Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes. / Today's information society, is offering new ways to interact, to establish relationships and maintain contact between people.Technology and therapy is a way to maintain a therapeutic relationship with the help of Skype as an information technology tools. The purpose of the study is to examine psychotherapist’s experiences of the therapeutic relationship in psychodynamic psychotherapy via videocommunication. Research questions focuses on the psychotherapists' use of psychodynamic theories, the description of the therapeutic relationship and how the therapeutic alliance is being built in videocommunications. The study was a qualitative research approach with a hermeneutic method. Six therapists who pursued therapy via Skype were interviewed. The results show that therapists felt that there was a distance in the relationship which could be used positively to investigate deeper into the therapy. The therapies became wordier as transferense and countertrancferences could not be identified as easily as in a physical meeting. The therapeutic alliance felt more fragile on Skype. Discussions from the study shows in order to pursue a psychodynamic psychotherapy on Skype the therapists needed to adapt the theory to the technology. The distance in the relationship was used as a means of therapy to be developed into insight therapy but could also seem to strengthen the defenses.

Bakgrund: Anorexia nervosa klassificeras som en ätstörning som går ut på en avsiktlig viktnedgång som beror på förändrad kroppsuppfattning. I vårdandet av AN är det av stor vikt att sjuksköterskan fokuserar på individen bakom ätstörningen och är stöttande. Sjuksköterskan spelar en stor roll i vårdrelationen till patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskan och patienten med anorexia nervosa perspektiv på den terapeutiska vårdrelationen. Metod: En allmän litteraturöversikt. Data analyserades kvalitativt och kvalitetsgranskades. Efter kvalitetsgranskning användes nio artiklar till resultatet. Resultat: Resultat som framkom i studien var att en positiv terapeutisk vårdrelationen mellan sjuksköterska och patient kan vara avgörande för tillfrisknandet. De kategorier som framkom i resultatet var: vårdrelation, stöd och motivation, Sjuksköterskans delaktighet och negativ vårdrelation. Konklusion: Den terapeutisk vårdrelation var essentiell för patientens välmående och upplevelse av trygghet under behandling. Arbetar sjuksköterskan utifrån en terapeutisk utgångspunkt och att ge patienten stöd under behandling kan patienten uppleva motivation till att genomgå behandling. / Background: Anorexia nervosa classifies as an eating disorder that involves a intentional weight loss that is caused by changed body image. In the caring of anorexia nervosa, it is essential that the nurse pay focus to the individual behind the eating disorder, as well as being supporting. The nurse plays a major role in the nursing care relationship with the patient. Purpose: The aim of this study was to describe the nurse and patient with anorexia nervosa perspective on a therapeutic alliance. Method: General literature review. Data were analysed on qualitative steps and quality-tested based on five analysis steps. After quality review, nine articles used for the result. Result: The results that emerged from the study were that a positive therapeutic alliance between the nurse and patient can be decisive for recovery. The categories that emerged in the result were: nursing care, support and motivation, the nurse’s participation and negative care relationship. Conclusion: The therapeutic alliance was essential for the patient’s wellbeing and feeling of safety during treatment. If the nurse work from a therapeutic alliance and support the patient during treatment, the patient gains motivation to undergo treatment.

<p>I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.</p>

<p>Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.</p>

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>

<p>Allianser och interventioner</p><p>En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats</p><p>och hur behandlingseffekt kvarstår</p><p>Sammanfattning</p><p>I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring.</p> / <p>Alliance and interventions</p><p>A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment.</p><p>Abstract</p><p>In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.</p>

I psykoterapidebatten finns två läger, som hävdar gemensamma respektive specifika faktorers betydelse för utfallet i psykoterapi. I forskningen finns brist på studier som lyfter fram klientens subjektiva upplevelse av terapins nytta. Uppsatsens syfte var att undersöka hur psykoterapiklienter integrerar och använder erfarenheter från terapin i sin vardag, samt vilka faktorer som har underlättat terapiprocessen. Tretton klienter som genomgått psykodynamisk terapi (PDT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) intervjuades. Data analyserades tematiskt och sammanställdes som fyra idealtyper. Resultaten visade att gruppen PDT-klienters breda problemformuleringar utvecklades via förändrade tankemönster till konkreta användningsområden. KBT-klienternas avgränsade problemformulering utvecklades via bemästrande av avgränsat problem till generaliserad användning av strategier. Viktiga gemensamma inslag i terapiprocessen var insikt, förmåga att se sig själv utifrån och möjlighet eller vilja till konkret applicering av nya erfarenheter. Underlättande faktorer var klientens beredskap och aktiva deltagande, i kombination med förtroende för terapeuten och tro på terapimodellen. Användning som alternativt utfallsmått diskuteras, liksom resultatens implikationer för terapeutisk verksamhet och synen på utvärdering av psykoterapi.

Allianser och interventioner En studie av hur familjer upplevt en öppenvårdsinsats och hur behandlingseffekt kvarstår Sammanfattning I Sverige utreds årligen uppskattningsvis 100 000 barn av socialtjänstens individ- och famil-jeomsorg och antalet strukturerade öppenvårdprogram har i det närmaste fördubblats sedan 1999. Många av dessa insatser har kommit att ersätta den traditionella institutionsvården. I och med ökningen av att antalet unga som numera hamnar i strukturerade öppenvårdsprogram behövs mer kunskap om såväl innehåll som resultat. Denna studies syfte är att undersöka och belysa en öppenvårdsverksamhets, i en mellansvensk kommun, innehåll d.v.s. vilka föränd-ringar som familjerna kan beskriva har skett samt om positiva förändringar kvarstår efter be-handling. Studien är av kvalitativ karaktär och resultaten bygger på intervjuer med familjer som deltagit i den aktuella behandlingen. Studiens tolkningsram belyser förutsättningar vilka ligger till grund för framgångsrik behandling. Viktiga inslag såsom terapeutisk allians och generella behandlingsprinciper vilka tar upp interventioner riktade mot avgörande risk- och skyddsfaktorer belyses. Resultatet visar att öppenvårdsverksamhetens behandlingsfaktorer intensitet och tillgänglighet har varit verksamma för att uppnå förändringar. Flertalet positiva förändringar har bestått efter behandlingens avslut. Resultatet antyder på att verksamheten skulle vinna på att bättre informera om behandlingens innehåll innan familjer tar ställning till att delta i behandling eller ej. Resultatet visar att arbetsplaner och målbeskrivningar skulle kunna göras tydligare för att bättre nå behandlingsresultat. Studiens resultat indikerar också betydelsen av att interventioner inom skolsituationen har betydelse för positiva förändringar. Ytterligare visar resultatet att flertalet familjer beskriver en mycket god terapeutisk allians och dess betydelse för uppnådd förändring. / Alliance and interventions A study of how families have experienced open care treatment and the lasting effects of treatment. Abstract In Sweden approximately 100,000 cases involving children are investigated annually by the social services office for individual and family services. The number of registered cases in the open care service programs has almost doubled since 1999, replacing traditional institutional care. As a result of the increase in the number of children, more knowledge is needed con-cerning the underlying issues and results from the open care service program. The purpose of this study is to investigate and clarify the open care service program of a medium-sized Swe-dish county, to explain changes that have take place as described by the families themselves and which positive changes remain after treatment. The study’s analysis sheds light on which premises should exist for positive treatment. Important elements such as therapeutic care al-liance and general treatment programs and which interventions directed towards conclusive risk and protective factors are addressed. Results show that factors such as intensity and avail-ability of open care service programs treatment are instrumental in reaching changes and that the majority of changes have persisted after concluded treatment. Results suggest that open care service programs could benefit by better informing about treatment’s before families decide on participating in treatment or not. Also results indicate that action plans and descrip-tion of objectives could be made more explicit to better attain therapeutic results. Results also show that the majority of families describe a favorable therapeutic alliance and their signific-ance to viable change. Results also corroborate the importance of intervention in the school environment on attaining positive effects.

Den här studien undersökte hur fyra missbruksbehandlare som haft ett eget missbruk konstruerar sin yrkesidentitet utifrån föreställningar om kompetens, makt, normalitet och avvikelse. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra sådana behandlare kring deras yrke i relation till de egna missbruks-erfarenheterna. Intervjuerna analyserades utifrån en symboliskt interaktionistisk och socialkonstruktivistisk referensram med hjälp av några vanliga begrepp inom diskursanalys. Resultatet visade att alla fyra upplevt att de behövde gå i en sorts karantän från behandlings-världen innan de kunde fullborda sin identitetsresa från klient till behandlare. En viktig aspekt av denna karantän var att erövra en professionell legitimitet och äkthet som behandlare. De fyra behandlarna tycktes konstruera sin yrkesidentitet i ett maktspänningsfält mellan å ena sidan upplevda skillnader mot klienter och å andra sidan upplevda likheter med dem. I detta spänningsfält använde de flera olika strategier för att både befästa och göra motstånd mot den egna behandlarmakten.

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.