This project's goal is to further develop the company's GoBrave intranet Goto. The intranet is for the company's employees, where they can find information about customers, login details for various programs and more. Requests about what further development is needed have been collected by the company themselves and then compiled into a list. The list is thus the basis for the project, but other requests have arisen during the course of the project and these have then been implemented. The intranet has been tested based on the Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), which are guidelines developed for accessibility on the web. / Det här projektets mål är att vidareutveckla företagets GoBraves intranät Goto. Intranätet är till för företagets anställda där de till exempel kan hitta information om kunder, inloggningsuppgifter till olika program med mera. Önskemål om vilken vidareutveckling som behövs har samlats in av företaget själva och sammanställts i en lista. Listan är således grunden för arbetet men andra önskemål har uppkommit under arbetets gång och dessa har då implementerats. Intranätet har slutligen testats utifrån Web Content Accessibility Guidelines(WCAG) som är riktlinjer framtagna för tillgänglighet på webben.

Examensförordningen förtydligar att speciallärare har en viktig roll då det gäller att arbeta förebyggande och främjande med tidiga insatser på organisation-, grupp- och individnivå. Lärmiljöer innebär i praktiken den arbetsmiljö där elevers lärande sker. Syftet med denna studie är att undersöka hur matematiklärare iordningställer lärmiljöer så att de blir socialt, fysiskt och pedagogiskt tillgängliga för elever, särskilt för elever i matematiksvårigheter. Det teoretiska ramverket utgörs av de specialpedagogiska perspektiven samt en tillgänglighetsmodell. Ett målstyrt urval användes och 11 matematiklärare på lågstadiet och första året på mellanstadiet, samtliga med erfarenhet av att arbeta med elever i matematiksvårigheter, intervjuades. Resultatet av studien visar att lärare är medvetna om de tre områdena i tillgänglighetsmodellen som beskriver fysisk, social och pedagogisk lärmiljö och flera exempel på hur den fysiska miljön kan göras tillgänglig framkommer i studien. Den visar även att relationen mellan lärare och elev är en viktig faktor för att skapa en socialt tillgänglig lärmiljö för elever i matematiksvårigheter samt att lärarna är medvetna om sin betydelse för att skapa en pedagogiskt tillgänglig lärmiljö genom struktur och ett varierat arbetssätt. Specialläraren har genom sin position en unik möjlighet att lyfta behovet av och arbeta för tillgängliga lärmiljöer i skolan och denna studie kan bidra i detta arbete. En utökad studie med samma frågeställningar skulle kunna ge upphov till ytterligare aspekter på lärmiljöer eller eventuellt kunna bekräfta de som uppges i studien.

I Gävle kommuns översiktsplan, Gävle stad 2025, finns en vision om att öka invånarantalet. För att detta ska vara möjligt krävs det ett stort tillskott av nya bostäder. Ett alternativ till att skapa nya bostäder är genom en funktionsändring av befintliga byggnader, vilket är ett alternativ som Gävle kommun ser positivt på. En fastighet som står inför en funktionsändring i syfte att exploatera Gävle är Norr 9:7. Fastigheten har ny ägare vars vision är att bygga om fastigheten till ett modernt och attraktivt bostadsområde. Fastigheten ligger centralt och används idag av Gefle Dagblad som kontorslokaler och tidningstryckeri. Den här rapporten redovisar fastighetsutvecklingen av den kulturmärkta byggnaden som finns inom fastigheten. Utifrån byggnadens förutsättningar, efterfrågan på bostadsmarknaden och de önskemål som ställts av den nya fastighetsägaren och kommunen har förslagshandlingar tagits fram. Förslagshandlingarna redovisar planlösningar för verksamhetslokaler och bostäder. Bostäderna är utformade att uppfylla tillgänglighetskraven som BBR ställer vid ombyggnad och funktionsändring. Rapporten redovisar också en ekonomisk analys som ger ett förslag på en rimlig hyresnivå för bostäderna. Då många avgränsning

Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgängligheten. Frågor som vi arbetat utifrån är: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgängligheten i samhället?, Vad finns det för begränsningar när det gäller tillgängligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd från omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska målen i fråga om tillgänglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som är rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett är nöjda med tillgängligheten men att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att uppnå de handikappolitiska målen. Vi kom även fram till att det ibland uppkommer situationer där rullstolsburna blir beroende av omgivningen och därmed lever i en pågående kamp för att vara subjekt i sina egna liv / The perspective of persons in wheelchairs on availability- the struggle for being a subject in your own life

Uppsatsen strävar mot att undersöka tillgängligheten till friluftsliv i Visby och identifiera sociala och demografiska skillnader med hjälp av nätverksanalyser. I analysen har fem kategorier för avstånd skapats. Studien använder kvantitativa metoder och nätverksanalyserna är gjorda i ArcGIS PRO 2.9. Resultaten visar att 41 % respektive 38 % av Visbys bostadshus, beroende på nätverk ligger inom Boverkets riktlinje om att ett grönområde bör finnas inom 300 meter från bostaden. Resultatet visar också att områden med sämst tillgänglighet också är resurssvagast i form av medianinkomst. Resultatet har analyserats utifrån teori om tillgänglighet och rättvis planering samt fördelning.

Denna studie syftar till att undersöka Karlstads kommuns arbete kring parkering i centrum och hur tillgängligheten till parkering kan påverka handeln i centrum. Därefter undersöktes Karlstads invånares perspektiv på framkomlighet med bil och tillgänglighet av parkering. För att kunna uppnå ett resultat har en dokumentanalys och en kvantitativ enkät genomförts. Dokumentanalysen fick stå för kommunens perspektiv och enkäten fick representera invånarna. Frågorna som studeras är: “Hur påverkar tillgängligheten till parkering handel i centrum?”, “Hur planerar Karlstads kommun parkeringen i centrum?” och “Hur upplever invånarna framkomligheten med bil i centrum och tillgängligheten till parkering?”.   Resultatet visade att bilen är det minst prioriterade färdmedlet i Karlstads kommuns arbete i omvandlingen av centrum, där mer hållbara färdmedel ska prioriteras. Centrums parkeringsplatser ska flyttas till centrums infarter för att kunna generera mer attraktiva handelsstråk och minskad söktrafik i centrum. När byggnationerna med resecentrum är klart anses stadskärnan möjligheter kunna öka, där handeln är en viktig komponent för utvecklingen. Resultatet från enkäten visade att en stor majoritet av respondenterna väljer bort centrum på grund av dyra avgifter och parkeringsproblem. En stor majoritet väljer Bergvik/Välsviken istället på grund av att parkering, framkomlighet och utbud är bättre vid de externa handelsplatserna. Trots dyra parkeringsavgifter väljer en stor andel av respondenterna bilen ändå. Slutsatsen visar på att det planeras på en minskad bilism, men bilen ska inte planeras bort helt. Kommunen vill erbjuda och planera för mer hållbara färdmedel för att kunna bidra till ett “levande centrum”. Slutsatsen visar också att centrum väljs bort på grund av sämre parkeringsmöjligheter och dyra parkeringsavgifter. De externa handelsplatserna Bergvik/Välsviken är att föredra för respondenterna då de erhålls gratis parkering och underlättad framkomlighet med bil.

Denna studie undersöker tillgängligheten och utbudet av hypertextuell skönlitteratur i skol- och kommunbibliotek. Förutom antal och placering av hypertextuella böcker graderades även böckerna efter de faktorer som påverkar intern och extern motivation för att kunna analysera dessas korrelation. Genom summeringsstatistik påvisas således hur dessa aspekter framträder hos åtta skol- och kommunbibliotek i fyra olika städer och två län. Resultatet visar att möjligheterna för att elever i lågstadiet kan utveckla sin interna motivation till läsning genom att komma i kontakt med hypertextuell skönlitteratur är mycket låg.

Abstract This study investigates how recipients' understanding and perception of a technical language text is affected by the application of principles and theories connected to plain language, metatext and paratext. My theory is that increased accessibility can be created through use of the above and that we can improve legibility, readability and probably also reading value. The study is done within a phenomenological perspective. The strength of phenomenological research is the ability to account for complex phenomena and dig a little deeper into them, but it lacks the scientific rigor and generalizes results (Denscombe 2018, pp. 197–198). My partly subjective perspective is accessibility linked to democracy and I assume the intention of the legislator and the sender to want to engage their citizens and users. The study was conducted through interview with an expert at the Swedish Agency for Digital Administration, interviews with users, surveys and user tests of a template and two different texts in the form of accessibility reports. The template is the template provided by the digital administration authority in Sweden on its website. Text 1 is a accessibility report based on the above template, a template the Swedish Agency for Digital Administration offers public businesses and organizations. Draft 1 is designed by me using principles in plain language linked to understanding with the focus on metatext, the addressing of users with you pronoun and paratext in the form of headings. 8 people of varying ages, educational background and reading ability have participated in the study. The results of the study show that metatext, using personal pronouns like “you” and clear headings support readers' understanding of text and their sense that the text concerns them. The survey also shows that hyperlinks probably is an underutilized resource in technical language texts to increase understanding and navigating the content. The survey also shows that short effective texts are preferable regardless of the degree of difficulty of the text. The survey also indicated that the reader's self-confidence in reading is probably related to the incentive to use information in a text or a website, which is worrying from a 2 democratic perspective. The importance of refining the purpose of a text also becomes clear in this study as well as understanding the context of the recipient. Based on these findings and conclusions, I have designed Artefakt 1, an accessibility report for Mälarenergi AB. The research data of the study is small but supports previous research that a recipient perspective in the form of personal pronouns, metatext and logical paragraph headings as well as line spacing, support the recipients' understanding of a text in a positive direction. The use of plain language principles in the design of technical language texts is thus still relevant, but there is a lack of research on how their use affects the recipients' commitment to also use the information in the text. Understanding that you are affected as a recipient and that the text addresses you is not the same as getting involved and using the information in the text. Moving texts from understood to used is a future research challenge for designers creating accessibility reports. Sammanfattning Denna studie har undersökt hur mottagares förståelse och uppfattning av en fackspråklig text påverkas vid applicering av principer och teorier kopplade till klarspråk metatext och paratext. Min hypotes är att ökad tillgänglighet i texterna kan skapas genom användning av ovanstående och att vi därigenom förbättrar läslighet, läsbarhet och sannolikt även läsvärde. Undersökningen har ett fenomenologiskt perspektiv. Styrkan i fenomenologisk forskning är möjligheten att redogöra för komplicerade företeelser och gräva lite djupare i dessa men den saknar den vetenskapliga strängheten och generaliserar resultat (Denscombe 2018, s. 197–198). Mitt delvis subjektiva perspektiv är tillgänglighet kopplat till demokrati och jag förutsätter lagstiftaren och avsändarens intention att vilja engagera sina medborgare/användare. Studien har skett genom intervju av expert vid Myndigheten för digital förvaltning, intervjuer av användare, undersökningar och utprovningar av en mall och två olika texter i form av tillgänglighetsredogörelser. Mallen är den mall myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller på sin webbsida. Text 1 är en verklig redogörelse baserad på ovanstående mall som myndigheten erbjuder offentliga aktörer, medan 3 utkast 1 är designad av mig med hjälp av principer inom klarspråk kopplat till förståelse med huvudfokus på metatext, tilltal och paratext i form av rubriker. 8 personer i varierande ålder, utbildningsbakgrund och läsförmåga har deltagit i studien. Studiens resultat visar att metatext, du-tilltal och tydlig rubricering stödjer läsares förståelse av text och deras känsla av att texten på något sätt berör dem. Undersökningen visar också att hyperlänkar kan vara en underutnyttjad resurs i digitala fackspråkliga myndighetstexter för att öka både förståelse och kunskap om innehållet. Undersökningen visar också att korta effektiva texter är att föredra oavsett textens svårighetsgrad. Undersökningen indikerade också att läsarens självförtroende i läsning sannolikt står i relation till incitamentet att använda sin möjlighet att påverka text eller webbsida vilket är bekymmersamt ur ett demokratiskt perspektiv. Vikten av att renodla en texts syfte blir också tydligt i denna undersökning liksom att förstå mottagarens kontext. Baserat på dessa fynd och slutsatser har jag designat Artefakt 1, en tillgänglighetsredogörelse för Mälarenergi AB. Undersökningens underlag är litet men stödjer tidigare forskning om att ett mottagarperspektiv i form av du-tilltal, metatext och olika styckesrubriker liksom radluft påverkar mottagarnas förståelse av en text i positiv riktning. Att använda klarspråksprinciperna i utformning av fackspråklig text är alltså fortfarande relevant men det saknas forskning kring hur användning av dessa påverkar mottagarnas engagemang i att också använda sig av informationen i texten. Att förstå att man berörs som mottagare och har ett behov som texten tar upp är inte samma sak som att i praktiken engagera sig. Att gå från en förstådd text till praktiskt engagemang däri ligger en framtida forskningsutmaning för de som designar fackspråkliga myndighetstexter som tillgänglighetsredogörelser.

In today's digital society, web accessibility is crucial to ensure that all users, regardless of ability or disability, can effectively use websites. This thesis aims to improve the accessibility and usability of a section of Preem's website. Leverage insights from working within Preem's customer service, existing issues were identified, and specific improvements were implemented. The prototype development was carried out in Visual Studio Code using HTML, PHP, CSS, and JavaScript, and was tested with XAMPP. Figma was used to create design sketches, while accessibility tools like WAVE and WebAIM Contrast Checker ensured compliance with WCAG guidelines. Manual testing and user tests complemented these automated tools. Improvements included better contrasts, the use of alt texts, clear labels for forms, and an enhanced navigation structure. User tests demonstrated significant improvements in both accessibility and usability, with high ratings for the prototype's adoption to various devices and the clarity of the FAQ page. Feedback led to further areas that needed improvements, such as improved directions and login landing pages. Overall, the work shows that the implemented improvements have enhanced the accessibility and user experience on Preem's website, providing a solid foundation for continued development and serving as a guide for other organizations aiming to make their websites more inclusive. / I dagens digitala samhälle är webbtillgänglighet avgörande for att säkerställa att alla användare, oavsett förmåga eller funktionsvariation, kan använda webbplatser effektivt. Detta examensarbete syftar till att förbättra tillgängligheten och användarvänligheten på en del av Preems webbplats. Genom att använda erfarenheter från arbetet inom Preems kundtjänst identifierades befintliga problem och konkreta förbättringar implementerades. Utvecklingen av prototypen skedde i Visual Studio Code med HTML, PHP, CSS och JavaScript, och testades med XAMPP. Figma användes for att skapa designskisser, och tillgänglighetsverktyg som WAVE och WebAIM Contrast Checker användes for att säkerställa WCAG-efterlevnad. Manuella tester och användartester genomfördes for att komplettera de automatiserade verktygen. Förbättringarna inkluderade bättre kontraster, användning av alt-texter, tydliga labels för formulär, och en förbättrad navigationsstruktur. Användartester visade betydande förbättringar i både tillgänglighet och användarvänlighet, med höga betyg for prototypens anpassning till olika enheter och tydlighet på FAQ-sidan. Feedback ledde till ytterligare områden som fortfarande kan förbättras, såsom förbättrade vägbeskrivningar och landningssidor for inloggningar. Sammantaget visar arbetet att de implementerade forbättringarna har förbättrat tillgängligheten och användarupplevelsen på Preems webbplats, vilket ger en solid grund for fortsätt utveckling och kan tjäna som vägledning for andra organisationer som vill göra sina webbplatser mer inkluderande.

<p>I en värld där många samhällsfunktioner och kontakter numera knyts och förvaltas via Internet finns en grupp som lätt glöms bort, nämligen dyslektiker. De tillhör också en grupp som sällan undersökts i Internetkontexter, därför valde vi att utgå ifrån dem.</p><p>Vi har undersökt hur webbplatser som följer tillgänglighetsriktlinjer, utifrån onlinebaserade automatiska testverktyg, relaterar till våra användares upplevda till¬gänglighet och användbarhet. </p><p>Vi använde onlinebaserade automatiska testverktyg för att välja ut fyra webbplatser, två med låg- och två med hög tillgänglighetsranking. Vi lät sedan tio användare med dyslexi och en kontrollgrupp testa webbplatserna. Därefter fick de besvara en enkät för att fånga deras upplevelser av interaktionen med webbplatserna. </p><p>I analysen av enkätsvaren kom vi bland annat fram till att det varken fanns signifikanta skillnader mellan de olika användargrupperna eller mellan de olika webbplatsernas rankning gällande upplevd tillgänglighet och användbarhet.</p>