<p>En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.</p>

<p>Detta arbete har som syfte att undersöka gymnasieungdomars läsintresse och vilken inställning de har till skolans litteraturundervisning. Vidare studeras deras läsvanor under gymnasietiden för att se om någon förändring sker och vilka faktorer som i så fall påverkar en förändring.</p><p>De metoder som har använts är en enkätundersökning samt intervjuer. 116 elever i årskurs 1-3 på två studieförberedande program, NV och SP, besvarade en enkät. Därefter intervjuades 8 elever om sin inställning till läsning av skönlitteratur och om sina läsvanorna.</p><p>Enligt forskning som gjorts under åren är flickor mer intresserade av läsning än vad pojkar är och samma resultat framgår även av min undersökning.</p><p>Den här studien visar dessutom att många elever läser mindre under skoltiden på gymnasiet därför att skolarbetet kräver en större arbetsinsats och tar mer tid. Den visar också att de elever som redan har ett läsintresse behåller det och tänker sig att återuppta det efter gymnasietiden. Vissa elever visade svagt intresse redan när de började årskurs 1 och för en del av dem ändras inte inställningen efter den undervisning i litteratur som sker i svenska A och B. Andra anser att undervisningen stimulerat dem att välja litteratur de annars inte skulle ha valt.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

The purpose of this study was to map the distribution of till-covered eskers in the inland of Västerbotten County in northern Sweden. The top layers of big eskers along the valleys of Öre River, Ume River and Vindel River were investigated through shallow digging. Findings were investigated through field assessment and soil analysis and many locations with till-covered eskers have been identified in Västerbotten's inland in this survey. The till covering the eskers has probably been transported only short distances and has its origins in glacifluvial material. The pattern is not consistent and there are areas where till does not cover the eskers. This can be explained trough irregular till deposition or that the till has been washed away or alternatively that the upper layer that is interpreted as glacifluvial material actually is till that has only been transported for very short distances. The findings of till-covered eskers in Västerbotten means that the traditional view of the eskers originating from the last deglaciation (Weichsel 3) may need to be reviewed. Where overlaying till has been found on top of eskers it means that the eskers must have originated in an earlier glaciation than the last. Only one layer of till could be discerned on the eskers in the survey, so an explanation could be that the till formed during Weichsel 3 and that the eskers formed earlier by the deglaciation of Weichsel 2, but dating the layers in till-covered eskers is difficult. No transition zone between till-covered to not till-covered eskers was found in this study.

Ett till ett (1:1) är ett projekt där man på kommunal nivå valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgång till en egen dator. Syftet med studien är att ge lärare och elevers perspektiv på hur man förhåller sig till den ökande tillgången på datorer. Vad tycker man fungerar väl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man på digitala resurser i förhållande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkäter med öppna frågor och intervjuer som framtagits med hänsyn till tidigare forskning. Samtliga 80 elever och nio av de 39 tillfrågade lärarna besvarade enkäten. Intervjuer med fem lärare genomfördes som ett komplement till enkäten för att få mer djupgående svar. Samma frågor användes vid intervjuerna och enkätstudien. Resultaten påvisar att både lärare och elever är positivt inställda till 1:1-satsningen, men att det finns vissa orosmoment som gör att man i viss mån är tveksam. Bland lärarna är en stor del av fokus på att få korrekt fortbildning som bidrar till att man kan implementera datoranvändandet som en naturlig del av undervisning. Eleverna är glada över datortillgången och anser att det har bidragit till förbättrade möjligheter att uppnå studiemålen. Det både lärare och elever är överens om, är att det är viktigt att tekniken i sig fungerar och att man har tillgång till rätt programvara. Tidigare studier genomförda inom 1:1-satsningen och dess inverkan påvisar liknande resultat. Förutsättningen för att man har nytta av 1:1-satsningen är att datorerna används. Därför är en viktig slutsats att motivationen och inspirationen är viktig för lärarnas förhållningssätt till 1:1-satsningen och i sin tur hur lärarnas förhållningssätt förmedlas till eleverna. Dessutom framkommer det av detta arbeta att lärarna lägger stor vikt vid rätt kompetensutveckling för att de i sin tur ska kunna motivera och inspirera eleverna.

A revised lithostratigraphy and glacial history of north Hertfordshire and south Bedfordshire is based upon detailed textural data in the clay to fine gravel fraction, carbonate content, small clast lithological data and macrofabrics, derived from laboratory and field analyses of tills from 30 sites. These include four deep boreholes sunk within the Hitchin Gap. A range of statistical procedures was used, including multivariate analysis of the petrographic properties, enabling the identification of tills from two separate incursions into the Gap. A further till-type was identified in south Bedfordshire indicating an ice advance from the northwest/NNW extending at least as far east as Milton Bryan. Statistical comparison with tills in the neighbouring Vale of St. Albans suggested the presence of the Ware Member till within the Gap. Two hypotheses are suggested to explain variations in lithological content of tills north of the Chalk scarp. The first envisages ice entering the study area along the different trajectories suggested by Fish and Whiteman (2001). During the early part of the glaciation, ice reaching the west of the study area would approach from the north, crossing a shorter distance over Chalk bedrock and collecting less chalk and flint than ice moving into the eastern part of the study area. The second hypothesis invokes an incursion of ice from a northwest - NNW direction into the west of the study area, depositing a chalk-free till. This is subsequently assimilated by ice from the northeast, resulting in the final deposition of a homogeneous mixture of debris from the two advances, with a lower chalk content than tills found to the east. The outcome of either of these scenarios is a till with a low acid-soluble content and low flint/quartz ratio in the west of the study area, as found during this work. Within the Hitchin Gap, a lobe of ice, probably an early part of the northeasterly advance, deposited a lower till. This is considered to be earlier than the Ware Member till and has more variable lithological characteristics and a finer matrix that the higher tills. The latter are mainly melt-out, flow or slumped tills with occasional instances of lodgement and deformation. They represent in situ wasting of dead ice within the Gap. Surface tills in the Gap form a continuum with tills to the north and comprise mainly deformation tills, deposited by the final northeasterly re-advance of ice responsible for widespread coverage of the region, with the exception of the Chiltern Hills southwest of Hitchin. No evidence is found of more than one lithostratigraphic unit of till outside the Hitchin Gap.

No description available.

The 1960s was the stage for a global changes and the uprising of social movements. The world changed it´s form when the older generation was approach was set against the younger generation. The memories of the 1960s and 1970s are still present like a shadow in the Swedish society and in our culture. This period had the whole world on it´s toes and it took years before the political and civil unrest settled. This study is an examination of the tv-serie Upp till Kamp (2007) and the film Tillsammans (2000), where the principal purpose is to examine and compare their representation of the use of history. The first part is looking at how both of the mediums are reconstructing the Swedish national narrative of the 1970s. And the second part is trying to put the films into a context by illustrating the contradicting attributes of how their societies are portrayed in these two films. These contradictions are based on four themes that is found in both of the movies; gender, generation, class and social movements. The conclusion of the study shows that the two films are creating two different pictures of the 1970s Swedish society. Upp till Kamp are reconstructing the most common perspective in Swedish history; the male perspective. Where as Tillsammans illustrate the women’s everyday life and the social struggle, and it even shows the children’s perspective. The comparison between how the two films use the four different themes was helpful in highlighting what type of narrative the two filmmakers chose for their view of the 1970s in Sweden, and what they chose to leave out. Which leads to a discussion about how film as a medium is a great tool for mediating history, but also due to the constant reproduction of the same type of narratives. And this shows why films that reconstruct history needs to be questioned, because other important narratives might be left out.

Det har i dagens samhälle blivit svårare för organisationer att behålla arbetare i och med att individer byter organisation i större utsträckning än tidigare. Forskning på området har visat att individer som inte anser sig uppskattade eller rättvist behandlade har en högre intention till uppsägning och vidare byta arbetsplats. Baserat på detta utfördes en studie med syfte att undersöka om en anställds psykologiska kontrakt och upplevd rättvisa kunde predicera intention att säga upp sig och om lojalitet medierade dessa samband. En webbenkät skickades ut till två företag, ett Hr-företag och ett IT- och design företag vars personalomsättning låg över genomsnittet. Totalt deltog 111 heltidsanställda i studien. Genom en hierarkisk regressionsanalys visade resultatet att distributiv- och procedural rättvisa var de starkaste prediktorerna för intention till uppsägning. Lojalitet hade ingen medierande effekt på dessa samband. Resultaten går till viss del i linje med tidigare forskning där ett rättvist arbetsklimat haft påverkan på en anställds intention till uppsägning, samtidigt som studien underströk betydelsen av rättvisa kring fördelningen av resurser.

Denna uppsats syfte är att undersöka musiklärarnas uppfattning om vad de undervisar om i relation till egen musikalisk bakgrund och i förhållande till styrdokument och andra ramverk. De frågor jag ställt är: Vad anser musiklärare att de lägger mest tid på i sin undervisning? Påverkar musiklärarens egen musikaliska bakgrund vad musikläraren väljer att undervisa om? Vad tycker de intervjuade lärarna om läroplanen i musik och hur förhåller de sig till den? Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex olika musiklärare verksamma i högstadiet. Som analysverktyg använsdes ramfaktorteorin. Resultatet visar att musiklärare premierar ensemblespelet och att egen musikalisk bakgrund inte i någon hög utsträckning påverkar vilket moment i musikundervisningen som premieras. Ensemblespelet är också det moment musiklärarna lägger mest tid på i musikundervisningen. Lärarna har delade åsikter om läroplanen men de flesta musiklärarna i min studie ansåg att läroplanen är för detaljerad och har för svåra kunskapsmål i förhållande till ämnets utrymme inom ramen för skolans timplan.