Detta examensarbete syftar till att beskriva 1985 samt 2010 års skollag och vadkommunala rektorer anser om den nya skollagen. Utgångspunkten har var varit att utifrånen kvalitativ textanalys redogöra för de båda lagtexternas explicita rektorsregleringar samt,utifrån en enkätstudie, undersöka rektorernas uppfattningar om hur den nya lagensregleringar kan komma att påverka deras uppdrag.Lagtexterna skiljer sig åt beaktansvärt. Från att endast benämna rektor som skolansledare och som ansvarig för skolverksamhetens utveckling, till ramar där rektors ansvaroch befogenheter i detalj tydligt framhävs. Utifrån en läroplansteoretisk ansats analyserasförändringarna i den nya lagen. Resultaten visar att staten detaljstyr rektor i större mån iden nya skollagen. Rektors handlingsutrymme kan därmed upplevas mer begränsat än i1985 års skollag. Enkätsvaren visar tudelade åsikter där resonemang om kommun, stat,ansvarsfördelning samt det pedagogiska ledarskapet förs.

The purpose of this thesis was to explore how the ideological self-image of the biggest Swedish governmental party, Moderaterna, has developed between 1993 and 2011. The second purpose was to compare this development on a fundamental ideological level, with development on the operative ideological level. This was to be made by qualitative analysis of the party’s ideological programs and election manifestos. Hopefully this would expose a pattern of the party’s ideological development.  The findings of this thesis however, suggested that while the ideology on the fundamental level had radically changed, the ideology on the operative level has been characterized by continuity. The self-image changed from being purely oppositional to ‘state-bearing’, while the ideological positioning as a right-wing modernistic party remained pretty much the same.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning och sammanhang som fem läromedel i religionskunskap behandlar kvinnorna i kapitlen om buddhism. Undersökningen ämnar också presentera bakomliggande faktorer till det ämnesinnehåll och plats kvinnor ges i buddhismkapitlet med utgångspunkt tidigare forskning. Materialet har analyserats utifrån en kvantitativ bildanalys och en kvalitativ innehållsanalys.                                 Resultatet av denna studie visar att läroboksförfattarna ägnar minimal uppmärksamhet åt kvinnorna när det gäller bild och textinnehåll. Resultatet visar också på läroboksförfattarna brist på kunskap att uppmärksamma kvinnliga perspektiv i buddhism vilket medfört att läromedlen är genusmässigt bristfälliga.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur naturen och människans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhållande till utbildning för hållbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver människans förhållningssätt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som främjar ett samspel mellan människa och natur, är dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med människan i centrum men med fokus på ett resursvist leverne, var tydligt representerad.      Slutsatsen av studien är att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att använda i utbildning för hållbar utveckling då de fokuserar på naturen, visar på mänskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvärde. Trots att studien har fokus på den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling så är även övriga två dimensioner närvarande. Människan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen. Böckerna tar också upp den sociala dimensionen genom att visa på moralisk relevans, jämlikhet och rättvisa. Om böckerna ska användas inom utbildning för hållbar utveckling i förskolan bör de ligga som underlag för diskussioner och vidare arbete men kan inte i sig själva bidra till en hållbar utveckling

Studien syftade till att granska och analysera presentationen av islam och dess utövare i läromedelstexter ingående i svenska läroböcker avsedda för årskurserna 4-6 inom ämnet religion, från och med 1980 till och med 2015. Genomförandet inspirerades av kritisk diskursanalys och genomfördes med begreppen orientalism, islamofobi, diskurs och dikotomi som teoretiska utgångspunkter. Analysen visade tendenser till ”andrafiering” av islam och muslimer i samtliga analyserade lärobokstexter, bland annat genom att ”vi” (svenskar) konstrasteras mot ”dem” (muslimer). Det förekom även ett flertal delar i de analyserade texterna där dikotomier kopplade till bilden av islam utmanades. En annan slutsats som drogs är att läroboken, sedd som en diskurs, påverkas av faktorer i den samhällskontext den produceras i exempelvis läroplaner. Analysen visade att läroböckerna pekade på flera gemensamma nämnare mellan islam och andra religioner som kristendom och judendom. Därför drogs slutsatsen att de analyserande lärobokstexterna inte kunde ses som en del i en anti-muslimsk/islamofob diskurs. I övrigt bekräftades till stor del tidigare forskning som visat en mer nyanserad bild av islam och muslimer i läroböcker från senare år. Vid sidan om detta framträdde även en generaliserad bild över friheten hos kvinnor med muslimsk bakgrund boende i samhällen utan lagstött religiöst tvång.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet. Genom analysen har vi funnit att fostran har förändrats över tid genom att termen förekommer olika mycket under 1960- talet och idag samt att fostran idag uttrycks genom arbetet med värdegrundsfrågor. Vidare har vi även kunnat se att fostransuppdraget mer eller mindre har legat och ligger i skolans händer men där ett samarbete mellan hem och skola är av stor vikt för den enskilde individens utveckling till att bli en demokratisk medborgare. Denna studie har utmanat oss och bidragit till att vi har värderat och omvärderat våra tankar kring debatten om ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg.

Syftet med den här undersökningen är att se huruvida två beslut från Länsstyrelsen uppfyller språklagens 11:e paragraf, om texterna är mottaganpassande samt hur och om texterna är visuellt tilltalande för mottagaren. För att uppnå ett resultat granskas besluten utifrån Lennart Hellspongs analysmodell som är framtagen för brukstexter. Resultaten av min undersökning visar att det finns många förbättringsområden för de valda besluten. Båda besluten är skrivna utan mottagaranpassning och fokus ligger endast i att visa på de fattade besluten. Som läsare är de inte heller inbjudande på ett visuellt plan eftersom de känns tunga rent generellt. Vartefter att resultatet växte fram kände jag hur de här två besluten är skrivna på ett stereotypiskt myndighetssätt. Slutligen kan jag dra slutsatsen att det med största sannolikhet är svårt att skapa sådana här beslut så de tilltalar alla. Det är svårt att läsa ett myndighetsbeslut och att känna ett direkt tilltal från skribenten. Samtidigt får man fråga sig om det är nödvändigt med ett personligt tilltal i sådana här texter eller om det är till texternas fördel att de är sakliga och precisa.

Syftet med denna studie är att undersöka polisens kommunikation och språkanvändning på Facebook, för att få en bild av hur en myndighet skriver i en informell miljö. Jag har gjort undersökningen med hjälp av textanalyser av sex olika inlägg på Polisens Facebooksida Polisen Eskilstuna och genom och en intervju med webbansvarig kommunikatör hos polisen i Eskilstuna. Resultaten visar att det är svårt för polisen i Eskilstuna att anpassa sig efter de informella kraven som ställs på en som finns på Facebook. Samtidigt tycker de att det är viktigt att ändå finnas på en kommunikationskanal som många människor finns och är aktiva på eftersom sidan ses som ett komplement till polisens hemsida. Däremot behöver polisen jobba mer på att föra dialog, genom att svara på kommentarer och skriva regelbundna inlägg, och anpassa språket efter läsarna även om analyserna har visat att språket mestadels kategoriseras som lättläst.

This thesis is a study on how information about library closures are portrayed in media in four national British newspapers. The aim is to raise awareness that what is written in media usually consists of a frame around what is said. Also that the information that comes through is not always a depiction of reality but rather a reflection of it. Questions raised were: How are library closures being portrayed in media? What kind of functions in the articles can be seen as important for the library and it's future?The theories used are framing theory and Jochumsen, Rasmussen and Skot-Hansens the four space model of the public library from 2012. The method used was a conventional content analysis which resulted in four main themes that described the articles content in relation to the closure of libraries. The four main themes are Economy, Availability, Functions and Reactions of closures where the theme of Functions related well to the four space model. The results also show that choice of newspaper may have an impact on how users receive information about library closures.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera hur kvinnor och män konstrueras i läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolan. För att uppnå syftet har vi utgått från frågor som rör mönster och skillnader i hur kvinnor och män konstrueras. Vi har även använt oss av mer precisa frågor, frågor som rör kvinnors och mäns sysselsättning, vilka roller de tilldelas samt i vilka sammanhang de förekommer i läroböckerna. Studien omfattar tre läroböcker i samhällskunskap för gymnasieskolans A-kurs. Den metod vi valt för vår studie är socialsemiotiken som vi använt oss av för att analysera såväl text som bild i läroböckerna. Analysen av empirin resulterade i sex kategorier som visar på mönster i hur kvinnor och män konstrueras: Mannen som viktig för samhället, Kvinnan som den ursäktade makthavaren, Mannen som kriminell, Kvinnan som utsatt, Mannen som grovarbetare samt Kvinnan som omsorgsgivare. I sammanläggandet av dessa sex kategorier kan tre stycken dikotomier bildas. Vad dessa sammantaget visar är att ett isärhållande av kvinnor och män är något genomgående i läroböckerna. Kvinnan gör en sak, mannen en annan. Nyckelord: genus, kön, textanalys, bildanalys, socialsemiotik, läroböcker