av de starkaste hindren i vägen för en läkningsprocess. Syftet med studien är att utveckla grundade hypoteser om vad som kan vara användbara sätt att förhålla sig och/eller intervenera vid överdriven självkritik. Studien har som utgångspunkt psykodynamiska legitimerade psykoterapeuters erfarenheter och kunskaper.  Frågeställningar:Vad är psykoterapeutens erfarenheter av att arbeta med patienter som lider av överdriven självkritik? På vilka sätt och vad är det som orsakar att tillståndet är svårbehandlat? Vilka kliniska strategier upplevs fungera respektive inte fungera i behandlingen?  Metod:Sex semistrukturerade intervjuer, genomförda med erfarna psykoterapeuter, vilka undersöktes med tematisk induktiv analys. Resultat:Sex teman: 1) Observera reaktioner som tyder på självkritik. 2) Skilja ut patienten från självkritiken. 3) Undersöka varför. 4) Vara en motkraft. 5) Syntonicitet och misstro. 6) Bygga upp en motkraft hos patienten. Diskussion:Utifrån teori och forskningsnivån lyfts resultatdiskussionen till grundade hypoteser om användbara förhållningssätt: 1) Lång erfarenhet av fenomenet. 2) Ett empatiskt, varmt relationellt och aktivt terapeutiskt förhållningssätt och att fungera som en förstärkande motkraft. 3) Specifika interventioner i syfte att aktivera patientens egna empati, medkänsla och tillit – och gentemot andra.

Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelse av terapeutisk allians vid sessionvia digitalt format. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog sju respondenter varav fem var kvinnor och två var män. Studiens insamlade material har analyserats utifrån Braun och Clarkes (2006) Tematiska analys. Den Tematiska analysen genererade tre teman: Första temat: Osäkerheten i vad som sker, och vad man inte ser eller hör, vilket beskriver respondenternas upplevelse av hinder i kommunikationen via det digitala mötet. Andra temat: Begränsat handlingsutrymme,beskriver respondenternas känsla av att det digitala formatet minskar deras verktygslåda som behandlare. Det tredje temat: Avsaknad av fysisk närhet, beskriver hur respondenterna saknar den fysiska närheten i det digitala formatet men upplever det digitala formatet vara ett gott komplement till det fysiska rummet, dock ingen fullgod ersättning. / The purpose of the study was to investigate therapists' experience of therapeutic alliance in therapy through digital format. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. The study involved seven participants, five of whom were women and two were men. The study's collected material has been analyzed based on Braun and Clarke's (2006) Thematic analysis. The Thematic Analysis generated three themes: The first theme: The uncertainty in what happens, and what one does not see or hear, which describes the participants' experience of obstacles in communication through the digital meeting. Second theme: Limited room for maneuver, describes the participants' feeling that the digital format reduces their toolbox as a therapist. The last theme: Lack of physical proximity, describes how the participants lack the physical proximity in the digital format but experience the digital format as a good complement to the physical space, however, no adequate replacement.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att studera gruppterapeutiska upplevelser från biblioterapi. Med en socialpsykologisk ansats studeras detta genom teorier om gruppkohesion, feedback och självutlämnande. 5 semistrukturerade intervjuer med deltagare som någon gång under de senaste tio åren har deltagit i biblioterapi genomfördes. Resultat visar bland annat att slutsatser om att biblioterapi som ett gruppterapeutiskt tillvägagångsätt med ovan nämnda teorier, visar sig vara en positiv terapimetod bland de deltagande som bland annat sökt sig till terapin för psykisk ohälsa. Resultat i denna studie visar även biblioterapi som en terapeutisk metod, verkar inunder en miljö, som redan i början av terapin får deltagarna att känna en god samhörighet med andra deltagare. / The purpose of this qualitative interview study is to study group therapy experiences from bibliotherapy. With a social psychological approach, this is studied through theories of group cohesion, feedback and self-disclosure. 5 semi-structured interviews with participants who have participated in bibliotherapy at some point in the last ten years were conducted. The results show amongst many conclusions that bibliotherapy, as a group therapeutic approach with the above-mentioned theories, proves to be a positive method of therapy among the participants who, among other things, applied to the therapy for mental illness. Results in this study also show bibliotherapy as a therapeutic method, acting in an environment that already at the beginning of the therapy makes the participants feel a good connection with other participants.

Bakgrund: Stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa kan leda till en barriär för adekvat bemötande, vård och behandling. I takt med att primärvården övertar mer ansvar för den psykiatriska vården, blir det allt vanligare för den grundutbildade sjuksköterskan att möta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Det är därför viktigt för alla sjuksköterskor att förstå stigmatisering och dess möjliga inverkan på patienter med psykisk ohälsa, för att kunna ge vård som är respektfull, rättvis och icke-dömande. Syfte: Att belysa patienters, med psykisk ohälsa, upplevelser och erfarenheter av stigmatisering inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningar gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Utvalda studier kvalitetsgranskades utifrån SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Efter granskning kvarstod tolv artiklar vilka analyserades utifrån Popenoe’s analysmodell. Resultat: Resultatet presenteras genom en huvudkategori - Stigmatisering av psykisk ohälsa och tre underkategorier; Jag är inte bara min psykiska ohälsa, Känsla av att vara mindre värd och Avsaknad av terapeutisk allians. Konklusion: En personcentrerad vårdmodell är avgörande för att minska stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa. Att främja patienters självbestämmanderätt och delaktighet stärker patienternas förmåga och möjlighet att ta ansvar för sin hälsa. / Background: Stigmatization of patients with mental-illness creates a barrier that might affect their care and treatment. Since primary care has an increasing responsibility for psychiatric care, it’s common for primary care nurses to encounter patients with mental ill-health in outpatient settings. It’s therefore important for all nurses to understand stigma and its impact on mental health patients in order to provide respectful, equal and non-judgmental care. Aim: The aim of the study is to describe patients with mental ill-health, experiences of stigmatization in healthcare. Method: A literature review with qualitative method. Searches for literature were conducted in Cinahl and Psycinfo databases. The selected studies were quality reviewed by SBU's template for review of qualitative studies. After the quality review, twelve articles remained, which were analyzed based on Popenoe's analysis model. Result: The result were presented by the main category - Stigmatization of mental ill-health and the three subcategories; I’m not only my mental ill-health, A feeling of being less of value and Lack of therapeutic alliance. Conclusion: A person-centered care model is crucial to reduce the stigmatization of patients with mental ill-health. Promoting patients' right to self-determination and participation strengthens the patient's ability and opportunity to take responsibility for their own health.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.

Interest in psychedelic science is increasing in society. From ritual traditions to today's therapeutic use, psychedelic substances have played a role in healing, self-exploration, and spiritual understanding. Increased research activity as well as the introduction of university courses on psychedelic science at institutions such as Karolinska Institutet and Lund University also indicate an increased interest within the Swedish academy. This integrative literature review highlights the historical, scientific, and cultural dimensions of psychedelic science. The overview results in four themes; Historical background, Psychedelic assisted therapy, Challenges and risks and Ontological perspectives; the biomedical meets the spiritual. Within these themes appears a theoretical debate regarding the medical and social perspective in treatment within the field of psychedelic science, which in turn affects and mirrors the field of social work. Positive results in treatment of depression, anxiety and addictive disorders are presented, as well as methodological challenges and a complex cultural and spiritual significance. Finally, the relevance of psychedelic science in social work is discussed, where psychedelics can potentially offer new therapeutic approaches to complex mental health problems as well as highlight existential questions in a field in need of comprehensive perspectives. / Intresset kring psykedelisk vetenskap ökar i samhället. Från rituella traditioner till dagens terapeutiska användning har psykedeliska substanser spelat en roll i läkning, självutforskning och andlig förståelse. Ökad forskningsaktivitet samt införandet av universitetskurser om psykedelisk vetenskap på institutioner som Karolinska institutet och Lunds Universitet indikerar även ett ökat intresse inom den svenska akademin. Denna integrativa litteraturöversikt belyser psykedelisk vetenskap ur historiska, vetenskapliga och kulturella dimensioner. Översikten resulterar i fyra teman; Historisk bakgrund, Psykedeliskt assisterad terapi, Utmaningar och risker samt Ontologiska perspektiv; det biomedicinska möter det andliga. Positiva resultat vid behandling av depression, ångest och beroendesjukdomar presenteras, likväl metodologiska utmaningar och en komplex kulturell och spirituell signifikans. Genomgående i dessa teman framkommer en teoretisk debatt inom forskningsfältet gällande det medicinska och sociala perspektivet på behandling, som även speglas i det sociala arbetet. Slutligen diskuteras relevansen av psykedelisk vetenskap inom socialt arbete, där psykadelika potentiellt kan erbjuda nya terapeutiska tillvägagångssätt för komplexa psykiska hälsoproblem samt lyfta fram existentiella frågor i ett fält vid behov av omfattande perspektiv.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) har visats vara en effektiv behandlingsmetod vid depression. Att patienter får stöd av ett behandlingsteam i stället för av en specifik behandlare skulle kunna öka tillgången till IKBT-behandling. Den terapeutiska alliansen har visat på ett robust samband med behandlingsutfall, såsom depressionssymtom, i IKBT. Denna studie syftar till att öka kunskapen om alliansens roll i IKBT, i förhållande till följsamhet och depressionssymtom. Detta undersöktes med en faktoriell design (2x2x2) i en IKBT-behandling för vuxna (N = 176), med stöd av teamet eller specifik behandlare och självskräddarsydd KBT eller unified protocol (UP). Alliansskattningar förändrades inte mellan behandlingens mättillfällen och var lägre för deltagare med stöd av teamet om de samtidigt fick UP (grupp A), jämfört med självskräddarsydd KBT (grupp C). Allians predicerade följsamhet (antal slutförda behandlingsmoduler) oberoende av grupptillhörighet. Samband påvisades mellan tidig alliansoch depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet. Allians predicerade förändring i depressionssymtom för grupp A och stickprovet i sin helhet, dock med signifikant starkare effekt vid behandling med UP jämfört med självskräddarsydd KBT. Det råder dock stor osäkerhet gällande samband med behandlingsutfall. Denna studie belyser vikten av att etablera god allians tidigt för att främja följsamhet under IKBT-behandling för vuxna. / INES-studien