Bakgrund: Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med hög samsjuklighet vilket medför ett komplext omvårdnadsbehov. Sjukdomen uppstår oftast i tonåren eller ung vuxen ålder. Sjuksköterskor har en viktig roll i omvårdnaden där bemötandet är en avgörande del i behandlingen. Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårdapatienter i tonåren med Anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt, där syftet besvaras med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Anorexia nervosa redovisas genom tre teman: terapeutisk vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, att se personen bakom sjukdomen samt sjuksköterskors förutsättningar för god omvårdnad, med efterföljande åtta subteman. Konklusion: Sjuksköterskor behövde kompetens, erfarenhet, specifika omvårdnadsstrategier och etablera en terapeutisk vårdrelation för att nå denna patientgrupp. Andra förutsättningar för en god omvårdnad innebar att sjuksköterskor beaktade patienternas delaktighet och inkluderade ett personcentrerat förhållningssätt. För att optimera patienternas välbefinnande krävdes ett helhetsperspektiv där patienter inte betraktades som sin sjukdom eller diagnos. / Background: Anorexia nervosa is a severe psychiatric disorder with high comorbidity, which entails a complex need for nursing care. The disease usually occurs in adolescence or early adulthood. The nurse plays a pivotal role in the provision of care, where the manner of interaction is a crucial component of the treatment process. Aim: Nurses´experiences of caring for adolescent patients with Anorexia nervosa. Method: Aqualitative literature review with an inductive approach. Findings: The nurses´experience of caring for patients with Anorexia nervosa is presented through three themes: therapeutic care relationship between the nurse and the patient, recognizing the person beyond the illness and the nurses´ prerequisites for good care, followed by eight subthemes. Conclusion: The nurse required competence, experience, specific nursing strategies and a good therapeutic care relationship to reach this patient group. Other prerequisites for high quality care meant that the nurse considered the patient's participation and included a person-centered approach. In order to optimize the patient's well-being, a holistic perspective was essential whereby the patient was not viewed merely as their illness or diagnosis.

Bakgrund: Psykossjukdom är en av de allvarligaste psykiatriska sjukdomarna. Trots att det finns effektiva behandlingsstrategier får inte alla med psykossjukdom specialiserad vård, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för deras livslängd och välbefinnande. Diskriminering och stigma kring psykossjukdom kan påverka patientens hälsa och prognos. Det är viktigt att tidigt upptäcka och behandla psykossjukdomar för att minimera funktionsnedsättning och förbättra prognosen. En utmaning inom vården för personer med förstagångsinsjuknande är att bibehålla terapeutisk allians och främja återhämtning. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av vården vid förstagångsinsjuknande i psykos. Metod: En litteraturstudie med strukturerat tillvägagångssätt och kvalitativ ansats. 15 originalartiklar inkluderades och tematisk dataanalys genomfördes enligt Braun och Clarke. Resultat: Litteraturstudien sammanställer tidigare forskning inom området och efter dataanalys framkom tre teman: Värdefulla relationer, Hjälpande insatser, Hinder och utmaningar för delaktighet med respektive subteman. Slutsats: Erfarenheterna från vården för personer med förstagångsinsjuknande med psykos berör relationer till personal och medpatienter, praktiskt stöd och psykoedukation, och faktorer som rädsla för vården, bristande tillit och kontinuitet. / Background: Psychotic disorders are among the most severe psychiatric illnesses. Despite the availability of effective treatment strategies, not all individuals with psychotic disorders receive specialized care, which can have serious consequences for their longevity and well-being. Discrimination and stigma surrounding psychotic disorders can impact the patient's health and prognosis. Early detection and treatment of psychotic disorders are crucial to minimize disability and improve prognosis. One challenge in the care of individuals experiencing first-episode psychosis is maintaining therapeutic alliance and promoting recovery. Aim: The objective was to describe patients' experiences of care during first-episode psychosis. Method: A literature study with a structured approach and qualitative approach. 15 original articles were included and thematic data analysis was conducted according to Braun and Clarke. Results: The literature review compiles previous research in the field, and after data analysis, three themes emerged: Valuable relationships, Supportive interventions, and Barriers and challenges to engagement, each with respective sub themes. Conclusions: The experiences of healthcare for individuals with first-episode psychosis involve relationships with staff and fellow patients, practical support and psychoeducation, as well as factors such as fear of healthcare, lack of trust, and continuity.

Denne D-uppsats i Musikterapi ved Kungliga Musikhögskolan i Stockholm undersøger på et fænonomenologisk grundlag, hvordan fem kvinder i et gruppeterapiforløb oplevede at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab. Det overordnede formål med projektet var at udvikle en metode til at arbejde med stemmen som terapeutisk redskab.   I et eksperimentelt projekt over ti sessioner af hver to timers varighed, blev der arbejdet med forskellige aspekter af det at arbejde med stemmen, herunder afslapning/mindfulness før alle praktiske øvelser, vejrtræknings- og stemmetekniske øvelser og forskellige stemmeimprovisations øvelser. Maleri og tegning blev taget ind som en ekstra dimension i forhold til at arbejde med de psykologiske processer. Sessionerne blev filmet som dokumentation og siden blev sessionerne transkriberet, beskrevet og analyseret. Alle samtaler i gruppeterapien udgik fra Irving D.Yaloms eksistentielle psykologiske vinkel. Via en fænomenologisk forskningsmetode og med triangulering af spørgeskemaer er øvelserne og deres effekter på deltagernes oplevelse af blandt andet selvværd, det at tage sin plads og præstation, blevet undersøgt. Resultaterne indikerer 1) at afslapning/mindfulness kan have en positiv indvirkning på deltagernes personlige processer, 2) at stemmetekniske øvelser kan åbne op for flere forskellige personlige processer, herunder processer relateret til sociale regler, selvværd, præstation og det at blive mere bevidst om ens egen krop og dens funktioner i forhold til stemmen og vejrtrækningen. Resultaterne indikerer også, at vejrtrækningsøvelser og afslapning påvirker hinanden gensidigt og at vejrtrækningsøvelser kan bruges som individuelt værktøj i relation til angstdæmpning. Improvisationsøvelser findes at kunne åbne for meget forskellige personlige processer alt efter stemmetekniske forudsætninger. Følelser af frihed i forhold til stemmeidealer, manglende teknik, indlejrede sociale konventioner, forhold til autoriteter og regler, samt følelsen af at lege og eksperimentere, er nogen af de temaer som deltagerne oplevede der kom fokus på. Deltagerne oplevede at de var i stand til at overføre disse oplevelser til deres private livsforhold og at de her kunne skabe en forandring. I forhold til Male/tegne øvelsen viser resultaterne at deltagerne oplevede at kunne uddybe deres udfordringer og processer yderligere, og at de oplevede øvelsen overraskende nem, kravløs og legende.   Et uforudset resultat var, at det at arbejde med en medfølende intention i forhold til en selv, viste sig at være den allerstørste faktor for at forløbet udgjorde en terapeutisk forskel for de deltagende. Generelt oplevede deltagerne selve gruppeterapien som en støttende og kærlig proces og derfor inspirende i forhold til den enkeltes udfordring og proces. / This Magister Thesis in Music Therapy at the Royal Academy of Music in Stockholm examines on a phenomenological basis how five women in a group therapy process experienced working with voice exercises as a therapeutic tool. The overall objective of the project was to develop a method to work with the voice as a therapeutic tool. In an experimental course over ten sessions of two hours duration, the women worked with various aspects of voicework, including relaxation /mindfulness before all practical exercises, breathing and technical voice exercises and various voiceimprovisation exercises. Painting and drawing were taken in as an extra dimension to the work of the psychological processes. The sessions were video recorded as documentation and afterwards the sessions were transcribed, described and analyzed. All conversations in the group therapy were based on Irving D.Yaloms existential psychology. Through a phenomenological research method and triangulation of questionnaires, -the exercises and their influence on participants' experience, among others of self-esteem, of being able to take one´s needed space - and of performance, were examinded. The results indicates 1) that relaxation /mindfulness can have a positive impact on participants' personal processes, 2) that technical voice exercises can open up several different personal processes, including processes related to social rules, self-esteem, achievement and to become more aware of ones own body and its functions in relation to the voice and breathing. The results also indicate that breathing exercises and relaxation have a mutual influence on one another and that breathing exercises can be used as a tool for the individual, concerning anxiety reduction. Improvisation exercises can help opening up to different personal processes, depending on the level of technical experience of the voice the participant possesses. Feelings of freedom in relation to voice ideals, lack of voice technique, embedded social conventions, relationship to authorities and rules, as well as the feeling of playing and experimenting, were some of the themes the participants experienced to have a focus on. The participants found that they were able to transfer these experiences to their private life conditions and here to create a change. In relation to the painting / drawing exercise, it was found that the participants experienced to immerse their challenges and processes further and that they experienced this exercise surprisingly easy, non-demanding and playful. As an unexpected result it was found, that working with a compassionate intention towards oneself in the process made the largest therapeutic difference for the participants. In general, participants experienced the group therapy as supportive and with a loving atmosphere which inspired the individual´s challenges and processes.

Syftet med pilotstudien var att undersöka hur klienter som deltog i hästunderstödd behandling (n = 13) till följd av psykisk ohälsa såg på relationen till hästen och dess anknytningsfrämjande och alliansskapande egenskaper, samt i vilken utsträckning respondenterna hade ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. För jämförelse användes en grupp fritidsryttare (n = 23). Klientgruppen rekryterades genom intresseföreningen Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) och fritidsryttargruppen från två ridskolor. Deltagarna fick genomföra en enkät med frågor avseende anknytningsfrämjande kvaliteter i relationen till hästen, samt vilka relationsskapande egenskaper de ansåg hästen besitta. Resultatet indikerade att båda grupperna i hög utsträckning såg positiva egenskaper i hästen och såg relationen till hästen som positiv. Resultaten indikerade att klientgruppen i högre utsträckning såg egenskaper och relationella kvaliteter i hästen som kan ses som anknytningsfrämjande och alliansskapande. Fritidsryttargruppen uppgav i högre utsträckning ett auktoritärt förhållningssätt gentemot hästen. Trots det begränsade urvalet och att resultatet inte genomgående var entydigt, tolkas resultaten som att det finns belägg för vidare utforskning av ämnet och undersökning av frågeställningen för ett större urval med en reviderad kvantitativ enkät då pilotstudien fann signifikanta skillnader mellan grupperna. / The purpose of this pilot study was to explore clients undertaking equine assisted treatment for mental illness (n = 13) view of the horses attachment and working alliance facilitating abilities. Further, the study aimed to explore to which extent the respondents viewed themselves as being authoritative in relation to the horse. For comparison a group of recreational equestrians (n = 23) were used. The respondents in the client group were recruited from the association Organisationen för Hästunderstödda Insatser (OHI) and the recreational equestrians were recruited from two riding schools. The participants undertook a survey with questions regarding attachment facilitating qualities in their relationship with the horse, and which relationship facilitating characteristics they experienced in the horse. The results indicated that the respondents in both groups over all viewed the horses’ characteristics and their relationship with the horse as positive. The results indicated that the client group to a higher extent regarded the horse as having characteristics and relational qualities that could be viewed as alliance and attachment facilitating. The recreational equestrians reported an authoritative approach toward the horse to a larger degree than the client group. Although there were limitations regarding the size of the sample, and coherence in the results, the results indicated that there are grounds for future research of the subject and research question at hand, with the use of a larger population and a revised survey, as the pilot study did find significant differences between the groups.

<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner.</p><p><strong>Metod: </strong>Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23.</p><p><strong>Resultat: </strong>Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37). Det var inte någon större skillnad mellan könen.</p><p><strong>Slutsats: </strong>När man utför dessa nervtester måste man ta hänsyn till att även friska individer ofta anger en liten sidoskillnad och inte alltid skattar noll vad gäller smärta/obehag. Det behövs dock fler studier för att bekräfta dessa resultat.</p></p> / <p><strong>Background: </strong>Leg pain is common and neuropathy (nerve disease) is one reason which probably is under diagnosed. Bimanual (bilateral) nerve palpation and sensory test with spurs has been shown to be quite reliable. Furthermore, the tests are straight forward detecting nerve disease but have not been tested on a healthy population.</p><p><strong>Purpose: </strong>The purpose was to investigate whether peripheral nerve palpation in fossa poplitea induces pain/discomfort, and if side difference exists in a sensibility test with spurs on the lower leg in healthy subjects.</p><p><strong>Method: </strong>A bimanual palpation test of the tibial and peroneal nerve in fossa poplitea and also a bimanual sensibility test with spurs of dermatome L4, L5 and S1 on the lower leg were carried out. In order to find healthy subjects a purposive sampling was made. A total of 37 subjects between 20 and 57 years with a median age of 23 participated in the study.</p><p><strong>Results: </strong>At the palpation test the intensity of pain/discomfort had a median of 1 (range 3) in the 11 degrees of pain scale. A large part estimated differences between the sides in both the palpation test (11 of 37) and the sensibility test with spur (25 of 37). There was no significant difference between the sexes.</p><p><strong>Conclusion: </strong>When performing these nerve tests it is important to keep in mind that even healthy individuals might perceive some pain/discomfort as well as side difference. However, we need more studies to confirm these results.</p>

Bakgrund: Smärtor i ben är vanligt förekommande och neuropati (nervskada) är en orsak som troligen är underdiagnostiserad. Bimanuell (tvåhändig/tvåsidig) nervpalpation och känseltest med sporre har visat sig vara ganska tillförlitliga och enkla test för att hitta nervskada men har inte testats på friska individer. Syfte: Syftet var att undersöka om bimanuell nervpalpation i fossa poplitea framkallar smärta/obehag och om det finns skillnad mellan vänster och höger sida vid bimanuell undersökning med sporre på underben hos friska försökspersoner. Metod: Ett bimanuellt palpationstest av nervi tibialis och peroneus i fossa poplitea och även ett bimanuellt känseltest med sporre över dermatomen L4, L5 och S1 på underben genomfördes. Urvalet var ändamålsenligt och totalt deltog 37 försökspersoner. Åldersspannet var 20 till 57 och medianålder 23. Resultat: Vid palpationstestet hade intensiteten av smärta/obehag en median på 1 (variationsvidd 3) på den 11 gradiga skalan. En stor del skattade olika mellan sidorna i både palpationstestet (11 av 37) och känseltestet med sporre (25 av 37). Det var inte någon större skillnad mellan könen. Slutsats: När man utför dessa nervtester måste man ta hänsyn till att även friska individer ofta anger en liten sidoskillnad och inte alltid skattar noll vad gäller smärta/obehag. Det behövs dock fler studier för att bekräfta dessa resultat. / Background: Leg pain is common and neuropathy (nerve disease) is one reason which probably is under diagnosed. Bimanual (bilateral) nerve palpation and sensory test with spurs has been shown to be quite reliable. Furthermore, the tests are straight forward detecting nerve disease but have not been tested on a healthy population. Purpose: The purpose was to investigate whether peripheral nerve palpation in fossa poplitea induces pain/discomfort, and if side difference exists in a sensibility test with spurs on the lower leg in healthy subjects. Method: A bimanual palpation test of the tibial and peroneal nerve in fossa poplitea and also a bimanual sensibility test with spurs of dermatome L4, L5 and S1 on the lower leg were carried out. In order to find healthy subjects a purposive sampling was made. A total of 37 subjects between 20 and 57 years with a median age of 23 participated in the study. Results: At the palpation test the intensity of pain/discomfort had a median of 1 (range 3) in the 11 degrees of pain scale. A large part estimated differences between the sides in both the palpation test (11 of 37) and the sensibility test with spur (25 of 37). There was no significant difference between the sexes. Conclusion: When performing these nerve tests it is important to keep in mind that even healthy individuals might perceive some pain/discomfort as well as side difference. However, we need more studies to confirm these results.

Bakgrund: Vårdmiljön kan delas in i två kategorier, varav den ena är objektiv och den andra är subjektiv. Båda dessa miljöfaktorer påverkar livskvaliteten för personer med demens. Vårdmiljön inkluderar rum, byggnader, inom-/utomhus och trädgårdar. Förståelse för vårdmiljön och dess påverkan hos demenssjuka är därför avgörande för vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga som bör engagera sig i att implementera rätt vårdmiljö som skapar en kvalitativ levnadsstandard hos individer med demenssjukdom. Syfte: Att undersöka forskning om vårdgivares erfarenheter av hur patienter med demenssjukdom påverkas av sin vårdmiljö. Metod: Litteraturundersökningen grundar sig på det systematiska flödesschemat enligt Polit &amp; Beck, (2012). Litteraturstudien börjar med att formulera en frågeställning och finna därmed relevanta sökord. Granskningen gick utifrån SBU:s (2014) och studien styrkas med aktuell forskning. Resultat: Utifrån 12 granskade artiklar som genomförts i USA, England, och Australien gällande vårdmiljön och socialmiljön instämmer vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga enhälligt att en trivsam hemmiljön stärker självvärdet för individer med demenssjukdom och måste individanpassas. I och med detta behöver vårdpersonal, sjuksköterskor och anhöriga vara delaktiga i tillämpande och implementeringen av rutiner och anpassningen av miljön för de demenssjuka. Konklusion: Vårdmiljön och socialmiljön och hur den inrättas och implementeras är direkt avgörande för levnadsstandarden hos individer med demenssjukdom. En trevlig och behaglig hemmiljö som individen med demenssjukdom kan känna igen skapar trygghet. En socialmiljö där individen med demenssjukdom kan vara delaktigt och kognitivt engagera sig skapar självvärde. / Background: The care environment can be divided into two categories, one of which is objective, and the other is subjective. Both environmental factors affect the quality of life of people with dementia. The care environment includes rooms, buildings, indoor / outdoor and gardens. Understanding the care environment and its impact on people with dementia is therefore crucial for care staff, nurses and relatives who should be involved in implementing the right care environment that creates a qualitative standard of living for individuals with dementia. Objective: To investigate research on caregivers' experiences of how patients with dementia are affected by their care environment. Method: The literature review is based on the systematic flow chart according to Polit &amp; Beck, (2012). The literature study begins with formulating a question and thereby finding relevant keywords. The literature study is supported by current research. The review template used was from SBUs (2014). Result: Based on 12 reviewed articles conducted in the USA, England, and Australia regarding the care environment and the social environment, care staff, nurses and relatives unanimously agree that a pleasant home environment strengthens the self-esteem of individuals with dementia and must be individually adapted. As a result, healthcare professionals, nurses and relatives need to be involved in the application and implementation of routines and the adaptation of the environment for people with dementia. Conclusion: The care environment and the social environment and how it is set up and implemented are directly correlated with the standard of living for individuals with dementia. A pleasant and comfortable home environment that the individual with dementia can recognize creates security. A social environment where the individual with dementia can be involved and cognitively get involved creates self-worth.

Under pandemin COVID-19 har hälsovården tvingats till hastiga anpassningar i form av användning av vård via videolänk för kontinuitet, vilket berör även psykoterapi. Trots omfattande evidens för effektiviteten av terapi via videolänk finns fortfarande myter hos kliniker att den terapeutiska alliansen äventyras i det digitala forumet, vilket kan försvåra implementeringen. Studiens syfte var att utforska psykoterapeuters upplevelser av psykoterapi via videolänk, med särskilt fokus på den terapeutiska alliansen (TA). Genom semi-strukturerade intervjuer undersöktes psykoterapeuters föreställningar, anpassningar samt erfarenheter av denna omställning. Data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier; Kommunikation, Den bärande relationen samt KBT-interventionerna. Huvudresultatet indikerar att klinikerna har behövt anpassa behandlingen kontextuellt, kommunikativt samt innehållsmässigt för att främja alliansen, och att TA går att utveckla över videolänk. Detta sammanfaller med tidigare internationella studiers resultat.  Utvecklingsområden som framkommit är aspekter självexponering som nytt fenomen och förändringar i maktstrukturen inom terapin. Omställningen har gått över förväntan positivt och delvis förändrat respondenternas inställning till videolänkterapi. Inom begränsningarna för denna studie beskrivs konsekvenserna och framtida forskningsriktningar. / During the pandemic COVID-19 the health care has suddenly been forced to adjust their work and start using video conference to keep the continuity, which also impacts psychotherapy. Despite extensive evidence of the efficiency of video conference psychotherapy there are still myths among clinicians that the therapeutic alliance can be endangered by the digital format, which can complicate the implementations. The aim of this study is to examine the psychotherapists' experiences of psychotherapy via video conference, with particular focus on the therapeutic alliance (TA). Through semi-structured interviews we examined the psychotherapists conceptions, adaptations and the experiences of this readjustment. Data were analyzed based on qualitative content analysis; Communication, The solid relation and the CBT-interventions. The main results indicated that the clinicians needed to adapt the treatment contextually, communicatively and in terms of content to frame TA, and that TA can be developed via video conference. This coincides with previous international research. Areas of development is the new phenomenon self-exposure and transformation/change of equalization of power.  The conversion has positively exceeded the expectations and has partly changed the respondents attitudes to therapy via video conference. Within the limitations of this study, implications and further directions for research are described.

Vid Klinisk kemi och farmakologi, Specialkemi, vid Skånes universitetssjukhus, Lund, utförs kvantifiering med LC-MS/MS av antipsykotiska och antidepressiva läkemedelskoncentrationer i serum med acetonitril (ACN) som mobilfas. ACN är på grund av sin höga elueringsstyrka ett av de vanligaste organiska lösningsmedlen vid reversed phase (RP) kromatografi, men uppvisar samtidigt en hög toxicitet med risk för stora leveransproblem. I syfte att reducera mängden ACN undersöktes därför möjligheten till ett mobilfasbyte till metanol (MeOH). Ordinarie metod jämfördes med tre nyutvecklade metoder med MeOH-baserad mobilfas. I en av metoderna ändrades endast mobilfas och elueringsgradient, medan två av metoderna även använde andra sorters RP-kolonner med anpassade elueringsgradienter. Samtliga analyter uppvisade godkänd separation och retention vid eluering med MeOH, men stor fluktuation från referensmetod sågs vid kvantifieringen av flera analyter, däribland olanzapin, desmetylolaznapin och mirtazapin. Liknande avvikelser med avseende på regression och kvantifieringsdifferens observerades vid eluering med andra sorters RP-kolonner. Detta indikerar att vidare optimering av andra vätskekromatografiska och masspektrometriska parametrar bör utföras innan metoderna kan valideras. / The quantification of antipsychotics and antidepressants in human serum with LC-MS/MS is usually performed with acetonitrile (ACN) as mobile phase. ACN is one of the most common organic solvents in reversed phase (RP) chromatography thanks to its high elution strength but is also highly toxic and can at times suffer from major delivery problems. The present study investigated the possibility of replacing ACN with methanol (MeOH) as primary organic solvent with the purpose of reducing the total ACN-usage. Three newly developed methods for chromatographic analysis of antipsychotic and antidepressant drugs using MeOH as organic solvent as part of the mobile phase were compared to the routine method in regard to analyte separation and retention, as well as the relative quantification of substance. In one of the methods only the mobile phase and elution gradient was changed whereas different types of RP columns were applied in addition to the changed mobile phase in the other two. All substances showed acceptable separation and retention when eluted with MeOH but displayed large fluctuations in the quantification of the analyzed substances, more specifically olanzapine, desmethylolanzapine and mirtazapine, in comparison to the reference method. Similar deviations in terms of regression and quantification bias were observed when analytes were eluted with MeOH through other types of RP columns. This indicates that further optimization of other parameters relating to the chromatography and mass spectrometer should be performed before validation.

Bakgrund: Fotboll är den sport där det uppskattas förekomma allra flest skador. Fysioterapeuter har en väldigt stor roll i rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare på grund av den höga skadefrekvensen vilket innebär att de spenderar mycket tid med fotbollsspelarna. Hur situationerna med den skadade fotbollsspelaren ska hanteras under rehabiliteringsperioden blir därför väldigt viktig.   Syfte: Syftet med denna studie var därför att undersöka vilka utmaningar och möjligheter som fysioterapeuter ställs inför vid rehabiliteringen av skadade fotbollsspelare i svenska fotbollslag på elitnivå. Studien undersöker specifikt relationens betydelse och hur den bibehålls samt vad fysioterapeuten gör för att stödja spelarens motivation under rehabiliteringen.   Metod: En kvalitativ metod användes till studien och femfysioterapeuter som arbetade inom ett fotbollslag på elitnivå i Sverige intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier: Relationens betydelse för en lyckad rehabilitering, Att stödja motivationen och vikten av att ha en gemensam plan samt Att våga bemöta och hantera känslor. Slutsats: I intervjuerna framkom att en bra relation uppbyggt av tillit, ärlighet och förtroende kan förenkla och leda till en bra rehabiliteringsprocess. Genom en vänskaplig relation, stöd av spelarens motivation och en psykisk delaktighet av fysioterapeuten genom hela rehabiliteringen kan rehabiliteringen bli enklare. Framtida forskning bör innehålla fler deltagande fysioterapeuter och möjligtvis inkludera intervjuer av skadade fotbollsspelare för att få fler perspektiv från de båda parterna i relationen.