Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att granska och lyfta fram vetenskapliga artiklar om beröringens/massagens upplevelser och effekter vid oro/ångest hos cancerpatienter. Artiklar har sökts i databaserna Cinahl, Medline, SveMed +, Pubmed och Elin@Dalarna och artiklarnas inklusionskriterier var att den taktila beröringen/massagen var av kroppslig kontakt, och de skulle rikta sig till vuxna cancerpatienter som upplevde symtom som oro och ångest. Artiklarna fick inte var äldre än 10 år. Resultatet påvisade att oro/ångest kunde minskas signifikant med massage/beröring hos cancerpatienter. I studier där upplevda effekter undersöktes visades det att vid beröring/massage hos cancerpatienter minskades oro/ångest och upplevelsen beskrevs som att spänningar försvann och att en avslappnande känsla infann sig. Beröring/massage gav inte några negativa påföljder och är en säker, effektiv behandlingskomplement till vanlig medicinsk behandling för förbättring av stressade symtom hos cancerpatienter.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området

Arbetet behandlar frågeställningen "hur barns lek blir terapeutisk när de befinner sig i en sjukhusmiljö". Diskussionen föregås av en beskrivning av lekterapi på sjukhus, samt en genomgång av olika lekteorier. Frågeställningar som undersöks är vad lekterapi är, hur lekterapeutens roll ser ut, den terapeutiska leken samt hur skolan skulle kunna ha hjälp av lekterapeuternas kunskap. / The essay deal with the question of "how childrens play becomes therapeutic in a hospital environment". The discussion is preceded by a description of play therapy at hospitals, as well as a number of play theories. Questions looked into are "what is play therapy", "the play therapist", "therapeutic play" and "what schools might learn from play therapy".

Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori. Studiens centrala resultat var att familjebehandlarna upplevde arbetsalliansen som mycket betydelsefull i sitt arbete. Studiens resultat ligger i linje med psykoterapiforskningen som också betonar arbetsalliansens betydelse för att uppnå ett positivt behandlingsresultat. / The aim of this study was to describe the function of a working alliance in the social work of family therapists in order to make contribute to the knowledge discourse of the importance of working alliance in social work. The questions were what of importance the work alliance is in the task of family therapists and what the important factors are in how to create, sustain and end a working alliance in a good way within the social work with families. Interviews were pursued with six family therapists. The respondents described the function of the working alliance from their perspective. The result was analysed with social construction theory, system theory, attachment theory and a multidimensional perspective. The central result of the study was that the therapists experienced that the working alliance was of great importance in their work which is in agreement with psychotherapy research which emphasise the importance of a working alliance in order to reach a good result of the therapy.

Inledning: Olika terapimetoder erbjuder olika sätt att hjälpa patienterna. ISTDP utmärker sig genom att vara offensiv och som i alla metoder tillskrivs alliansen en viktig roll. Det är terapeuter som ska jobba med alliansen men hur de upplever den, vilka likheter och olikheter de ser i de metoderna de jobbar med har knappast uppmärksammats. Studiens syfte är att belysa psykodynamiska psykoterapeuters syn på alliansen i både ISTDP och klassisk psykodynamisk psykoterapi. Frågeställningar: Hur ser kliniskt verksamma psykodynamiska psykoterapeuter på den terapeutiska alliansen i både klassisk psykodynamisk psykoterapi och ISTDP ser? Vilka är de skillnader och likheter i hur de skapar och upprätthåller den? Metod: Sex legitimerade psykodynamisk utbildade psykoterapeuter som är utbildade i ISTDP har intervjuats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Grundad teori användes som metod för bearbetning och analys och materialet. Resultat: Skillnaderna finns i behovet av ram och kontrakt samt metodiken. En könsskillnad finns i synen på möjligheten att engagera sig, i tillskrivning av interventionernas betydelse för alliansskapandet och hur begrepp allians, anknytning och emotionell kontakt används. Likheter gäller betydelsen av terapeutens engagemang, kompetens och patientens problematik. Diskussion: Resultatet diskuterats utifrån terapeutens syn på alliansen. Terapeutens engagemang och patientens problematik samt hur metodiken påverkar alliansutvecklingen har diskuterats. Upplevelsen av att kunna skapa och upprätthålla alliansen har diskuterats utifrån tydlighet och ett könsperspektiv. / Introduction: Different therapy methods provide different help. ISTDP is distinguished by being more intensive and, as in all methods, also here alliance is important. Therapists are the one who are working with the alliance but how they experienced it, what similarities and differences there are in the different methods they work with, has rarely been investigated. The goal with the study is to illustrate psychodynamic psychotherapists view on alliance in both ISTDP and classic psychodynamic psychotherapy. Questions: How do clinically effective psychodynamic psychotherapists see the therapeutic alliance in both classic psychotherapy and ISTDP? What are the differences and similarities in how they create and maintain it? Method: Six licensed psychodynamic psychotherapists who also are educated in ISTDP have been interviewed. The research is based on grounded theory. Result: Differences that are found are the need for contract and frame and how the method is applied. A gender difference is in the therapist's view of the possibility of engagement, in ascribing signification to the interventions that bring about alliance and in the way alliance, attachment and emotional contact has been used. Similarities are regarding the importance of therapist's engagement, competence and patient's problems. Discussion: The result was discussed on base of the therapist's view upon alliance. Therapist's engagement and patient's problems as well as how the method has an impact on creating the alliance has been discussed. Therapist's experience of being able to create and maintain the alliance has been discussed from a gender perspective and legibility.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bör tänka på när det gäller att skapa en så god terapeutisk relation som möjligt.Detta har gjorts i utgångspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgöra en bild av hur man kan se på dessa två olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet från dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod, varpå resultatet tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inlärningsteoretiskt perspektiv.Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var svår att särskilja från konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bör arbeta för att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utmärker en god terapeut.Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism / The main purpose of this report was to bring clarity to the definition about the concept of the therapeutic relationship, as well as providing a description of what the therapist needs to consider, when it comes to creating the “good therapeutic relationship”.This has been done on the basis of qualitative in-depth interviews with a total of seven therapists, who in their descriptions, together came to form an understanding of these two different aspects of the concept. The collected material from these interviews was then thematized, in the basis of a hermeneutic interpretation method, in after witch these results were interpreted from a social constructivist, and a learning-theory perspective.The main results show that a definition of the therapeutic relationship was difficult to distinguish from the descriptions of how therapists work to create a good therapeutic relationship, as well as the personal characteristics of “the good therapist”.Keywords: Common factors, Four stages of competence, Social constructivism, The therapeutic alliance, The therapeutic relation, Therapy

Bakgrund Funktionella neurologiska symtom (FNS) innebär att en patient drabbas av dysfunktion i nervsystemet utan medicinsk bakomliggande orsak. Forskning visar att multidisciplinär rehabilitering, som inkluderar arbetsterapi, är effektiv för att hjälpa dessa patienter. Det saknas dock studier om arbetsterapeutiska behandlingar som är specifika för patienter med FNS. Syfte Syftet var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med patienter med FNS. Metod Studien har en kvalitativ design där 14 deltagare intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet består av två teman: Erfarenhet och kunskap ger förutsättningar för att hjälpa en komplex patientgrupp och Arbetsterapeutens verktyg i behandling är aktivitet och terapeutisk användning av sig själv. Gemensamt för de två teman är att kunskapsbaserad och personcentrerad vård med aktivitet i fokus är viktiga i arbetsterapeutens arbete för patienter med FNS.  Slutsats Arbetsterapeuten, med tillgång till erfarenhet och kunskap i sin egen yrkesroll samt kollegor i vården, har förutsättningar att hjälpa den komplexa patientgrupp som de med FNS uppfattas som. Arbetsterapeuten använder aktivitet som medel under hela behandlingen och sig själv terapeutiskt i sitt bemötande och i det samspel som uppstår i den gemensamma dialogen med patienten med FNS. Med sitt fokus på patientens förmåga till aktivitet har arbetsterapeuten en betydande roll i det multidisciplinära omhändertagandet av patienten med FNS. / Background Functional neurological disorders (FND), means that a patient suffers from dysfunction in the nervous system without an underlying medical cause. Research shows that there is evidence that multidisciplinary rehabilitation, which includes occupational therapists, is effective in helping these patients. There is a lack of evidence for occupational therapy treatments that are specific to patients with FND. Aim The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working with patients with FND. Method The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were performed with 14 participants. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results The result are presented by two themes: Experience and knowledge provide the conditions for helping a complex patient group and The occupational therapist`s tool in treatment is activity and therapeutic use of self. Common the two themes are that knowledgebased and person-centered care with activity in focus are important in the occupational therapists work for patients with FND. Conclusion The occupational therapist, with access to experience and knowledge in her own professional role as well as through colleagues in care, has the conditions to help the complex patient group that patients with FND are perceived as. The occupational therapist uses activity as a means throughout the treatment and herself therapeutically in her treatment and in the interaction that arises in the joint dialogue with the patient with FND. With focus on the patient´s abilities related to activity, the occupational therapist has a significant role in the multidisciplinary care of the patient with FND.

Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet. Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan. Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter. Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet. Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet. / Introduction: Even though distance therapy has been shown to be effective across a range of measures and increases access many psychotherapists still remain sceptic to the format.   Aim: By examining how psychodynamic psychotherapists experience transitioning to distance therapy as regards the therapeutic process this study results in a contribution to the understanding of the continuing scepticism among therapists.  Method: A qualitative, phenomenological study of semi-structured interviews with five psychotherapists using thematic analysis.  Result: Two themes are identified: Presence and A new situation with two and four subthemes respectively: enabling and lamented; bodily communication, demarcation, therapeutic frame and preoccupation. Discussion: Due to preoccupation presence understood as a relational quality of emotional, cognitive and functional availability could be continually lamented in distance therapy. The discussion results in a model showing that if a certain therapeutic technique, feeling in the room or therapeutic role is an underlying intention in the therapeutic process preoccupation will continue to be a factor in distance therapy encounters. Increased knowledge as regards therapists´ intentions in the therapeutic process is forwarded as a key factor to further acceptance of the distance therapy format.

This study intends to examine the psychotherapist`s experience of videotherapy and therapeutic relation and alliance in videotherapy. Earlier studies show that videotherapy is a positive contribution to healthcare systems and increases accessibility for patients, but there are technical issues and limitations in non-verbal communication. The therapeutic alliance between patient and therapist is not negatively affected. The experience of the patient tends to be more positive than the experience of the therapist. This study´s approach is qualitative and inductive. Data are obtained from interviews with five licensed psychotherapists. The study shows that videotherapy is a good flexible alternative, but therapist attitude towards it, varies. A good therapeutic relation and alliance is possible and depends on both patient and therapist factors, though the quality is deepened in face-to-face sessions. The psychotherapists describe that some therapeutic interventions need to be modified and amplified, due to the unique settings.

Studiens syfte var att undersöka leg. psykoterapeuters uppfattningar om och erfarenheter av att identifiera och reparera rupturer i den terapeutiska relationen (alliansen) i kognitiv beteendeterapi (KBT). Datainsamlingen bestod av narrativa intervjuer. Den kvalitativa metoden fenomenologisk hermeneutik (Lindseth & Norberg, 2004), där intresset riktas mot den levda erfarenheten, användes vid analys och tolkning av texten. Resultatet visade att de terapeutiska färdigheterna medveten närvaro och metakommunikation används för att identifiera, förebygga och reparera rupturer i alliansen. Slutsatsen är att psykoterapeuternas berättelser bär på den dolda innebörden att alla slags terapeutiska interventioner i KBT samtidigt utgör relationella handlingar, och att ett språk för detsamma är önskvärt. Meningsfullhet och yrkesstolthet kan dessutom tillägnas, om uppmärksamheten vänds från misslyckanden till mod att ta ansvar för det terapeutiska förloppet och relationen. / The aim of the study was to investigate psychotherapists perceptions about and experiences of identifying ruptures in the therapeutic alliance in cognitive behavioural therapy (CBT). The data collection consisted of narrative interviews. The qualitative method, a phenomenological hermeneutical method for researching lived experience (Lindseth & Norberg, 2004), was used in the analysis and interpretation of the texts. The result showed that the therapeutic skills awareness and metacommunication was used to identify, prevent and resolve ruptures in the alliance. The conclusion is that psychotherapists stories carries a hidden meaning of any therapeutic interventions in CBT at the same time constitutes relational actions, and a language for the same is desirable. Meaningfulness and professional pride can also be adopted, by shifting attention from failures, into courage to take responsibility for the therapeutic process and the relationship.