I det här examensarbetet behandlas problematiken i krypgrunder i allmänhet och för Kungsmadskolan i Växjö i synnerhet, där undersökning av energiförlust samt en klimatutredning gjorts för nuvarande konstruktion. En lämplig energieffektiviserande åtgärd i form av tilläggsisolering tas fram och dess påverkan på klimatet i krypgrunden utvärderas. Kalkyler innehållande investeringskostnad och årlig besparing presenteras.

I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten. / This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

Energieffektiviserande åtgärder på småhus är ett hett diskuterat område. Det finns ingen självklar generell väg till ett gammaltförbättrat hus med låg elförbrukning. Eller gör det? Alla hus är unika och kräver unika energieffektiviserande lösningar. Unikt med denna studie är att det jämförs vanligt förekommande energieffektiviserande åtgärder mot varandra ur ett kostnadsperspektiv och utanför ramarna av vad som vanligt brukar förekomma i jämförelsestudier. I studien tas det även fram en matris som kan nyttjas för beräkningar på andra hus. Syftet med studien är att det ska bli lättare att jämföra olika investeringar mot varandra. Studien är undersökande och jämför metoder mot varandra inom energieffektivisering. Resultatet visar att hus 1 som är ett någorlunda välisolerat hus i Jämtland inte har behov av att förbättra klimatskalet. En bättre investering är bergvärme. Matrisen som tagits fram och nyttjats i denna studie har visat sig vara ett bra verktyg för att kunna laborera med olika elpriser, isoleringstjocklek i en tilläggsisolering eller en värmepumps effektivitet och verkningsgrad. / Energy efficiency measures in single-family houses is a hotly discussed topic in Sweden. Raising energy prices and awareness of the environment has led to discussion. Often there is no easy cheap way to make the house more cost efficient. Every house is unique. In this study there is comparison between different investments that could be made to make the house consume less energy to reduce cost. The comparison compares different climate-shell investments to each other and with different energy prizes and efficiency. The results shows that investments made to the climate shell of the house have different break-even calculation results depending on heating source and its efficiency. The study is made of a house based in Jämtland but includes a matrix that could be used on all houses. The results shows that the most cost-efficient investment is to install geothermal heating. / <p>2022-06-29</p>

The construction sector today accounts for 20 precent of Sweden's climate impact and 40 percent of energy use. This purpose of this study is to identify the most effective measures to reduce the grocery store's energy needs. The building is tempered primarily with district heating respectively district cooling that operates the air units' cooling and heating batteries. There are many efficiency measures that are feasible for grocery store's energy usage. This study calculates a under construction grocery store's energy needs and analyses which measures can reduce the total need for purchased energy. This study calculates both property energy and industry energy and then compare the economy and environmental impact of the various measures. This store has also been environmentally certified according to the Sweden Green Building Council system. The simulation program IDA ICE is an effective tool that allows information in the form of energy analysis to be evaluated. This study compares the retail chain's own energy solutions with new innovative solutions that can save energy and money. This study's focus is on energy saving measures from ventilation systems, cooling systems and heating systems. Measures examined in this study are: •         Solar cells on the property's roof •         Additional insulation of ceilings and floors •         Heat recovery of the grocery refrigeration system •         Heat recovery of the industry ovens The total property energy was 2,000 MWh or 150 kWh/m2. Heat recovery of the cooling system saves 500 MWh annually, which corresponds to 37 kWh/m2. Installation of 4,000 m2 of solar cells saves 480 MWh, which corresponds to 35 kWh/m2. The measure that is most optimal from an energy point of view is heat recovery from the refrigeration system. The measure that is most economically profitable is the installation of solar cells. The measure that saves the most carbon dioxide is heat recovery from the refrigeration system. The comparison showed that heat recovery is the most profitable measure. After the implementation of all measures, the store reaches Swedish environmental class "environmental building gold".

Äldre fastigheter ger staden ett mångfacetterat uttryck och skapar fysiska kopplingar tillhistorien. De är dock ofta energislukande med dåligt värmeisolerade klimatskal och omodernainstallationer. Går det att renovera äldre byggnader så att de blir energisnåla och uppfyllersamtidens byggnormer? Innebär en sådan renovering att dess arkitektoniska kvaliteter gårförlorade?Uppsatsen utgår ifrån kvarteret Oket som består av olika byggnadsdelar uppförda 1910, 1927,1938, 1945 och 1970. Byggnaderna inventeras med avseende på konstruktion ocharkitektonisk stil. Med detta som utgångspunkt föreslås lämpliga renoveringsåtgärder som kanresultera i minskad energianvändning utan att förändra byggnadens stil. Dessa vägs mot deåtgärder som är planerade av fastighetsägaren.I uppsatsen förs främst kvalitativa resonemang kring renovering och byggnadsvård medutgångspunkt i inventeringen av fastigheten, litteratur och intervjuer med aktörer kringrenoveringsprojektet. Uppsatsen beskriver också hur installationer kan uppgraderas vid enrenovering och hur aktörerna i projekteringsprocessen med kvarteret Oket resonerat kring sinaplanerade renoveringsåtgärder.Resultaten av studien visar att isolering av klimatskalet inte prioriteras av byggherren, medundantag av byggnadernas tak. Istället beräknar byggherren att en uppgradering avbyggnadens ventilationssystem och en omdisponering av byggnadens funktioner kommer attmedföra en total energieffektivisering tillräckligt stor för att klara reglerna. Renoveringen avkvarteret Oket kommer därför inte att på något avgörande sätt förändra byggnadens exteriör.I uppsatsen förs kvalitativa resonemang kring byggnadsvård. Dessa resulterar i slutsatsen atten förutsättning för att en byggnads karaktär ska kunna bevaras i samband med en renoveringär dels en aktiv, kunnig och engagerad myndighet, dels en kompetent och ekonomisktlångsiktig fastighetsägare. / Old buildings give the city a varied expression, and create physical connections to thepast. They are, however, often energy-guzzling with poorly insulated shells and obsoleteinstallations. Is it possible to renovate old buildings to make them energy efficient and to meetthe regulations for contemporary building? Does such a renovation mean that the building´sarchitectural qualities are lost?The essay is based on kvarteret Oket consisting of various building components constructed in1910, 1927, 1938, 1945 and 1970. An inventory is made considering constructional designand architectural style. On this basis, the essay proposes appropriate restoration actions thatcan result in reduced energy use without changing the buildings´ style. These actions will beweighed against the measures planned by the property owner.The study discusses mainly qualitative aspects on the renovation of the buildings based on theinventory, literature and interviews with persons involved with the renovation project. Theessay also describes how installations can be upgraded during a renovation and how theplanning process deals with different renovation options.The results of this study show that actions resulting in insulation of the buildings´ shell are notgiven priority to by the owner and his consultants, with the exception of one of the buildingsroof. Instead, the developer estimates that an upgrade of the buildings ventilation system anda reconfiguration of the building's features will result in an overall energy savings sufficientenough to meet the rules. The renovation of kvarteret Oket will not result in any significantchange in the buildings exterior.The qualitative discussions of the preserving of old buildings´ style also results in theconclusion that in order to preserve a buildings character when renovating, an active,knowledgeable and committed authority and a competent and financially long-term propertyowner is required.

En onödigt hög energianvändning präglar fastighetsbeståndet i Sverige och möjligheten attgöra en förändring är stor, men sker enligt statistik i små steg. Det finns behov av innovativabyggmetoder för minskad energianvändning, samtidigt som fastighetsägare gynnas av ökadlönsamhet i förvaltningen då driftkostnaderna minskar.Syftet med denna studie är att undersöka lönsamheten med att installera till- ochfrånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) i en befintlig fastighet genom att integreratilluftskanaler i fasaden samtidigt som fastigheten tilläggsisoleras. Förutsättningarna är attfastigheten redan ventileras med fläktstyrd frånluft, samt att teknisk livslängd för fastighetensfasad är slut och i behov av renovering. Studien tar inte höjda hyror i beaktning ochlönsamheten för investeringen skall genereras av de årligt sparade uppvärmningskostnaderna.Metoden för arbetet är en kvantitativ fallstudie som grundar sig i hyresfastighetenSkidstaven i Stockholm som är en av de första fastigheterna i Sverige som har installerattilluftskanaler i fasadens isolerskikt. Källan för all empiri är semistrukturella intervjuer samtkvantitativa enkäter. Den insamlade informationen har använts för att simulera fyra olikascenarier i programmet BIM Energy. Kostnaden för renoveringen samt energianvändningenhar sedans beräknats och analyserats med hjälp av värderingsteorierna; LCC-, payback- ochdirektkapitaliseringsmetoden. Känslighets- samt scenarioanalys utförs för att utreda tänkbarautfall för de olika scenarierna vid olika energipriser.Resultaten visar att energianvändningen för uppvärmning kan reduceras med upp till66%, men dagens fjärrvärmepris och de höga investeringskostnaderna gör att samtligascenarier inte uppnår kraven för lönsamhet i payback- och direktkapitaliseringsmetoden. Isamband med fasadrenovering är integrering av tilluftskanaler i fasadens isolerskikt merekonomiskt lönsamt än traditionell installation av FTX. Då fastigheten står i begrepp atttilläggsisolera fasaden är merkostnaden att installera tilluftskanaler ca 3,4 MSEK, sett ur ettlivscykelperspektiv är kostnaden 2,4 MSEK. / An unnecessarily high energy use characterizes the property portfolio in Sweden and there isan opportunity to make a change, but according to statistics it happens in small steps. There isa need for innovative construction methods for reduced energy use, which at the same timebenefit property owners by increasing profitability as operating costs are reduced.The purpose of this study is to investigate the profitability of installing a mechanicalventilation with heat recovery (MVHR) in an existing property by integrating supply airchannels in the facade at the same time as the property is additionally insulated. Theconditions are that the property is already ventilated with fan-controlled exhaust air, and thetechnical life of the property's facade is over and is in need of renovation. The study does nottake increased rents into account and the profitability of the investment must be generated bythe annually saved heating costs.The method for the work is a quantitative case study based on the rental propertySkidstaven in Stockholm, which is one of the first properties in Sweden to have installedsupply air ducts in the façade of a building. The source of all empirical data issemi-structured interviews and quantitative surveys. The information gathered has been usedto simulate four different scenarios in the BIM Energy program. The cost of the renovationand energy use has later been calculated and analyzed, using the valuation theories; LCCcalculation, the payback method and the direct capitalization method. Sensitivity analysis andscenario analysis is performed to investigate possible future scenarios at different energyprices.The results show that energy use for heating can be reduced by up to 66%, but thecurrent district heating price and the high investment costs mean that not all scenarios meetthe requirements for profitability in the payback and direct capitalization method. Inconnection with facade renovation, integration of supply air ducts in the insulation layer ofthe facade is more economically profitable than traditional installation of FTX. As theproperty is in the process of insulating the facade, the additional cost of installing supply airducts is approximately SEK 3.4 million, seen from a life cycle perspective, the cost is SEK2.4 million.

<p>Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m²stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell.</p><p>Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m²<em>A</em>_temp och år samt ett U_m-värde på högst 0,7 W/m² ^oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären. </p><p>Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m² år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m² år. </p><p>Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa. </p><p>Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion. </p><p>Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m² år samt U_m = 0,491 W/m² ^oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.</p>

Boule houses are a type of timber construction. The houses have been used since the middle ages in Sweden and some of them still remain today. A rendered boule house wall is open for diffusion and able to buffer moisture. Rendered boule houses are a cultural heritage. The expression if the facades should therefore be preserved and the thickness of the wall should not be changed. When rendered boule houses are renovated the construction of the wall is sometime changed and the lime render is partly replaced with insulation. This report investigates the prefered materials and construction techniques to reduce the moisture in the wall. The goal is to contribute the knowledge base regarding moisture risks when renovating these walls.   WUFI and Folos diagram were used to study 17 wall types. The program and the diagramm provided information about relative humidity, temperature and duration of critical periods for the chosen wall types. Wood fiber insulation with the ability to buffes moisture was compared to mineral wool that lacks this ability. Three different types of mortar were studied, namely; air hardened lime mortar, hydraulic lime mortar and lime-cement mortar. Four different construction types are included in the report. The first represent an original lime rendered boule house. The second is insulated without an air gap and the third includes an air gap. The fourth construction type has no air gap but an insulation board is placed between the mortar and the wooden pillar. The fourth wall type was only studied with the hydraulic lime mortar.   Interviews and litterature studies were preformed to gain knowledge of what material and which constructions that are of interest to investigate. The amount of critical moisture hours for two different layers in the wall was presented. The layers were chosen where the wood is specially exposed. To clarify the result further chosen periods where studied. Finally, the result lead to a discussion regarding the mortar and the insulation’s ability to buffer moisture. The conclusions were that the lime-cement mortar led to more intense and longer critical moisture periods. It also seemed like an insulated pillar was better off than pillars in direct contact with the mortar. / Skiftesverkshus är en träbyggnad som har används sedan medeltiden i Sverige och de står kvar än idag. Några av dem är reveterade, det vill säga putsade med ett tjockt lager puts. En reveterad skiftesveksvägg, putsad med kalkbruk, är diffusionsöppen och kan buffra fukt. Det är inte önskvärt att ändra uttrycket i fasaderna på dessa hus, väggens tjocklek bör därför inte ändras märkvärt. Vid renoveringsåtgärder händer det numera att reveteringen ersätts med ett lager av utvändig isolering och en tunnare puts. Den här rapporten undersöker ur fuktsynpunkt vilka material och konstruktionslösningar som är lämpliga vid dessa renoveringsåtgärder. Målet är att rapporten ska bidra till kunskapsunderlaget, för såväl riktlinjer som praktiskt genomförande, om fuktrisker vad gäller utvändig tilläggsisolering och omputsning av reveterade skiftesverkshus.   17 väggtyper har undersökts. Med hjälp av programmet WUFI och Folos diagram har data om relativ fuktighet, temperatur och varaktighet för kritiska perioder för utvalda väggtyper granskats. Träfiberisolering med fuktbuffrande egenskaper jämfördes med mineralull utan fuktbuffrande egenskaper. Tre olika puts med olika porositet och hållfasthet jämfördes. Dessa är; puts av luftkalk, hydraulisk kalkputs och KC-puts. Fyra olika vägguppbyggnader har undersökts. En reveterad vägg där en version fungerat som referensvägg. Därefter har två vägguppbyggnader med samma tjocklek som referensväggen prövats med de olika isoleringsmaterialen och putsen. Den ena vägguppbyggnaden har luftspalt och den andra är utan. Den fjärde uppbyggnaden är något tjockare än de andra då ytterligare isolering satts dit för att skydda pelaren. Den sistnämnda vägguppbyggnaden har endast testats utan luftspalt och med hydraulisk kalkputs.   För att få reda på vilka material och uppbyggnader som kan vara aktuella att undersöka har kvalitativa intervjuer och litteraturstudier utförts. För att redovisa resultatet har antalet fuktkritiska timmar i två punkter, placerade på ställen i konstruktionen där träet är särskilt utsatt, summerats i en tabell. Vidare granskas två perioder närmare för att förtydliga resultatet. Resultatet ledde till en analys av putsens och isoleringens fuktbuffrande egenskaper. Det kunde bland annat konstaters att KC-puts gav högre fuktrisker än de andra putsen. Vidare sågs lägre fuktrisker vid pelaren då den isolerades.

<p>Främsta anledningen till en tilläggsisolering är att det önskas bättre energihushållning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvårdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen är bättre vid tilläggsisolering då de är hygroskopiska än de icke hygroskopiska som är mest frekvent använda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvärderar om det finns några dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bättre i byggnadsvårdssammanhang än de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial från de två nämnda grupperna jämförs utifrån olika parametrar.</p> / <p>This report evaluates if there are any known facts that support that the hygroscopic and ecologic materials are better in supplement insulation than non hygroscopic. Different kind of insulate materials from these two mentioned groups are compared from without different kind of parameters.</p>

Värnamo kommun förvärvade 2008 gummifabriken i Värnamo. Tanken är att omvandla den nästan 20 000 m2 stora fabriken från 1930-talet till ett utvecklings- och kulturcenter. Den befintliga byggnaden utformades för att släppa ifrån sig värme från industrins processer. Till följd av byggnadens utformning och de ökade driftkostnader som det skulle innebära att underhålla denna byggnad idag så är en energieffektivisering av byggnaden nu aktuell. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka vilka åtgärder som är lämpliga och krävs för att energieffektivisera gummifabriken. Samtidigt som byggnadens energihushållning skall förbättras så finns krav på att exteriören och främst fasaderna skall bevaras. För att kunna mäta förbättringen genomförs datorsimuleringar av den förbättrade byggnadens energianvändning som sedan jämförs med energianvändningen för den befintliga fabriken. Som mål sätts först de krav som ställs enligt BBR på ny- och ombyggnader avseende energihushållning. För gummifabriken innebär det bland annat en specifik energianvändning som är högst 108 kWh per m2 Atemp och år samt ett Um-värde på högst 0,7 W/m2 oC. Som ett högre ställt mål vill Värnamo kommun även att det utreds ifall det är möjligt för gummifabriken att uppnå de stränga krav som ställs på passivhus av den här byggnadskaraktären.  Gummifabriken är en komplex byggnad som byggts om och till ett antal gånger. Förenklat sett består ytterväggarna av 1½-stens tegelväggar där vissa väggar är putsade utvändigt. Taken är främst uppbyggda av Siporexplattor, en slags lättbetong. Grunden är av betong. Efter beräkningar uppskattas den specifika energianvändningen för den befintliga byggnaden till 144 kWh/m2 år då självdragsystem används. Självdrag är dock otillräckligt för att ventilera byggnaden. När ett mer anpassat FT-system används fås istället en specifik energianvändning på 218 kWh/m2 år.  Byggnadstekniska åtgärder för en förbättrad energihushållning sker främst genom tilläggsisolering av klimatskalet och genom att täta byggnaden så att luftläckaget genom klimatskalet reduceras. Taket tilläggsisoleras utvändigt och grunden invändigt. Delar av grunden kan dock tilläggsisoleras utvändigt. På grund av bevarandekraven måste ytterväggarna tilläggsisoleras invändigt. Invändig tilläggsisolering medför dock vissa fuktrelaterade problem så som ökad risk för frostskador för teglet och ökad fukthalt i väggen. Dessutom förblir köldbryggor obrutna och medför därför större energiförluster än vid utvändig tilläggsisolering. Det kan även bli problem med kalla golv och risk för nedsmutsning vid dessa.  Erforderlig lufttäthet uppnås genom korrekt utförda anslutningar vid kritiska punkter som exempelvis vid genomföringar och fönstersmygar. Här är ett korrekt arbetsutförande av yppersta vikt för att uppnå god funktion.  Förslag till åtgärder för energieffektivisering presenteras i olika paket som benämns typfall. Mellan dessa varierar vilka byggnadsdelar som tilläggsisoleras och hur de tilläggsisoleras. Genom att studera resultaten för typfallen går det att konstatera att det är möjligt att förbättra byggnaden så att den klarar kraven enligt BBR. För Typfall 1 fås exempelvis en specifik energianvändning på 72 kWh/m2 år samt Um = 0,491 W/m2 oC. De krav som ställs på passivhus är däremot svårare att uppnå utan att vidta radikala åtgärder som förändrar byggnadens exteriör. Det är främst effektkravet som är svåruppnåeligt.