No description available.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet. Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv. I detta material beskrivs barnet endast ur den vuxnes, ombudets, föräldrarnas, nämndens, perspektiv. I endast ca 40% av de mål där LVU till följd av brister i omsorgen behandlas lyfts barnets inställning i bedömningen. Det finns förbättringsområden för att stärka barnperspektiv samt barnets rätt att deltaga och få möjlighet att komma till tals. Ett av dessa är att det i nuläget saknas krav på att den som arbetar med att företräda barnet genom en process i förvaltningsrätten ska ha särskild barnkompetens.

No description available.

Denna studie undersöker hur Hemvärnets personal påverkas av sitt deltagande i de stora stödinsatserna, särskilt vid de stora skogsbränderna 2014 och 2018. Det vill säga hur dessa soldater upplevt sitt deltagande i insatserna samt vilka erfarenheter de har dragit. En upplevelse som påverkat dem både som privatperson och soldat, men som även också fått andra konsekvenser i olika omfattning. Som person har de utvecklats under insatsen bland annat genom insikten om att kunna hjälpa till och göra nytta för andra. Som soldat har de istället fått färdigheter och kunskaper som de kunnat medföra till sitt krigsförband. Undersökningen syftade till att belysa ett växande samhällsproblem med ökade risker för stora skogsbränder, utifrån Försvarsmakten och närmare bestämt Hemvärnets perspektiv. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ beskrivande analys efter intervjuer av hemvärnssoldater som deltagit i bränderna, antingen 2014 eller 2018. Resultatet visade på en mängd olika faktorer som främst Försvarsmakten kan ta i beaktande, men som på sikt även kan påverka politisk nivå i kommande utredningar. Avgörande faktorer som spelar in är bland annat det frivilliga deltagande och när detta deltagande är praktiskt möjligt. Men även hur familjens betydelse och individernas övriga sysselsättning påverkar möjligheten till deltagandet. / This study examines how the personnel of the Swedish Home Guard is impacted due to its participation in major support efforts, especially the great forest fires in 2014 and 2018. It examines how the soldiers experienced their participation in the efforts and what experiences they have drawn from participation. What they have experienced has affected them both as individuals and as soldiers, but their participation has also had other consequences to varying degrees. They have developed as persons during the effort, among other things through the insight that they have been able to help and do good for others. The soldiers have also acquired new skills and knowledge that they have been able to bring back to their military unit. This study aims to highlight a growing problem in society with the increased risks of large forest fires from the perspective of the Armed Forces and, more specifically, the Home Guards. The study was conducted using qualitative descriptive analysis taken place after interviews with Home Guard soldiers who participated in the fires either in 2014 or 2018. The results showed a variety of factors that primarily the Armed Forces need to consider, which in the long term may also affect the political level in future investigations. Critical factors include voluntary participation and when this participation is possible in practicality. In addition, how participation in general is affected by the family's importance and the individual's employment.

Matematiksvårigheter är ett väldebatterat ämne i vårt samhälle.  Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur en undervisningsinsats i intensivmatematik kan bedrivas för att bemöta barn med särskilda utbildningsbehov i matematik. Denna studie var inspirerad av aktionsforskning. Kartläggningsmaterialet Förstå och använda tal – en handbok har använts för att identifiera var elevernas svårigheter finns.  Empiriinsamling har skett genom intervjuer med elever och pedagogisk personal samt deltagande observation under den intensivundervisningsmodell som valts för ändamålet. Resultatet visar att kartläggningsmaterialet ger en bra utgångspunkt för planeringen av en intensivundervisning med ”en-till-en undervisning” med speciallärare under sex veckor. Aktionen visade att användandet av olika representationsformer, där laborativt material har tagit en stor del av undervisningen, varit en nödvändighet för att eleverna kunde utvecklas och gå framåt. Viktiga faktorer för elever i matematiksvårigheter har under studien varit träffarnas struktur, vilken tidpunkt under dagen då aktionen genomförts samt elevernas motivation. Intervjuerna visar att eleverna upplever att matematik är ett jobbigt ämne, trots detta har eleverna under studiens gång hittat stunder som varit roliga. Personalen som intervjuades såg positivt på studien och de är överens om att aktionen kommer att ge ringar på vattnet, att eleverna efter aktionens slut inte bara känner sig säkrare i matematik utan även i andra ämnen.

Introduktion: Fibromyalgi [FM] är en sjukdom som bland annat ger generell smärta utspritt över kroppen. Sjukdomen är kronisk och drabbar främst kvinnor. FM kallas för en osynlig sjukdom relaterat till de diffusa symtom som uppstår samt att sjukdomen inte kan diagnosticeras med kliniska undersökningar. Coping används när krav överskrider egna resurser och är en viktig faktor i anpassning att leva med en kronisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva copingstrategier som patienter med fibromyalgi använder. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie som utgick ifrån Polit och Becks (2012) nio stegs forsknings modell. Databaserna som användes till litteratursökningar var CINAHL och PsychINFO. Databearbetningen utfördes individuellt och tillsammans av författarna och dataanalysen utfördes med en induktiv ansats som resulterade i fem kategorier som presenterades i studiens resultat. Resultat: Resultatet i litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet visade att de copingstrategier patienter med FM använder var; distraktion av symtom, acceptans av sjukdomen, fysisk aktivitet, finna inre balans med hjälp av meditation och yoga, planera vardagen efter dagsformen och professionellt stöd samt stöd från anhöriga. Resultatet visade att tilltro till egen förmåga bidrar till förbättrad copingförmåga hos patienter med FM. Slutsats: Copingstrategier används olika och likaså skiljs effekterna mellan patienter med FM. Tilltron till den egna förmågan är en faktor som bidrar till att förbättra copingförmågan hos patienter med FM.

Studien undersöker lärares erfarenheter av vilka möjligheter och svårigheter det finns med att arbeta med formativ bedömning i kombination med digitala verktyg, samt hur de upplever att arbetssättet påverkar elevernas lärprocess. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio lärare på grundskola och gymnasieskola. Resultatet visar att lärarna framför allt lyfter möjligheterna till förbättrad kommunikation med eleverna. Svårigheter som lärarna ser är att de digitala verktygen inte är optimalt anpassade efter lärarnas och elevernas behov och att lärarnas kunskaper inte är tillräckliga för att kunna utnyttja verktygen på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med formativ bedömning. Lärarna ser att arbetssättet påverkar elevernas lär­process positivt. Resultatet diskuteras utifrån studiens teoretiska perspektiv och slutligen konstateras att digitala verktyg erbjuder många möjligheter att arbeta effektivt med formativ bedömning men de digitala verktygen måste anpassas och lärarna behöver kompetens­­utveckling för att arbetssättet ska kunna utnyttjas optimalt och vara till elever och lärares fördel.

Studien syftade till att öka kunskapen om hur intensivundervisning i matematik kunde organiseras och genomföras för ett antal elever i matematiksvårigheter i grundskolans tidigare år. För att undersöka studiens syfte har ett aktionsforskningsprojekt bedrivits, där två elever i årskurs 2 och två elever i årskurs 3 fått möjlighet att testa intensivträning i matematik. Undervisningen skedde inom skoldagens ram men utanför ordinarie matematikundervisning. Studien skulle också undersöka vad som hände med elevernas matematiska lärande främst inom grundläggande taluppfattning, samt hur de upplevde en sex veckor lång intensivundervisning i matematik. I studien användes ett färdigt strukturerat material i arbetet med eleverna: Intensivträning i matematik (Olsson, 2016). Fyra lärare har intervjuats för att undersöka hur de ser på det specialpedagogiska stödet i matematik och denna typ av intensivundervisning.    Studiens resultat tyder på att en intensivundervisningsperiod, med fokus på taluppfattning, i varierande grad främjar elevers matematiska färdigheter. Resultatet indikerar att elevernas kunskaper har ökat inom det specifika talområde eleverna tränat efter att de genomfört intensivundervisningen, vilket stämmer bra överens med tidigare forskning inom området.

Projects to equip every student and teacher with a laptop, with the intention to improve academic results, have rapidly spread through the country. New technology, new contents and new ways of learning have changed the learning envi-ronment. The school library, being a part of this environ-ment, faces the same changes and challenges.The purpose of this thesis is to study how the school library is being affected when a One-to-One project is carried out in a learning environment. The research questions concern how the school library is viewed within the organization and also how the change affects both the school library and the school librarian.The empirical material of the thesis includes five qualitative interviews carried out on location, at a single selected school. The interviews are followed by a study of relevant documents, all produced within the organization.To understand the organization in which the school library operates, as well as the school library itself, I chose to divide the theoretical approach in two: Christensen’s et al. organiza-tion theory and Loertscher’s taxonomies for school libraries.As the results show the school library and the school librari-an are considered to be an important participant of the im-plementation process, and to enhance the students ability to reach their academic goals. The school library seems to be-come a natural part of the organization to a higher extent and the librarian is no longer tied only to the physical library. / Program: Bibliotekarie

Varje dag överöser företag oss människor med budskap genom reklam ochannonser. Nya kanaler såsom bloggar, ett ökat utbud av TV-kanaler ochökningen av antalet svenska och utländska tidningar har bidragit till att flerreklambudskap trängs på marknaden. Vi människor har därför tvingats läraoss att stänga av och ignorera reklam. Därför uppfattar vi inte ens en bråkdelav alla de budskap som cirkulerar runt omkring oss. För företag gäller detdärför att hitta nya sätt att komma igenom kaoset och nå fram sina kunder.Istället för att använda sig av konventionella marknadsföringsmetoder somannonsering och TV-reklam, har företag börjat försöka få människor attprata om produkten. Det ligger i människans natur att prata och diskuteraolika samhällsfenomen. Människor pratar om företag, deras tjänster ochprodukter.Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva hur olika företaguppfattar och arbetar med mun-till-mun-marknadsföring. I vår uppsats har viett hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvalitativ studie av treolika företag som valts ut genom ett så kallat strategiskt urval.I uppsatsen använde vi oss av den induktiva ansatsen. Vi använde primärdatai form av intervjuer samt sekundärdata i form av litteratur. Empirin i våruppsats består av personliga intervjuer med en reklambyrå samt två andraföretag.Slutsatsen av vår undersökning är att företag uppfattar mun-till-munmarknadsföringsom när människor pratar om produkter med varandra. Desprider antingen positiv och/eller negativ information om produkten ellertjänsten. Företag tillämpar sällan mun-till-mun-marknadsföring direkt, då detär mycket svårt. Däremot arbetar de med metoden indirekt genom att dentraditionella marknadsföringen har som syfte att få människor attuppmärksamma produkten eller tjänsten och därefter prata om den. Vi kanäven konstatera att företag har en mycket positiv inställning till mun-tillmun-marknadsföring, då den jämfört med traditionell marknadsföring äreffektivare. Företag tror att människor litar och lyssnar mer på sina vännerän på traditionell reklam. Nackdelen med mun-till-mun-marknadsföring äratt den är svår att kontrollera. / Uppsatsnivå: C