En del av den sociala barnavården i Sverige består av hem för vård eller boende (HVB), som är en typ av institutionsvård utanför det egna hemmet. Aktuell studie syftar till att undersöka hur personal på HVB-hem beskriver institutionens behandlingsmässiga utgångspunkter och hur de uppfattar behandlingsarbetet med ungdomarna. Denna studie utgår från en kvalitativ metod och för att besvara syfte och frågeställningar har semistrukturerade intervjuer använts. Det har genomförts fem intervjuer med personal från två HVB-hem. För att analysera studiens resultat används en tematisk analysmetod. De teoretiska utgångspunkterna omfattas av teorier om samarbete, terapeutisk allians och HVB-hemmens behandlingsmässiga utgångspunkter miljöterapi och KBT (kognitiv beteendeterapi). Det som framkommer i studien är att behandlingsarbetet med ungdomar på HVB är komplext, att det finns ett behandlingsinriktat fokus samt att relationsskapande och samarbete är viktiga aspekter i arbetet. Det beskrivs också finnas svårigheter i arbetet som relateras till relationsskapande och deltagande i behandling. Vidare presenteras det att omfattningen av den psykiska ohälsan hos ungdomarna är utbredd och att HVB-hemmen inte har något specifikt arbetssätt för att behandla ungdomar med psykisk ohälsa utan att detta främst sker hos barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Det framkommer kritik mot bristande resurser hos BUP vilket påverkar behandlingsarbetet negativt. Det framkommer också svårigheter att arbeta med ungdomar i kriminalitet och att sekretessbestämmelserna mellan polis och socialtjänst försvårar samarbetet / A part of the social child welfare in Sweden consists of residential care homes, which is a type of institutional care. The aim of this study is to investigate how staff at residential care homes describe the institution's treatment implementations and how they perceive the work related to treatment with adolescents. This study is based on a qualitative method and semistructured interviews. Five interviews have been conducted with staff from two different residential care homes. A thematic analysis method is used to analyze the results of the study. The theoretical frameworks include theories of collaboration, therapeutic alliance, and treatment implementations of the residential care homes, such as milieu therapy and CBT (cognitive behavioral therapy). The study reveals that the work with treatment of adolescents in residential care homes is complex, that the facilities have a treatment-oriented focus, and that relationships and collaboration are important aspects of the work. Difficulties related to relationships and participation in treatment are also emphasized. Furthermore, the study presents that difficulties regarding mental health among adolescents are prevalent. The residential care homes do not have a specific approach for treating adolescents with mental health issues, the treatment regarding mental health mainly takes place within the child and adolescent psychiatry which receives criticism due to insufficient resources. It also appears that there are difficulties in working with young people involved in crime and that the confidentiality regulations between the police and social services can make cooperation difficult

Syftet med föreliggande religionsvetenskapliga studie är att synliggöra hur betydande aspekter av livsåskådningskaraktär återspeglas i den populära tv-serien True Detective 1 – och med särskilt fokus på ateism undersöka och kartlägga en av tv-seriens karismatiska huvudkaraktärers perspektiv och positioneringar. I centrum står Rustin ”Rust” Cohle och dennes hållning, handlingar och tal. Undersökningen utgår från tre frågeställningar: Vilka olika livssynspositioneringar och tematiker av existentiell livsåskådningskaraktär är utmärkande för karaktären Rust? Hur kan dessa närmare beskrivas och förstås på ett övergripande plan? Och i vilken utsträckning har Rust lösgjort sig från en äldre form av ateism, till förmån för en senmodern och mindre polariserande variant? Runt karaktärskomplexet Rust – som en prototyp för en sorts förtrollande ateism – exponeras följande fyra kategorier: 1) Scientisten: En position präglad av en scientistisk och naturvetenskaplig, ateistisk hållning. 2) Zenbuddisten: En position präglad av asketism, kontemplation och en fascination av jaget som en illusion. 3) Terapeuten: En position karaktäriserad av den terapeutiska diskursen, vars psykologiserande förklaringar går ut på att legitimera individens lycka eller lidande – och därigenom tar över den äldre religiösa berättelsens funktion.4) Messiasgestalten: En position med markant messianska förtecken av både hög- och lågkristologisk natur och som i någon mening här inkorporerar övriga kategorier. Serien avspeglar således genom den messiasliknande karaktären Rust både starka ateistiska och scientistiska strömningar i vår tid, präglade av både naturvetenskap men också ett – till vissa delar – österländskt synsätt bortom den judisk-kristna traditionens epistem, hand i hand med ett semi-sekulärt och terapeutiskt trevande efter reflexivitet, mening och en större sakral och kanske rentav metafysisk öppning. Det är möjligen något av ett paradigmskifte – för att tala med Thomas Kuhn – som karaktären Rust föregriper och förkroppsligar. En både-och-människa som både vill ha det sakrala och profana som en möjlighet – inte som ett akademiskt motsatspar! / Enchanting atheism?: A study of atheism pictured in popular culture. True Detective as an example. The purpose of this study of religious science is to visualize how significant aspects of a characteristic philosophy and views of life are reflected in the popular TV series True Detective 1 – and with particular focus on atheism, explore and map the perspective and positioning of one of the charismatic main characters of the TV series. In the center stands Rustin “Rust” Cohle and his attitude, actions and speech. The study is based on three questions: What different views of life and themes of existential views are characteristic of the character Rust? How can these be more fully described and understood on an overall level? And to what extent has Rust broken himself away from an older form of atheism in favor of a late modern andless polarizing kind? Around the complex of character that is Rust - as a prototype for a kind of enchanting atheism - the following four categories are exposed: 1) The Scientist: A position characterized by a scientific and atheistic stance. 2) The Zen Buddhist: A position characterized by asceticism, contemplation and a fascination of the self as an illusion.3) The Therapist: A position characterized by the therapeutic discourse whose therapeutic narrative is based on legitimizing the happiness or suffering of the individual - thus adopting the function of the old religious narrative. 4) The Messiah character: A position with striking Messianic overtones of Christology of both high and low nature and which in some sense incorporates the other categories. Through the Messiah-like character Rust the series thus reflects both strong atheistic and scientific currents of our time, characterized by not only science but also – to some extent – by an Eastern view of life that goes beyond the episteme of the Jewish-Christian tradition, hand in hand with a semi-secular and therapeutic grasping for reflexivity, meaning and a greater sacred and perhaps even metaphysical opening. It is possibly somewhat of a paradigm shift – to some extent plead Thomas Kuhn – that the character Rust anticipates and embodies. A both-kind-person who wants to have the sacred as well as the profane as an opportunity - not as an academicopposing pair!