The Swedish corporate law scholars have long debated whether there is something similar to the American business judgment rule (BJR) in the Swedish Companies Act (SCA). Recently, the discourse shifted to claim that the BJR exists in Swedish case law and should be introduced in the SCA in the form of a statute. However, the Swedish corporate law scholars have not investigated in much detail whether the BJR should be introduced in the SCA. An eagerness to introduce the BJR might seem bewildering due to the corporate scandals at the beginning of this century and the global financial crisis of 2008–2009. These events left corporate law scholars and those in the business community with the pressing question of whether the board of directors is sufficiently accountable, and the BJR appears to do the very opposite. In view of the foregoing, this thesis examines whether the BJR should be introduced in the SCA. This examination enables a comparative analysis of the liability rules of the board of directors in Sweden and Delaware, which is the dominant source of state corporate law in the United States. This thesis also steps outside traditional legal sources and considers other disciplines such as moral and political philosophy, sociology, and the methodology of law and economics.   This thesis finds that the BJR does not balance the values of the authority of the board of directors and the need to hold it accountable for its decisions and actions in an appropriate manner because it allows the value of authority to completely dominate. An appropriate balance between these values of authority and accountability requires that none of the values be so preeminent that any of them completely dominate. The BJR is made more critical because the Delaware courts apply it generously in favor of the board of directors and adopt an inveterate attitude in cases raising duty of care, thus, weakening the duty of care as a viable and meaningful accountability mechanism. Given these findings, this thesis concludes that the Swedish legislator should only consider introducing the BJR in the SCA if it is articulated in a different way. Alternatively, if it is given a dual function to protect both the authority of the board of directors and the need to hold it accountable for its decisions and actions. The justifications behind the BJR do not change the conclusion because they do not fully defend the existence of the BJR and the dominance of the value of authority. This thesis also considers the benefits of introducing the BJR in the SCA, but they also do not change the overall conclusion.  Instead, the conclusion is strengthened by the fact that a no liability rule can emerge when the BJR is combined with other protective devices in the SCA in the same way as it does in Delaware if the BJR is not modified or given a dual function. The no liability rule appears to deter the threat of legal liability as an effective accountability mechanism, which cannot be defended by either social norms or market forces.

En grundläggande princip för ett aktiebolag är att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. I syfte att skydda bolagsborgenärerna så finns det i aktiebolagslagen ett flertal kapitalskyddsregler. I 25 kap. ABL finns de så kallade kapitalbristreglerna. Reglerna bygger på att när en kritisk kapitalbrist har uppstått, så ska styrelsen iaktta ett visst handlingsmönster som syftar till att antingen läka kapitalbristen, eller inleda en ordnad avveckling av bolaget. Underlåter bolagets företrädare att vidta de åtgärder som lagen föreskriver så kan dessa personer bli solidariskt medansvariga med bolaget för de förpliktelser som uppkommer därefter. En grundläggande utgångspunkt i syfte att skydda bolagets borgenärer är att den kontrollbalansräkning som handlingsmönstret ålägger bolaget att upprätta ska granskas av bolagets revisor. Syftet med den oberoende granskningen är att förhindra att styrelsen fuskar med kontrollbalansräkningen genom antedatering, eller genom att t.ex. tillämpa felaktiga värderingsprinciper. Efter avskaffandet av revisionsplikten 2010 finns det inte längre något krav på granskning för små aktiebolag i Sverige. Detta har påverkat över 350 000 aktiebolag och riskerar att utgöra ett reellt hot mot borgenärsskyddet. Syftet med studien är således att undersöka hur avskaffandet av revisionsplikten har påverkat borgenärsskyddet i kapitalbristlagstiftningen. En kvalitativ innehållsanalys har tillämpats för att besvara studiens syfte. En granskning av myndighetsdokument, offentliga utredningar, förarbeten och lagtexter har genomförts för att få en helhetsbild för det befintliga rättsläget. Vidare har juridisk doktrin och lagkommentarer från auktoritativa parter samt kommentarer från dags- och kvällstidningar granskats i syfte att åskådliggöra eventuella tillkortakommanden med kapitalbristreglerna efter avskaffandet av revisionsplikten. Granskningen ligger till grund för den kronologiska genomgång som resultatet bygger på. Våra slutsatser påvisar att kapitalbristreglerna i första hand ämnar att skydda bolagets borgenärer. Det har i lagens förarbeten identifierats meningsskiljaktigheter angående vilka intressenter som faktiskt tillgodoses av revisorsgranskningen som kapitalbristreglerna till stor del lutar sig mot. Studien har också funnit att ett flertal auktoritativa myndigheter såsom Ekobrottsmyndigheten, Riksrevisionen, Brottsförebyggande rådet och Skatteverket har riktat kritik mot avskaffandet av revisionsplikten och dess effekter. Den slopade revisionsplikten kvarstår alltjämt, trots kritiken, vilket tyder på att företagarorganisationerna som stödjer reformen tillsammans utgör ett inflytelserikt intressentkollektiv. Slutligen kan konstateras att avskaffandet av revisionsplikten har försämrat det skydd som borgenärer tidigare åtnjutit genom 25 kap. 13-18 §§ ABL. Då revisorns oberoende granskning utgjort en grundpelare i kapitalbristlagstiftningen så förefaller den befintliga lagen inte vara ändamålsenlig i syfte att skydda ett borgenärskollektiv. / A basic principle for a limited company is that the shareholders have no personal responsibility for the company’s liabilities. In order to protect general creditors the Swedish Companies Act contains several capital protection rules. Chapter 25 in the Swedish Companies Act contains the so-called capital shortage rules. The rules are based on the fact that when a critical capital shortage has arisen, the board must observe a certain pattern of action that aims to either restore the shareholders’ equity, or petition the court for a liquidation order. If the board of directors fails to take the measures prescribed by law, these individuals may become jointly and severally liable for obligations that incur during the period of such failure to act. A fundamental premiss for the purpose of protecting the company’s creditors is that the balance sheet for liquidation purposes needs to be examined by the company’s auditors. The purpose of the auditors examination is to prevent the board from cheating with the balance sheet for liquidation purposes by backdating, or by applying incorrect valuation principles. After the abolition of the audit obligation in 2010, there is no longer any requirement for auditing for small limited companies in Sweden. This has affected more than 350 000 companies and risks being a real threat to the creditor protection. Thus, the purpose of the study is to examine how the abolition of the audit obligation has affected the credit protection in the capital shortage rules. A qualitative content analysis has been applied in order to fulfill the purpose of the study. An examination of government documents, public investigations, preparatory works and legal texts has been carried out in order to identify the existing legal situation. Furthermore, legal doctrine and legal comments from authoritative parties as well as comments from daily and evening newspapers have been examined in order to illustrate eventual shortcoming with the capital shortage rules, after the abolition of the audit obligation. The examination forms the basis of the chronological review on which the result is based on.Our conclusions prove that the capital shortage rules primarily aim to protect the company’s creditors. Disagreements have been identified in the law’s preparatory works regarding which stakeholders that actually are catered by the auditors’ audit on which the capital shortage rules are based on. The study has also found that a number of authoritative authorities such the Swedish Economic Crime Authority, Swedish National Audit Office, Swedish National Council for Crime Prevention and the Swedish Tax Agency have criticized the abolition of the audit obligation and its effects. The abolished audit obligation still remains, despite the criticism, which indicates that the corporate organizations that support the reform, together constitute an influential stakeholder collective. Finally, it can be stated that the abolition of the audit obligation has impaired the protection that creditors previously enjoyed through Chapter 25 sections 13-18 in the Swedish Companies Act. Since the auditor’s unbiased review constituted a cornerstone of the capital shortage rules, the existing law does not appear to be appropriate in order to protect a creditor’s collective. This paper is hereinafter written in Swedish.

Bestämmelsen om tvångsinlösen i 22 kap. 1 § ABL är tvingande, vilket innebär att avsteg från vad som föreskrivs inte får göras genom bolagsordningen. Mot bakgrund av Högsta domstolens avgörande i NJA 2011 s. 429, synes bestämmelsens tvingande natur vara än mer vidsträckt. I förevarande fall ansågs nämligen ett aktieägaravtal, varigenom en majoritetsägare avstått från sin rätt att påkalla tvångsinlösen, sakna aktiebolagsrättslig relevans. Domstolen framhöll emellertid att sådana aktieägaravtal som huvudregel binder parterna. Författarna är av uppfattningen att blotta förekomsten av tvångsinlöseninstitutet utgör en inskränkning av principen om avtalsfrihet. Därutöver innebär Högsta domstolens avgörande att den välgrundade principen inskränks ytterligare. I förevarande uppsats utreds huruvida den sistnämnda inskränkningen är motiverad. Därutöver utreds även hur ett eventuellt avtalsbrott och en därtill inträdande skadeståndsskyldighet förhåller sig till det faktum att avtalsvillkoret saknar aktiebolagsrättslig relevans. Inledningsvis anser författarna att inskränkningen av avtalsfriheten som följer av NJA 2011 s. 429 är motiverad. Vidare har författarna konstaterat att skadeståndsskyldighet kan aktualiseras de lege lata eftersom parterna torde vara obligationsrättsligt bundna mot bakgrund av Högsta domstolens uttalande i NJA 2011 s. 429. Yttermera är författarna av uppfattningen att ett föreliggande skadeståndsansvar inte kan begränsas genom tillämpning av adekvansläran eller normskyddsläran. De lege ferenda anser författarna att ett aktieägaravtal som inskränker tvångsinlösenrätten inte bör tillerkännas obligationsrättslig verkan. Detta främst mot bakgrund av att det är en orimlig följd att ett avtal som inte kan göras gällande gentemot bolaget trots allt kan föranleda obligationsrättslig bundenhet och skadeståndsansvar. / The provision in chapter 22. 1 § of the Swedish companies act regarding compulsory purchases and sales of shares is imperative, meaning that derogations from the provision not is allowed through a company’s articles of association. The imperative nature of the provision has been further strengthened through the Swedish Supreme Court ruling NJA 2011 s. 429. In the mentioned case, a shareholders’ agreement in which a party has waived its right to claim a compulsory purchase, was found to lack affect in relation to the company. However, the court stressed that shareholders’ agreements, in principle, are valid and enforceable between the contractual parties, i.e. the shareholders. The authors’ opinion is that the mere existence of compulsory purchases and sales of shares constitute an infringement of the freedom of contract. Moreover, the mentioned court ruling entails an extension of the already existing infringement of this freedom. This thesis examines whether this, later infringement, is motivated. Furthermore, this thesis examines how a breach of a shareholders’ agreement – and liability to pay damages – relates to the fact that the contractual term that has been breached lacks affect toward the company.  According to the authors, the infringement of the freedom of contract derived from the mentioned court ruling is motivated. Furthermore, the authors have concluded that liability to pay damages may arise de lege lata, due to the fact that the contractual parties ought to be bound by the shareholders’ agreement according to the mentioned court ruling. In the authors’ opinion, the methods used to limit liability are not capable of doing so in this case. The authors suggest, de lege ferenda, that a term of a shareholder’s agreement where a party refrains from his right to claim a compulsory purchase or sales of shares not shall be binding between the parties.

This thesis investigates the current interrelationship between the provisions contained in the Swedish Company Act (2005:551) and activities related to Corporate Social Responsibility (CSR) pursued by companies listed at Nasdaq Stockholm. The focal point of this thesis could be argued to be of particular relevance in this day and age, as companies listed at Nasdaq Stockholm continue to perform at the top of the league in global sustainability performance measurements, and Swedish and European legislators have intensified their efforts to encourage businesses to operate in a way that does not incur unacceptable social costs to society. Thus, most companies, particularly those with a vested interest in the private consumer market, seem to recognise the importance of fostering long-term relationships with a wide sphere of stakeholders. The purpose of the thesis has been to contribute to the steadily increasing body of legal research that discusses to what extent Swedish companies, without breaching corporate law, could involve themselves in CSR investments. Since I, initially, conclude that Swedish publicly listed companies seem to increasingly invest in activities related to CSR, the thesis also discusses whether the relevant provisions of the SCA need to change to better adapt to companies’ involvement in CSR activities. In brief, I argue, that current business research on CSR coupled with the aforementioned relevant provisions of the SCA allow boards and managing directors to pursue practically any CSR investments, and that shareholders are mostly restricted to rely on relatively blunt ex post actions against a board and/or managing director that has pursued an ill-considered CSR investment, including the obvious choices of voting to replace the board or selling their shares. And since current business research has not consistently proven the positive impact of CSR policies on the financial performance of businesses there are reasons to suspect that the law practically, due to the shielding force of the business judgment rationale and the legislator’s wish to protect most transactions, cannot be effectively applied to stop CSR investments, even if these are nothing but costs for the business. On the other hand, the findings of the thesis also suggest that the occurrence of such unwise CSR investments is not necessarily a proliferating problem, since many companies listed at Nasdaq Stockholm nowadays have powerful and short-sighted institutional owners. The situation might therefore very well be the opposite and that executives struggle to manage for the long-term, as the logic of the market tell them to do otherwise. / Den här examensuppsatsen utforskar förhållandet mellan några av aktiebolagslagens regler och det engagemang som bolag noterade på Nasdaq Stockholm uppvisar i frågor rörande Corporate Social Responsibility (CSR). Ämnet kan sägas vara särskilt relevant då såväl det samtida näringslivet som lagstiftaren tycks präglas av en ökad medvetenhet kring CSR-frågor. Den ökade medvetenheten i näringslivet förefaller alltmer inverka på affärsbeslut, ett faktum som inte minst avspeglas i de svenska bolagens topplaceringar i globala index som mäter bolags arbete med hållbarhetsfrågor. Samtidigt speglas lagstiftarens ökade medvetenhet av allt fler svenska som europeiska regulatoriska initiativ på området och vars yttersta syfte är att uppmuntra och stimulera hållbara företag som inte pådyvlar samhället oacceptabla sociala kostnader. Det är således inte särskilt anmärkningsvärt att bolagen, i synnerhet de med intressen anknutna till konsumentmarknaderna, tycks erkänna vikten av att bygga och underhålla långsiktiga relationer med en vidare krets av intressenter än deras aktieägare. Det är min förhoppning att den här uppsatsen kommer att bidra till den ständigt växande del av den aktiebolagsrättsliga diskursen som diskuterar till vilken grad bolag, utan att handla i strid med ABL:s bestämmelser, kan företa åtgärder kopplade till CSR. Eftersom jag inledningsvis anför att bolagen på Nasdaq Stockholm tycks ägna sig allt mer åt CSR diskuterar också uppsatsen om några av ABL:s bestämmelser bör förändras för att bättre hantera dessa företags allt större engagemang i CSR-frågor. Sammanfattningsvis argumenterar jag för att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR tillsammans med de aktuella bestämmelsernas juridiska innebörd innebär att såväl bolagsstyrelser som verkställande direktörer kan företa i princip vilken investering relaterad till CSR som helst. Aktieägare är i praktiken hänvisade till att söka åstadkomma långsiktigt lönsamma satsningar på hållbarhet genom sanktioner ex post, exempelvis genom att sälja sina aktier eller rösta bort styrelsen. Detta innebär å ena sidan i praktiken, med tanke på att nuvarande företagsekonomisk forskning kring CSR:s inverkan på bolags vinster är tvetydig, att de relevanta bestämmelserna i ABL såsom de nu är utformade utgör en trygg hamn även för många av de transaktioner relaterade till CSR som är direkt värdeförstörande. Å andra sidan argumenterar jag i uppsatsen för att problemet med överinvesteringar i CSR inte nödvändigtvis behöver vara särskilt utbrett då bolagen och deras bolagsstyrning allt mer kommit att präglas av kortsiktiga investeringsperspektiv.