No description available.

Syftet med vår studie är att försöka skapa förståelse för huruvida barnen upplever sig delaktiga i sin inomhusmiljös utformning och hur delaktigheten i inomhusmiljöns utformning förhåller sig till deras livsvärld. De två forskningsfrågor vi använder oss av är: Hur upplever barnen sin inomhusmiljö på förskolan och vilken delaktighet upplever barnen att de har i sin utformning av inomhusmiljön? I denna studie använder vi oss av ett fenomenologiskt perspektiv. Genom go-along observation och med inspiration av visuell etnografi låter vi barnen samtala och visuellt visa hur de upplever förskolans inomhusmiljö. Vi använder oss av ljudinspelning och fotografier som barnen tagit för att samla in vår empiri. Studien har genomförts på två olika avdelningar under två tillfällen. Vårt resultat visar på fyra olika platser som vi fått fram när vi transkriberat ljudinspelningarna och analyserat fotografierna. Dessa fyra platser är: ”Lilla rummet”, ”pysselhörnan”, ”spelhyllan” och ”teckenbildernas placering”. Det framkom olika upplevelser av dessa fyra platser. Det är också tydligt att barns delaktighet i inomhusmiljöns utformning är av betydelse för barns olika uppfattning om sin miljö.

Förvaltningshusets nya entré är ett examensarbete som handlar om att skapa en ömsesidig kommunikation mellan förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle och dess invånare. Detta ska göras med hjälp av en fysisk mötesplats, vilket i det här fallet är entrén i förvaltningshuset i Gävle kommun. Förvaltningen Samhällsbyggnad i Gävle kommer att bygga om i deras entré. Entrén är en central punkt då receptionen och kundtjänst finns där. Entrén gör plats åt bygglov och på torsdagar ska invånare kunna komma dit och få rådgivning. Det händer alltså mycket saker på en begränsad yta vilket gör det viktigt att det är strukturerat och tydligt. I entrén visar förvaltningen även upp detaljplaner vilket i den nuvarande entrén kräver stora väggytor som kommer att försvinna, det finns dessutom lagkrav på att Samhällsbyggnad delger dessa till invånarna. Hur skapar jag en ömsesidig kommunikation mellan Samhällsbyggnad och invånarna i en kommun med hjälp av en fysisk mötesplats? Detta är en fråga som ställs under projektet och detta kopplas även till hur jag kan inkludera så många som möjligt med min lösning. Arbetet har huvudsakligen skett genom en designprocess där principer från området "Design för alla" tillämpats. Under projektet har det förts samtal med kunniga personer inom olika områden, det har även genomförts enkäter, marknadsundersökningar, fältstudier och kundmöten. Projektet resulterar i ett koncept på en ny entré i förvaltningshuset samt en interaktiv skärmvägg som underlättar för människor att hitta den information som de söker. Utvecklandet av skärmväggen resulterar i en ökad delaktighet men förhoppningsvis även ökad kommunikation och bättre informerade invånare.

Tillgänglighet till offentliga rum och därigenom tågstationer är en viktig förutsättning för användande av dem. Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka tillgänglighet kopplat till en tågstation, Sundsvalls Central. Undersökningen har skett baserat på intervjuer av olika människor samt en fördjupad översiktsplan för utveckling kopplat till järnvägen och stationen från Sundsvalls kommun. För att relatera tillgänglighet för Sundsvalls Central till en mer omfångsrik kontext har Trafikverkets utvärdering av sex olika lokaliseringar av stationer även undersökts. Tillgänglighet för Sundsvalls Central har utvärderats baserat på: avstånd, direkthet, orienterbarhet, integration och lokalisering. Detta eftersom jag identifierat dessa begrepp vid översiktsläsning om tillgänglighet. Dessa aspekter påverkar tillgängligheten till tågstationen i Sundsvall. Hur stark denna påverkan är kan framtida forskning, med fördel, undersöka samt föreslå ytterligare påverkande aspekter för. I detta kandidatarbete framstår avstånd som den mest betydande av de aspekter som undersökts med avseende på tillgänglighet. Detta eftersom de övriga faktorerna förbättrar tillgänglighet medan avståndet är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna nå fram som gående. Olika människor hanterar avstånd olika bra och det kan därför betraktas som både överordnat samt underordnat andra aspekter med avseende på tillgänglighet. Förutom avståndets påverkan av tillgängligheten till Sundsvalls Central påverkas den även av: trafikerade vägar, fällda järnvägsbommar, nivåskillnader som blir isiga under vintern samt att stationen är svår att hitta till. Enligt Sundsvalls kommun är främst ambitionen för utveckling av tillgänglighet inriktad på aspekter som inte beror på avstånd. Detta genom förespråkande av utveckling i form av överbryggande av trafikbarriärer samt förbättrad orienterbarhet. Denna utveckling menar jag sannolikt kan gynna dem som avståndet till stationen är hanterbart för, men inte dem för vilka avståndet inte är hanterbart. Jämfört med Trafikverkets utvärdering kan denna problematik karaktäriseras genom att kommunen syftar till att utveckla stationen som en sorts central sådan. Vissa av dess användare behöver emellertid att den tillgängliggörs i enlighet med perifera stationer för att de ska kunna nå den utan bil. Sundsvalls Central, en station som både är central och perifer.

The use of words such as stress-resistant and flexible are frequently used in job advertisements. Two terms often lack a broader definition or explanation, raises the question what actually is being sought. The purpose of this study is to find out what definitions are behind the choice of words. Interviews was conducted with private and public companies. During the encoding process, it turned out that the synonymous word for flexible was availability, customizable and adaptable. While the overall definition of stress is about how individuals can cope with a high workload and sudden changes. But there were also elements that emerged during the interviews which showed that the concept was deeper than that. It turned out that the relationships at work are important for how the individual experiences the situation. The final conclusion is that there are better words to describe what is requested.

Vi har i vår uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer och rektorer tolkar kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800). Syftet med detta var att undersöka om ”tillgång” som begrepp i lagen verkligen kan säkerställa att barn och unga får den hjälp med psykosociala problem som behövs. Vi har baserat studien på att den psykiska ohälsan stiger bland barn och unga (Socialstyrelsen, 2013) och att skolan spelar en viktig roll i att möta denna växande problematik. Vi har använt en övergripande frågeställning: Hur tolkar rektorer och skolkuratorer kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800) och hur anser de att detta krav efterföljs? Sedan har frågeställningen kompletterats med ytterligare två underfrågeställningar som berör faktorer som påverkar tillgången och hur det praktiska arbetet kan se ut för att säkerställa att alla elever har tillgång till en skolkurator. Vi har gjort nio semistrukturerade intervjuer med fem rektorer och fyra skolkuratorer på gymnasieskolor i Stockholms stad. Vi har valt att använda ett organisationsteoretiskt perspektiv och Bergs (1999) frirumsteori för att analysera vårt resultat. Våra resultat har visat att ”tillgång” som begrepp i lagen anses för vagt för att säkerställa god ”tillgång” till en skolkurator för alla elever. Att hävda att man ska ha ”tillgång” till en skolkurator är en sak och att verkligen ha en ”tillgänglig” skolkurator är en annan. Tolkningsutrymmet i lagen gör att tillgången till en skolkurator för eleverna kan se olika ut på olika skolor. Det är många faktorer och flera instanser som kan påverka detta. Vårt resultatvisar att skolkuratorns arbetsbeskrivning i de flesta fall inte finns eller är väldigt otydligt formulerad. Slutsatsen vi kunnat dra med hjälp av organisationsteorin är att skolkuratorn får fatta många egna beslut och själv tolka ”tillgång” utan stöd från skolan som organisation. Enligt organisationsteorin går det inte att göra ”korrekta” beslut utan stöd från organisationen. Respondenterna kände att kravet på tillgång var svårt att efterfölja och en förklaring till detta kan vara det stora tolkningsutrymmet och ansvaret som läggs på enskilda personer. Utifrån frirumsteorin kunde vi dra slutsatsen att skolans ”yttre och inre gränser” inte är tillräckligt tydliga för att arbetsprocessen på skolan ska kunna ske på ett optimalt sätt.

Detta arbete grundar sig på en befintlig ritning projekterad av Arkinova Arkitekter och uppfyller normal tillgänglighetsnivå. Ritningen består av ett lägenhetsplan med fem lägenheter vilka har en boarea mellan 36-64 m2. I detta arbete omprojekterades dessa lägenheter till höjd tillgänglighetsnivå enligt SS med avsikt att förbättra tillgängligheten för funktionshindrade grupper. Omprojekteringen utfördes med hjälp av BIM-programmet Revit Architecture 2013 med utgångspunkt från standarderna,           SS 91 42 21:2006 samt SS 91 42 22:2006, vilka utgör underlag för projektering av bostäder.       Syftet med denna studie var att utreda de merkostnader som är förknippade med en tillgänglighetsökning, dessa merkostnader beräknades i kalkylprogrammet BidCon. Resultatet visade att för att uppfylla SS rekommendationer kring ökad tillgänglighet, var en ökning av bruttoarean med 84 m2 i den ursprungliga ritningen oundviklig. Detta innebar en total ökning av bruttoarean med 25 %, vilket resulterade i merkostnader som uppgick till  126 014 SEK för lägenhetsplanet i höjd nivå. Dessa merkostnader inkluderar materialet i väggar, dörrar samt golvbjälklaget. Den procentuella kostnadsökningen för materialet blev således 22 %. / This work is based on an existing drawing designed by Arkinova Arkitekter, and is adapted to normal level of accessibility. The drawing consists of five apartments, with each apartment covering a total floor area between 36-64 m2. To improve accessibility for disabled groups, the apartments have been re-designed to a higher level of accessibility using BIM software Revit Architecture based on SS (Swedish Standard) 91 42 21:2006 and 91 42 22:2006. The purpose of this study was to investigate the additional costs associated with an increased accessibility; these additional costs were calculated in the spreadsheet program BidCon. The result showed that in order to comply with SS’ recommendation around increased accessibility, the floor area in the original drawing had to be increased by 84 m2 to allow increased mobility. This corresponds to a total increase of 25 %, which resulted in an additional costs of 126 014 SEK (22 % increase) including material for walls, doors and floor slab.

Studiens syfte är att undersöka hur lärarna på handelsprogrammet arbetar med ett inkluderande arbetssätt, samt deras uppfattningar om arbetet med ett inkluderande arbetssätt, tillgänglighet och individanpassning i undervisningen. Syftet kompletteras med att introducera ett annat begrepp - digitalisering och dess påverkan över omtalade områdena. Undersökningen är av kvalitativ art och bedrivs i form av en fallstudie med holistisk infallsvinkel där analysenheten är handelsprogrammet, ett yrkesprogram på en gymnasieskola. För att kunna betrakta praktiken ur olika infallsvinklar samlades empirin genom klassrumsobservationer kompletterade med semistrukturerade intervjuer. Studien bekräftar tidigare forskning och visar en spänning mellan lärarnas handling och uppfattning när det gäller begreppen inkluderande arbetssätt och tillgänglighet, samt påpekar ett behov av utvidgning i lärarnas förståelse över koncepternas innebörd genom kollegialt lärande eller under lärarutbildningen. Studien utmynnar även i en diskussion om begreppsanvändning och yrkesspråk som pelare av lärarprofessionaliteten. Digitalisering ses i generella drag ha en positiv påverkan över lärarnas arbete med ovannämnda områdena men ses komma hand i hand med självdisciplin och som källa till förändringar på olika plan: i undervisningen, lärares planeringsarbete, och lärarens roll i klassrummet.

The purpose of this master’s thesis is to study the perceptions of accessibility among users and staff at a Swedish public library in a sparsely-populated area. The subject of public libraries in sparsely-populated areas has been studied in a number of previous theses, but a lack of user perspective is evident. This thesis poses two questions: What are the similarities and differences in the users’ and the staff’s perceptions of accessibility in the library services? What are the similarities and differences between users’ and staff’s perceptions of accessibility and their perceptions of the roles of the library respectively? The study’s theoretical frameworks was derived from Michael Buckland’s model of information barriers, and Andersson and Skot-Hansen’s model of the four roles of the public library. The method of data collection was primarily semistructured interviews with users and staff, to a lesser degree document analysis and observations. The results show that users focus on the barrier of too short opening hours, and lack of certain content in the library collection, whereas the staff view the strained human resources as the largest barrier to accessibility. Perceptions of the overall library operation can help to explain the differences. The users view the library as a somewhat static range of services associated with culture and knowledge, whereas the staff perceive the library as playing a active role in promoting culture and knowledge.

Introduktion: Tillit är grunden i relationsbyggandet mellan sjuksköterska och patient, existerar inte tillit kan det inte skapas en relation. Då antalet anmälningar inom vården ökar gällande bemötande så har sjuksköterskan en viktig funktion. Patienter befinner sig i en utsatt och sårbar situation vid sjukdom, de behöver lita på att sjuksköterskan agerar för deras bästa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer vilka påverkar tilliten i sjuksköterske- och patientrelationen. Metod: Metoden var en litteraturstudie vilken utgick från Polit och Beck (2012) niostegsmodell. Databaserna CINAHL och PubMed ingick i sökningen med sökorden Trust samt Nurse- Patient relations. Utifrån syftet granskades artiklarna med hjälp av granskningsmallar från Polit och Beck (2012). Efter urval tre återstod tio artiklar av vilka nio var kvalitativa och en artikel var begreppsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier vilka var tillgänglighet, kommunikation och relationsbyggande där varje huvudkategorikategori fick egna underkategorier. Slutsats: Det framkom ett antal faktorer vilka påverkar tilliten i relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Faktorerna kan påverka i både positiv och negativ riktning beroende på hur sjuksköterskan eller patienten uppfattar situationen. Sjuksköterskan bör vara medveten om faktorerna för att kunna skapa en tillitsfull relation och på det viset förenkla omvårdnaden av patienten.