I detta självständiga arbete undersöks en lärandeprocess i musikalisk komposition under tidspress. Sex kompositioner skrivs utifrån tre olika tidsbegränsningar: fyra dagar, två dagar och tre timmar. Till varje deadline skrivs två kompositioner. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv med stöd i forskning och litteratur kring musikalisk komposition och att jobba under tidspress. Loggbok och videoobservation används som dokumentationsmetoder och för att analysera materialet används metoden tematisk analys. Resultatet besvarar de två frågeställningarna: Hur upplever jag att arbeta med tidspress? Vilka metoder använder jag för att klara tidsfristen? Resultatet delas in till fyra teman utefter valda tidsbegränsningen: Komposition på fyra dagar, komposition på två dagar och komposition på tre timmar. Dessa fyra teman innehar underrubrikerna: kompositionens metoder och hur tidspress upplevs i kompositionen. I diskussionen sätts dessa resultat i relation till vald litteratur, forskning och fenomenologiskt perspektiv i ett diskussionskapitel. / In this self-study, I explore my own learning process in musical composition during time pressure. Six compositions are written with three different deadlines: four days, two days and three hours. There are two compositions for each deadline. The study is based on a phenomenological perspective with supporting literature and scientific research on musical composition and the correlation between work and time pressure. This study uses log records and video observations as methods of documentation while thematic analysis is used to analyze the collected data. The result answers two questions: How I experience working with limited time? and What methods are used to finish in time? The result is split into four categories each after its own deadline: four day composition, two day composition and three hour composition. These four categories have two subcategories: The compositions method and the experience in composing with time pressure. In the discussion, these results are set in relation to the selected literature, research and the phenomenological perspective.

Syftet med studien var att få en förståelse för vilka faktorer som småbarnsföräldrar upplever och uppfattar ligger till grund för deras sysselsättningsgrad i arbetslivet. Vidare så undersöktes eventuell upplevd tidspress hos föräldrarna och om den kan ha någon betydelse för barns utveckling. Studien undersökte också hur småbarnsföräldrar uppfattar samhällsnormer och könsperspektiv i förhållande till arbetsliv och familjeliv. Studiens forskningsfrågor var: Vilka faktorer påverkar valet av heltidsarbete och deltidsarbete enligt småbarnsföräldrar? Hur upplever och beskriver småbarnsföräldrar tidspress och vilka konsekvenser kan deras tidspress få för barns utveckling? Hur beskriver småbarnsföräldrar valet av sysselsättningsgrad i förhållande till samhällsnorm och könsperspektiv? Studiens metod var kvalitativ metod med semistrukturerad intervju. De viktigaste resultaten i studien var att ekonomi är en faktor som påverkar till heltidsarbete och tid med barn är en faktor som påverkar till deltidsarbete. Tidspress upplevs och beskrivs som något som alla småbarnsföräldrar upplever i olika utsträckning och det fanns en uppfattning att tidspress inte är gynnande för barns utveckling. De områden som är svårast att få tid till är tid med barn, hushållsarbete och tid för egna intressen. Sysselsättningsgrad kopplat till normer och könsperspektiv beskrivs i studien. Ett resultat av undersökningen visar på en uppfattning hos informanterna att kvinnor generellt har ett något större intresse för att ägna mer tid åt hushåll och barn. Hushållsarbete är något som informanterna beskriver som ett arbete som saknar anseende men är viktigt. Vidare så uppfattas eventuella pensionsskillnader mellan män och kvinnor som något som kan vara problematiskt men som går att åtgärda. Arbetsplatsens normer är en faktor som påverkar föräldrars val av sysselsättningsgrad. Vidare faktorer som påverkar sysselsättningsgrad är hushållets ekonomi och arbetets karaktär.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers läsförståelse i svenskämnet påverkas av en alltmer digitaliserad skolmiljö där eleverna gör både uppgifter och prov i sina datorer eller läsplattor. Vidare undersöks hur läsförståelse påverkas vid testsituationer. Aktuell debatt och Skolverkets motioner om digitala förändringar i skolan ligger till grund för studiens problemområde. I en systematisk litteraturstudie undersöks och analyseras sedan aktuell didaktisk forskning för att besvara studiens frågeställningar. Resultaten som framkommit i den genomförda studien visar på att en majoritet av de undersökta vetenskapliga artiklarna har kommit fram till samma sak, vilket är att läsning som sker digitalt har en negativ inverkan på läsförståelsen hos den som läser. Det som även framkommit i undersökningen är att när ett digitalt test är tidsbegränsat tenderar det att ge sämre resultat än om testet inte är tidsbegränsat. Dessutom påverkar texttypen resultatet, där en informativ text ger sämre läsförståelse än en narrativ text vid digital läsning. Slutsatsen som dras utifrån dessa vetenskapliga artiklar är att läsförståelsen påverkas negativt när läsningen sker på en skärm jämfört med när den sker analogt. Framför allt är det kognitiva förmågor som påverkas negativt hos läsaren på grund av störningsmoment som hyperlänkar och scrollning. Exempelvis visar digitala test under tidsbegränsning genomgående sämst resultat på läsförståelsetest. De styrande i skolan har ett viktigt arbete framför sig för att testningen ska bli likvärdig och rättvis för alla elever då de nationella proven från läsåret 24/25 digitaliseras helt och hållet. Det går att skapa rätt förutsättningar kring den digitala läsningen, men frågan är om det finns en ekonomi för att skapa dessa förutsättningar i det svenska skolsystemet.

Revisorn ska verka för allmänhetens bästa (Volcker, 2002) men verkligheten är långt mer komplicerad. Den allokerade tiden per uppdrag (tidsbudget) har minskat till följd av revisionsbranschens kommersialisering. Revisionsbyråerna behöver därför ta ställning till huruvida de kan tänkas genomföra ett revisionsuppdrag till ett lägre pris utan att kompromissa med kvalitén. Revisorer utsätts således för tidspress i form av time budget pressure då de tvingas genomföra revisionsuppdrag på kortare tid. Dysfunktionellt beteende är ofta följden av TBP (time budget pressure) som i sin tur sänker revisionskvalitén. Det saknas forskning som explicit undersöker hur TBP kan minskas. Uppsatsens syfte är att förklara huruvida ett belöningssystem kan användas för att lindra revisorns upplevda TBP. Ett välutvecklat belöningssystem kan möjligen vara lösningen då belöningar motiverar personalen. Empirin samlades in med hjälp av en webbaserad enkätundersökning. 350 e-mail innehållandes en länk till enkäten skickades ut till godkända samt auktoriserade revisorer på de fem största revisionsbyråerna i Sverige. E-mailet innehöll även en uppmaning att sprida enkäten vidare på kontoret i hopp om att nå revisorsassistenterna. 58 svar erhölls. Resultatet påvisar att revisorerna inte upplever TBP i någon stor utsträckning. Det är inte vanligt förekommande med yttre monetära belöningar bland revisorerna men inre icke-monetära belöningar förekommer i stor utsträckning. Belöningssystemen som implementeras motiverar revisorerna men belöningssystem, i sin helhet, kan inte användas för att lindra en revisors upplevda TBP. / Accountants are intended to further the public interest (Volcker, 2002) but the reality of the business is far more complicated. The allocated time per audit assignment (time budget) have been reduced as a consequence of the commercialization of the accountancy market. Accountancy firms are required to either accept a lower client fee or possibly lose the client. The cost-quality issue means that accountancy firms have to balance cost savings and quality of service and consequently the accountants are forced to finalize audit assignments in a shorter period of time. Thus time budget pressure (TBP) arises. Dysfunctional behaviour is a common outcome of TBP consequently affecting audit quality. There are however no research whose aim is to explain the factors possible of reducing TBP. The purpose of this thesis is to explain whether a reward system can be utilized to reduce TBP affecting accountants. A well-designed reward system is a plausible solution to the problem of TBP because of the fact that rewards motivates personnel. The empirical evidence was gathered using an online-questionnaire. 350 e-mails were sent to approved and authorized accountants currently working at one of the five largest accountancy firms in Sweden. The e-mail contained a link to the questionnaire as well as an appeal too forward the questionnaire internally with the intent of reaching the firms’ assistant accountants. 58 respondents participated. The results show that accountants does not experience a high degree of TBP. Extrinsic monetary rewards are perceived as frequently occurring and intrinsic non-monetary rewards are perceived as less-frequently occurring by the accountants. The reward system currently implemented are contributing to the accountants’ motivation but reward systems cannot be utilized to reduce TBP affecting accountants.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i att den tekniska utvecklingen påverkar hur krig genomförs idag, där strid på operativ nivå utövas med sensor- och vapensystem från någon form av plattform. Därmed kommer teknik i högre grad påverka utgången av militära operationer. Vilket gör att det är viktigt att förstå hur militärteknik påverkar operationskonst. Då operativ planering kan ses som operationalisering av operationskonst torde militär-tekniska perspektiv återfinnas i planeringsmetodbeskrivningar. För att påvisa det kausala sambandet mellan operationskonst och militärteknik formulerades hypotesen – Militärteknik omhändertas i operativ planering genom att utgöra perspektiv på operationskonstens beståndsdelar. Denna hypotes prövades sedan gentemot två svenska planeringsmetoder, utan att kunna förkastas. Därmed är hypotesen tills vidare verifierad. Även om hypotesen prövats på svenska planeringsmetoder finns det stöd för att hypotesen även är giltig för andra planeringsmetoder. Faktum är att det snarare är detaljeringsgraden på metodbeskrivningarna som avgör om hypotesens indikatorer kan återfinnas. Då operations-konst kan vara både vetenskap och konst, räcker det inte med en tydlig metodbeskrivning. Chefer och planerare måste själva omsätta underlaget till en faktisk plan. Därför är det viktigt att dessa har kunskap och vetskap om hur de ska tänka. Vilket gör att militärteknik måste vara en naturlig del av utbildningen när operationskonstens beståndsdelar diskuteras.

Kreativitet är ett populärt begrepp som frekvent förekommer i arbetslivet. Trots begreppets popularitet varierar förutsättningar till att vara kreativ mellan arbetsplatser, och många medarbetare upplever att de inte får utlopp för sin kreativitet i sin arbetsroll. Den föreliggande studiens syfte låg därmed i att undersöka hur olika förutsättningar kan påverka kreativiteten. De två frågeställningar som besvarades var: a) Kan individers kreativa prestation manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? b) Kan individers självskattade kreativitet manipuleras av prestationskrav under uttalad tidspress? En experimentell studie utfördes med totalt 89 deltagare randomiserat fördelade i två grupper. Experimentgrupp 1 hade totalt 47 deltagare, varav 23 kvinnor (48.9%) och Experimentgrupp 2 hade totalt 42 deltagare, varav 15 kvinnor (35.7%). Experimenten genomfördes individuellt och enskilt med en deltagare åt gången. De mätinstrument som användes var Guilfords (1967) Alternative Uses Task för att mäta kreativitet och Mini-IPIP6 för att även kontrollera för personlighetsdrag. Det aktuella föremålet i Alternative Uses Task var en kaffemugg som deltagarna skulle komma på alternativa användningsområden till. Experimentgrupp 1 fick ett prestationskrav att komma på minst 15 alternativ samt uttalad tidspress. Experimentgrupp 2 utförde samma kreativa uppgift, men hade inget prestationskrav och ingen uttalad tidspress. Data analyserades med hjälp av IBM SPSS och de analysverktyg som användes var Pearsons korrelation (r), oberoende t-test och Repeated Measures ANOVA. Resultaten visade 1) att Experimentgrupp 1 producerade fler kreativa idéer än Experimentgrupp 2, men att Experimentgrupp 2 hade signifikant högre kreativ kvalitet på sina idéer än Experimentgrupp 1. Vidare visade resultaten 2) att manipulationen inte hade en signifikant effekt på den självskattade kreativiteten när personlighetsdraget Openness kontrollerades för. / Creativity is a popular term that frequently occurs in the working life. Despite its popularity, the possibility to be creative varies a lot between work places, and many employees feel that they do not have a creative outlet in their work role. The purpose of the present study was to examine how different conditions could affect creativity. The two questions that this study intended to answer was: a) Can individuals' creative performance be manipulated by performance requirements during explicit time constraint? b) Can individuals' self-rated creativity be manipulated by performance requirements during explicit time constraint? An experimental study was conducted with a total of 89 participants randomly distributed into two groups. Experimental group 1 had a total of 47 participants, of which 23 women (48.9%) and Experimental group 2 had a total of 42 participants, of which 15 women (35.7%). The experiments were conducted individually with one participant at a time. The measuring instruments used were Guilford's (1967) Alternative Uses Task to measure creativity and Mini-IPIP6 to control for personality. The current item used in Alternative Uses Task was a coffee mug that the participants were assigned to write down as many alternative uses for as possible. Experimental group 1 had a performance requirement to write down a minimum of 15 alternative uses and an explicit time constraint. Experimental group 2 did the same task, but without performance requirement and no explicit time constraint. The collected data was analysed with IBM SPSS and the tools used for the analyses was Pearson's correlation (r), independent t-test and Repeated Measures ANOVA. The results showed a) that Experimental group 1 produced a higher number of creative ideas than Experimental group 2, but that Experimental group 2 had a significantly higher creative quality on their ideas than Experimental group 1. Further the results showed b) that it was not possible to manipulate the self-rated creativity when the personality trait Openness was controlled for.

Revisionsyrket är en profession kännetecknad av hög arbetsbelastning och tidspress, något som i högre grad karaktäriserar marknadsledande revisionsbyråer. Flertalet studier kring tidspress och hög arbetsbelastning har gjorts, vilka visar att det i många fall påverkar revisorns prestation negativt. Däremot finns även studier som antyder en högre prestation i denna kontext. De motstridiga resultaten kan tyda på att det finns bakomliggande orsaker vilka inte tidigare undersökts och som har betydelse för hanteringen av tidspress och hög arbetsbelastning. Studiens syfte är därför att skapa en mer djupgående förståelse för tidspress bland revisorer. Den teoretiska referensramen indikerar främst att revisorer påverkas negativt av tidspress, samt att kvaliteten på granskningar de utför påverkas negativt. Den visar också att det finns olika personlighetstyper som hanterar olika situationer bättre respektive sämre. Dessutom kan personlighet tillsammans med faktorer som omgivning, erfarenhet och kunskap påverka revisorns professionella skepticism och därmed dennes prestation. Det resultat som insamlats via intervjustudier stämmer till viss del överens med den teoretiska referensramen och slutsatser som kan dras är att vissa personlighetstyper, särskilt samvetsgrannhet, passar bättre in på en revisor. Även omgivning, livssituation och erfarenhet förefaller spela roll i hur revisorer hanterar tidspress. Det är dock svårt att avgöra hur tidspressen påverkar revisionskvaliteten, eftersom definitionen av revisionskvalitet är svår att precisera. Dessutom verkar det föreligga ett förväntningsgap i vad revisorns uppgift egentligen är, vilket försvårar en slutsats angående kvaliteten. / The audit profession is characterized by heavy workloads and time pressure, especially at the market-leading audit firms. Multiple studies regarding time pressure and heavy workloads show that these factors often have a negative impact on the auditor’s performance. However, there are also studies which state that time pressure can lead to better performance. These contradictory results indicate underlying causes not previously investigated which may affect how auditors handle time pressure and heavy workloads. Therefore, the purpose of this study is to create a profound understanding of time pressure among auditors. The theoretical frame of reference indicates that auditors are mainly negatively affected by time pressure and that the quality of the audits they perform are adversely affected. It also shows that people with different personality types handle situations in different ways. Further, it shows that personality as well as other factors such as the work environment, experience and knowledge can influence the auditor’s professional scepticism and thus their performance. The results collected through interviews correspond to some extent with the theoretical frame of reference. The conclusions that can be drawn are that some personality traits, especially conscientiousness, are more suitable for an auditor, but also that the work environment, life situation and experience play a role in how auditors handle time pressure. However, it is difficult to determine how time pressure affects audit quality as the definition of audit quality is hard to specify and grasp. There also appears to be an expectation gap in what the auditor’s tasks really are which makes it difficult to draw a conclusion about the quality.

SAMMANFATTNING   Titel: Tidspressens påverkan på revisionen: En studie om hur svenska revisorer motiverar sina tidsbesparande handlingar under tidspress. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Elizabeth Puhls och Linnea Svedin. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2016- januari.   Syfte: Tidigare forskning har lagt lite fokus på revisorns egna uppfattningar kring revisorers agerande på grund av tidspress. Studiens syfte är att få en förståelse för hur svenska revisorer på små och medelstora revisionsbyråer motiverar åtgärderna som de brukar vidta för att få fram ett bra revisionsarbete inom snäva tidsbudgetar.   Metod: Insamlingen av det empiriska materialet sker med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Analysen genomförs genom att jämföra egna empiriska data med redan existerande teori. Våra slutsatser dras från egna iakttagelser och insikter.   Resultat och slutsats: Revisor rättfärdigar sitt agerande genom att stödja sig på begreppen väsentlighet och risk vilket de kopplar till klientkännedom och helhetsbedömningar. Revisorns förmåga att förhålla sig professionellt skeptisk har visat sig ha en inverkan på förekomsten av RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Förslag till fortsatt forskning: Återkommande i studien var begreppen väsentlighet och risk. Vi ser potential för att utforska dess betydelse för tidspressen och revisorernas agerande ännu mer. Vi ser möjligheter till att utveckla intervjuguiden och lägga mer fokus på dessa begrepp i den fortsatta forskningen.   Uppsatsens bidrag: Studien lämnar bidrag till redovisningslitteraturen, personer som utövar revisionsyrket samt klienter genom förståelse för hur revisorerna själva ställer sig till de genvägar som de ibland tar för att spara in på tiden.   Nyckelord: revision, pressfaktorer, tidsbudget, tidspress, revisionskvalitet, underrapportering av tid, professionell skepticism. / ABSTRACT   Title: Time pressure's impact on auditing. A study of how Swedish auditors justify their timesaving actions when they work under time pressure. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Authors: Elizabeth Puhls and Linnea Svedin. Supervisor: Jan Svanberg. Date: 2016 - January.   Aim: Little focus has been put on auditors’ own perceptions about their reaction to time pressure. Our aim, therefore, is an understanding of how Swedish auditors, working in small and medium sized firms, justify the solutions they take to obtain credible accounting work within a tight time budget.   Method: The collection of empirical material is done using qualitative semi-structured interviews. The analysis is carried out by comparing the empirical data with existing theory. Our conclusions are drawn from own observations and insights.   Result and conclusions: Auditors justify their actions by relying on the concepts essentiality and risk, which they relate to client awareness and overall assessments. It’s been shown that auditors’ ability to maintain their professional skepticism has an effect on the existence of RAQ-acts (Reduced audit quality acts).   Suggestions for future research: The concepts essentiality and risk were consistently repeated by the auditors in the study. We see the potential to explore further their significance related to time pressure. We see opportunities to develop the interview guide in order to place more focus on these concepts in future research.   Contribution of the thesis: This study contributes to accounting literature, people who practice auditing and clients by presenting an understanding of how auditors themselves justify the shortcuts they take in order to meet their time budgets.   Key words: Audit, pressure factors, time budget, time pressure, audit quality, underreporting of time, professional skepticism.

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet. Etiska riktlinjer och erfarenhet har i olika studier visat sig ha en positiv inverkan på medarbetares beteende respektive bedömningsförmåga. Studien avser att testa dessa effekter och syftet är att undersöka om bedömningsförmågan försämras av tidspress och om erfarenhet och etiska riktlinjer förbättrar densamma. Detta sker med hjälp av en enkät som via e-post skickats till 976 redovisningskonsulter anslutna till SRF, med en reviderad svarsfrekvens på 13,83 %. Konsulterna fick bedöma relevansen för påståenden av negativ och positiv karaktär, om hur internkontrollen sköts på ett fiktivt företag. En del av respondenterna fick även frågor relaterade till etiska riktlinjer. Resultatet från studien kan inte påvisa någon påverkan av tidspress, men en tendens att etiska riktlinjer och erfarenhet kan ha en dämpande effekt på effektivitetsmotiverat resonerande noterades. / Previous research within the auditing field has found individuals to be influenced by Efficiency Motivated Evaluation (EME). Meaning that the economists’ assessment ability is affected and their ability to evaluate information is deteriorated by different pressure factors, such as time pressure, resulting in their accounting evaluations being implemented in an effective, but not necessarily an efficient way. Other studies also indicates that ethical guidelines and work experience has a positive effect on work performance under pressure. This study intends to test these effects with the aim to investigate if the assessment ability is deteriorated by time pressure and if experience and ethical guidelines improves the assessment ability. The method used was a questionnaire, sent out to 976 authorized accounting consultants, with a response rate of 13, 83 %. The participants responded to assertions about internal control and ethical guidelines. The result from the study shows no significance for influence of time pressure. Although a tendency of calming effect from ethical guidelines and experience was noticed.

Stress and time pressure is more present in todays labor markets. In financial markets a securities broker is forced to take decisions on investments under high cognitive load and under extreme time pressure. The research of decision under risk gained new ground with the development of the prospect theory and gave us new insights to the decision making of men. Prospect theory has shown that people are risk seekers when dealing with loss decisions and risk avert when dealing with profit decisions. The value function are defined over gains and losses. Losses looms larger then gains. Although much research conducted on the decision making under risk no previous research have been done showing how time pressure affects decision at risk by using skin conductance. This paper aimed through a randomized experiment with 23 participants examine how time pressure affects individuals' decisions related to risk. Furthermore, it intends to analyze whether time pressure mediate a possible effect of stress by using skin conductance. The results show that there is an increase in risk aversion for gains. This risk aversion was also statistically significant at the 1% level when each participant's responses were used and almost at 5% level when the mean values from each participant was used. Upon loss a risk -seeking behavior could be noticed but it was not statistically significant at the 5 % level. Stress levels as measured by skin conductance showed that the time-pressed group showed signs of stress. However, no stress data was significant at the 5 % level. / Stress och tidspress är idag allt mer närvarande på arbetsmarknaden. På de finansiella marknaderna kan en värdepappersmäklare tvingas ta beslut om investeringar under hög kognitiv belastning och under en extrem tidspress. Forskningen av beslut under risk har genom prospect theory gett oss nya insikter om vilka beslut vi människor tar. Prospect theory har visat att människor är risksökande vid förlustfrågor och riskaversiva vid vinstfrågor. Prospect theorys värdefunktion är definierad över vinst och förlust. Förluster väger tyngre än vinster. Trots att mycket forskning genomförts på beslut vid risk har ingen tidigare forskning hur tidspress påverkar beslut vid risk med hjälp av hudkonduktans tidigare genomförts. Denna uppsats hade som mål att genom ett randomiserat experiment med 23 deltagare undersöka hur tidspress påverkar individers beslut kopplade till risk. Vidare är syftet att också analysera om upplevd stress medierar en eventuell effekt av tidspress genom att använda hudkonduktans. Resultatet visar att det finns en ökad riskaversion vid vinstfrågor. Denna riskaversion var även statistiskt säkerställd på 1% nivå när varje deltagares svar användes och nästan på 5% nivå då medelvärden från varje deltagare användes. Vid förlustfrågor fanns ett risksökande beteende men den var ej statistiskt säkerställd på 5% nivå. Stressnivåerna som uppmättes med hudkonduktans visade att den tidspressade gruppen blev stressade. Dock var inga stressdata signifikanta på 5% nivå.