Syftet med studien var att beskriva arbetsalliansens funktion i familjebehandlares arbete ur behandlarens perspektiv för att bidra till kunskapsdiskussionen om arbetsalliansens betydelse inom socialt arbete. Studiens frågeställningar var vilken betydelse arbetsallians har för familjebehandlares uppdrag samt vilka faktorer som har betydelse för hur arbetsallians skapas, vidmakthålls och avslutas på ett bra sätt i arbetet med familjer. Med en fenomenologisk ansats genomfördes kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med sex familjebehandlare verksamma inom socialtjänsten. Respondenterna delgav nyanserade beskrivningar av arbetsalliansens betydelse för familjebehandling. Studiens resultat analyserades utifrån socialkonstruktionism, systemteori och anknytningsteori. Studiens centrala resultat var att familjebehandlarna upplevde arbetsalliansen som mycket betydelsefull i sitt arbete. Studiens resultat ligger i linje med psykoterapiforskningen som också betonar arbetsalliansens betydelse för att uppnå ett positivt behandlingsresultat. / The aim of this study was to describe the function of a working alliance in the social work of family therapists in order to make contribute to the knowledge discourse of the importance of working alliance in social work. The questions were what of importance the work alliance is in the task of family therapists and what the important factors are in how to create, sustain and end a working alliance in a good way within the social work with families. Interviews were pursued with six family therapists. The respondents described the function of the working alliance from their perspective. The result was analysed with social construction theory, system theory, attachment theory and a multidimensional perspective. The central result of the study was that the therapists experienced that the working alliance was of great importance in their work which is in agreement with psychotherapy research which emphasise the importance of a working alliance in order to reach a good result of the therapy.

Inledning: Olika terapimetoder erbjuder olika sätt att hjälpa patienterna. ISTDP utmärker sig genom att vara offensiv och som i alla metoder tillskrivs alliansen en viktig roll. Det är terapeuter som ska jobba med alliansen men hur de upplever den, vilka likheter och olikheter de ser i de metoderna de jobbar med har knappast uppmärksammats. Studiens syfte är att belysa psykodynamiska psykoterapeuters syn på alliansen i både ISTDP och klassisk psykodynamisk psykoterapi. Frågeställningar: Hur ser kliniskt verksamma psykodynamiska psykoterapeuter på den terapeutiska alliansen i både klassisk psykodynamisk psykoterapi och ISTDP ser? Vilka är de skillnader och likheter i hur de skapar och upprätthåller den? Metod: Sex legitimerade psykodynamisk utbildade psykoterapeuter som är utbildade i ISTDP har intervjuats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Grundad teori användes som metod för bearbetning och analys och materialet. Resultat: Skillnaderna finns i behovet av ram och kontrakt samt metodiken. En könsskillnad finns i synen på möjligheten att engagera sig, i tillskrivning av interventionernas betydelse för alliansskapandet och hur begrepp allians, anknytning och emotionell kontakt används. Likheter gäller betydelsen av terapeutens engagemang, kompetens och patientens problematik. Diskussion: Resultatet diskuterats utifrån terapeutens syn på alliansen. Terapeutens engagemang och patientens problematik samt hur metodiken påverkar alliansutvecklingen har diskuterats. Upplevelsen av att kunna skapa och upprätthålla alliansen har diskuterats utifrån tydlighet och ett könsperspektiv. / Introduction: Different therapy methods provide different help. ISTDP is distinguished by being more intensive and, as in all methods, also here alliance is important. Therapists are the one who are working with the alliance but how they experienced it, what similarities and differences there are in the different methods they work with, has rarely been investigated. The goal with the study is to illustrate psychodynamic psychotherapists view on alliance in both ISTDP and classic psychodynamic psychotherapy. Questions: How do clinically effective psychodynamic psychotherapists see the therapeutic alliance in both classic psychotherapy and ISTDP? What are the differences and similarities in how they create and maintain it? Method: Six licensed psychodynamic psychotherapists who also are educated in ISTDP have been interviewed. The research is based on grounded theory. Result: Differences that are found are the need for contract and frame and how the method is applied. A gender difference is in the therapist's view of the possibility of engagement, in ascribing signification to the interventions that bring about alliance and in the way alliance, attachment and emotional contact has been used. Similarities are regarding the importance of therapist's engagement, competence and patient's problems. Discussion: The result was discussed on base of the therapist's view upon alliance. Therapist's engagement and patient's problems as well as how the method has an impact on creating the alliance has been discussed. Therapist's experience of being able to create and maintain the alliance has been discussed from a gender perspective and legibility.

The purpose of this study is to investigate how school counselors in high schools work with students that are exposed to honor-related problems and how they experience their work with these students. We have used a qualitative method and semi-structured interviews with seven school counselors who have experience of working with honor-related issues. To analyze the material we have used previous research along with Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy with the concept of discretion and Carl Rogers' theory of the therapeutic relationship. The conclusions we can draw after completing our study is that school counselors experience organizational and honor contextual challenges, but their discretion can help them in their work. To be able to detect vulnerable students, the school counselor uses strategies by being where the students are and asking straight questions. Another important side of the work to succeed at drawing attention to vulnerability is that there is knowledge and that all staff at the school possess this in order to cooperate in identifying vulnerable students. To help students that are vulnerable the dialogue is important both with the students but also the student's parents to be able to talk about the problem and the school counselor contributes with knowledge and information regarding human rights. When the problem is too big for the school counselor's discretion, a strategy for helping will then be to contact other street-level bureaucrats that have the knowledge and discretion to help. Having a trusting relationship is described as the key to being able to discover and help vulnerable students and there are important qualities the school counselor can possess, which increases the conditions for being able to discover, help, create relationships and meet the challenges the work requires.

Syftet med detta arbete har varit att skapa klarhet kring vad som definierar begreppet den terapeutiska relationen, samt att ge en beskrivning av vad man som professionell samtalsledare bör tänka på när det gäller att skapa en så god terapeutisk relation som möjligt.Detta har gjorts i utgångspunkt av kvalitativa djupintervjuer med sju professionella samtalsledare, vilka i sina respektive beskrivningar, tillsammans kommit att utgöra en bild av hur man kan se på dessa två olika aspekter av begreppet. Det insamlade materialet från dessa intervjuer har sedan kommit att tematiseras utifrån en hermeneutisk tolkningsmetod, varpå resultatet tolkats utifrån ett socialkonstruktivistiskt, samt ett inlärningsteoretiskt perspektiv.Av resultatet framkom, bland annat, att en definition av begreppet den terapeutiska relationen var svår att särskilja från konkreta beskrivningar av hur en samtalsledare bör arbeta för att skapa en god terapeutisk relation, samt vilka personliga egenskaper som utmärker en god terapeut.Nyckelord:, Common factors, Den terapeutiska alliansen Den terapeutiska relationen, Four stages of competence, Samtalsbehandling, Socialkonstruktivism / The main purpose of this report was to bring clarity to the definition about the concept of the therapeutic relationship, as well as providing a description of what the therapist needs to consider, when it comes to creating the “good therapeutic relationship”.This has been done on the basis of qualitative in-depth interviews with a total of seven therapists, who in their descriptions, together came to form an understanding of these two different aspects of the concept. The collected material from these interviews was then thematized, in the basis of a hermeneutic interpretation method, in after witch these results were interpreted from a social constructivist, and a learning-theory perspective.The main results show that a definition of the therapeutic relationship was difficult to distinguish from the descriptions of how therapists work to create a good therapeutic relationship, as well as the personal characteristics of “the good therapist”.Keywords: Common factors, Four stages of competence, Social constructivism, The therapeutic alliance, The therapeutic relation, Therapy

Bakgrund Funktionella neurologiska symtom (FNS) innebär att en patient drabbas av dysfunktion i nervsystemet utan medicinsk bakomliggande orsak. Forskning visar att multidisciplinär rehabilitering, som inkluderar arbetsterapi, är effektiv för att hjälpa dessa patienter. Det saknas dock studier om arbetsterapeutiska behandlingar som är specifika för patienter med FNS. Syfte Syftet var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta med patienter med FNS. Metod Studien har en kvalitativ design där 14 deltagare intervjuades. En semistrukturerad intervjuguide användes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet består av två teman: Erfarenhet och kunskap ger förutsättningar för att hjälpa en komplex patientgrupp och Arbetsterapeutens verktyg i behandling är aktivitet och terapeutisk användning av sig själv. Gemensamt för de två teman är att kunskapsbaserad och personcentrerad vård med aktivitet i fokus är viktiga i arbetsterapeutens arbete för patienter med FNS.  Slutsats Arbetsterapeuten, med tillgång till erfarenhet och kunskap i sin egen yrkesroll samt kollegor i vården, har förutsättningar att hjälpa den komplexa patientgrupp som de med FNS uppfattas som. Arbetsterapeuten använder aktivitet som medel under hela behandlingen och sig själv terapeutiskt i sitt bemötande och i det samspel som uppstår i den gemensamma dialogen med patienten med FNS. Med sitt fokus på patientens förmåga till aktivitet har arbetsterapeuten en betydande roll i det multidisciplinära omhändertagandet av patienten med FNS. / Background Functional neurological disorders (FND), means that a patient suffers from dysfunction in the nervous system without an underlying medical cause. Research shows that there is evidence that multidisciplinary rehabilitation, which includes occupational therapists, is effective in helping these patients. There is a lack of evidence for occupational therapy treatments that are specific to patients with FND. Aim The aim of the study was to describe occupational therapists' experiences of working with patients with FND. Method The study had a qualitative design. Semi-structured interviews were performed with 14 participants. Data was analyzed with qualitative content analysis. Results The result are presented by two themes: Experience and knowledge provide the conditions for helping a complex patient group and The occupational therapist`s tool in treatment is activity and therapeutic use of self. Common the two themes are that knowledgebased and person-centered care with activity in focus are important in the occupational therapists work for patients with FND. Conclusion The occupational therapist, with access to experience and knowledge in her own professional role as well as through colleagues in care, has the conditions to help the complex patient group that patients with FND are perceived as. The occupational therapist uses activity as a means throughout the treatment and herself therapeutically in her treatment and in the interaction that arises in the joint dialogue with the patient with FND. With focus on the patient´s abilities related to activity, the occupational therapist has a significant role in the multidisciplinary care of the patient with FND.

Utgångspunkten i studien var relationens betydelse och fokus i studien har varit att undersöka vad skolkuratorer anser vara förutsättningar för att bygga en relation med ungdomar. För att möjliggöra det har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med skolkuratorer i tre kommuner i Sverige. Det empiriska materialet har analyserats genom en tematisk analysmetod där huvudtemat Relationens betydelse framkom, vidare har fyra centrala teman som förutsätter relationsskapande analyserats fram. Respektive tema har ett undertema för att möjliggöra en fördjupning. Följande centrala teman och underteman var; Att finnas där och att lyssna, Att använda sin kunskap och att möta ungdomen där den är, Att vara människokännare och att vara flexibel, Att vara människa och att göra det lilla extra. Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning och Carl Rogers teori om den personcentrerade terapin samt Rogers tankar om den terapeutiska relationen. Studiens huvudsakliga slutsats var att relationen är A och O. / The starting point in this study was the importance of the relationship. The investigation examines school counselors experiences of creating conditions for relationships with young people. Six semi-structured interviews were conducted with school counselors in three Swedish municipalities. A thematic analysis was used to analyze the empirical material were the main theme the importance of the relationship was found. Four key themes of relationship creating conditions were also discovered. The central themes have subthemes to deepen the analysis. These central themes and subthemes were; To be there and to listen, To use the knowledge and to meet the youths perspective, To know people and to be flexible, To be a human being and to do more than required. The results have been discussed in relation to past research and the theory of Carl Rogers on person centered therapy and Rogers thoughts on the therapeutic relationship. The mail conclusion of the study was that the relationship is the key.

Bakgrund: Humor som inslag i mänsklig kultur går att identifiera så långt tillbaka som det finns skriftliga källor. Humor påverkar social interaktion, används för att känna social samhörighet, skapa band människor emellan och stärka relationer. Traditionellt har sjuksköterskans roll haft begränsat medicinskt fokus. Rollen har breddats och innebär nu personligt relationsskapande präglat av engagemang och att se hela människan – en personcentrerad vård.   Syfte: Att beskriva hur humor används i vården och hur detta upplevs ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Metod: En litteraturöversikt med datainsamling från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Ageline. Resultat: Sjuksköterskeperspektivet beskriver hur sjuksköterskor använder humor i vården för att främja en terapeutisk relation till patienten, bevara patientens identitet samt skapa trygghet och tillit och även som strategi för att klara av sjuksköterskearbetet och för att stärka teamarbetet. Patientperspektivet beskriver hur patienter avsiktligt använder humor för att få bättre vård och underlätta för sjuksköterskan. I vården är humorn oftast patientinitierad och används av patienten som skydd och för att lätta upp i svåra situationer. Både patienter och sjuksköterskor ansåg att det finns situationer då humor är opassande. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori och relateras till konsensusbegreppet hälsa. Humor spelar en central roll i vårdandet och tycks ha effekter på psykiskt välmående. Humorn är dock oftast patientinitierad och för att ge personcentrerad vård borde sjuksköterskor i högre grad använda humor som ett verktyg i den dagliga professionen. / Background: As far back as there are written sources there is possible to identify humour elements in human culture. Humour affects social interactions, is used to show appreciation, create feelings of social connectedness, form bonds between people and maintain and strengthen relationships. Traditionally the nurse’s role has been relatively limited and the focus has been strictly medical. The nurse’s role has expanded and involves personal relationship building characterized by commitment and to see the whole person – a person-centered care. Aim: To describe how humour is used in health care and how it is perceived, from a patient and nurse perspective. Method: A literature review of data collection from databases CINAHL Complete, PubMed and Ageline. Results: The Nurse Perspective describes how nurses use humour in healthcare to promote a therapeutic relationship with the patient and preserve the patients' identity and create a sense of security and trust. Further, humour was used as a strategy to cope with the heavy work the nurse carries out and to improve teamwork. The Patient Perspective describes how patients deliberately use humour to receive better care and to aid the nurse. Mostly, humour in health care was patient initiated and is also used by patients as protection and to lighten up difficult situations. Both patients and nurses believed that humour is inappropriate in some situations. Discussion: The results are discussed on the basis of Katie Eriksson nursing theory and was related to the consensus concept health. Humour plays a central role in nursing and to deepen the nurse-patient relationship. It seems to have effects on psychological well-being. Despite this, humour is usually patient initiated and in order to provide person-centered care nurses should make greater use of humour as a tool used in their profession.

This study intends to examine the psychotherapist`s experience of videotherapy and therapeutic relation and alliance in videotherapy. Earlier studies show that videotherapy is a positive contribution to healthcare systems and increases accessibility for patients, but there are technical issues and limitations in non-verbal communication. The therapeutic alliance between patient and therapist is not negatively affected. The experience of the patient tends to be more positive than the experience of the therapist. This study´s approach is qualitative and inductive. Data are obtained from interviews with five licensed psychotherapists. The study shows that videotherapy is a good flexible alternative, but therapist attitude towards it, varies. A good therapeutic relation and alliance is possible and depends on both patient and therapist factors, though the quality is deepened in face-to-face sessions. The psychotherapists describe that some therapeutic interventions need to be modified and amplified, due to the unique settings.

Bakgrund: Psykiatrisjuksköterskan behöver ta hänsyn till olika aspekter i sitt värv, alltifrån Sveriges lagar till rådande normer på avdelningen. Informellt tvång som enligt tidigare forskning är ett kulturellt fenomen i psykiatri då personal med påtryckningar försöker få patienten att följa vårdarnas upplägg - inte sällan mot sin vilja. Bärande begrepp: Första begreppet är makt, vilket ger vidare förståelse för mekanismerna bakom vårdens etik. Det andra bärande begreppet är vårdrelation. Syfte: Belysa före detta patienters upplevelse av informellt tvång i psykiatrisk heldygnsvård och dess påverkan på vårdrelationen. Metod: Fallstudie med semistrukturerad intervjuguide utfördes med tre informanter. Intervjuerna transkriberades och pseudonymiserades. Narrativ analys utfördes på intervjuerna. Resultat: Informanternas upplevelser sätts i ett narrativ som börjar vid ankomst till vårdavdelningen och intrycket av att hamna i en onaturlig värld. Vidare skildras händelserna kring vårdens innehåll där känsla av vanmakt dominerar. I slutet reflekterar informanterna kring känslan, förväntningar inför framtida vård och vårdrelationen. Slutsats: Genom att analysera informellt tvång ur ett maktperspektiv kan etiken bakom fenomenet synliggöras. Med psykiatrisjuksköterskans interpersonella kompetens kan hen i det kliniska arbetet med den terapeutiska relationen verka för att minska informellt tvång och därmed maktobalansen och således möjliggöra den goda vården. / Background: The psychiatric nurse has to consider many different aspects while working, from Swedish laws to existing norms in the ward. Informal coercion is according to research a cultural phenomenon in psychiatric inpatient care where nursing staff use pressure techniques to get the patient to comply, often against the patient’s will. Key concepts: Key concepts are used within this paper. The first key concept is power, where we can gain more understanding of the mechanisms of caring ethics. The caring relationship is the other key concept in this paper. Aim: To enlighten former inpatients’ experience of informal coercion and its impact on the caring relationship. Method: A case study using a semi-structured interview guide was performed with three interviewees. The interviews were transcribed and pseudonymized. Narrative analysis was performed on the interviews. Results: The informants' experiences are put in a narrative and start with arrival at the ward and the feeling of entering an unnatural setting. Later the depictions revolve around the content of the given care which evoked feelings of powerlessness. At the end of the narrative the informants describe feelings, expectations of future care and the caring relationship. Conclusion: By viewing informal coercion as a form of excursion of power one can unravel the ethics behind the phenomena. Using the psychiatric nurse's interpersonal competence, she can in the clinical work with the therapeutic relationship strive to reduce informal coercion and thus the imbalance of power and thereby enable the good care.

This study examined scientific evidence of animal-supported work in connection with the therapeutic relationship. The study aimed to investigate whether animal-supported work has any impact on the therapeutic relationship. The study also aimed to examine in what way animal-supported work impacts the therapeutic relationship and whether the effects could be explained by relevant theories. Literature review was chosen as the method of study to fulfil the objectives of this study and data was analysed through thematic analysis. The data used in this study was found in articles through a structured search of the databases PubMed and Psycinfo. In summary, the study found that there is scientific evidence that animal-supported work does impact the therapeutic relationship. The study also found that evidence suggest that animal-supported work impacts the therapeutic relationship in many ways, most of which are positive. The study found that one viable way of explaining the effects of animal-supported work is through the neurobiological theory of oxytocin. The effects could also be explained by the developmental psychological attachment theory. The result of this study points to a need for further research of the effects of animal-supported work on the therapeutic relationship.