I've been studying the entrance to Iittala Outlet in Vingåker with the purpose of finding a way to make the entrance more distinct and also increase the accessibility, the orientation and the availability. With interviews and notations as a method I've determined the extent of the problem and the motions of the visitors at the outlet area. With further support from previous research and litterature I've made a design proposal. The design proposal contains a relocation of the parkinglots that opens up visible walkways to Iittala Outlet. / Jag har arbetat med entrén till Iittala Outlet i Vingåker i syfte att skapa en tydligare entré och finna ett sätt att öka framkomligheten, orienterbarheten och tillgängligheten. Med intervjuer och notationer som metod har jag fastställt problemets omfång och besökarnas rörelsemönster på outletområdet. Utifrån det har jag med tidigare forskning och litteratur som underlag arbetat fram ett gestaltningsförslag. Förslaget innefattar en parkeringsflytt som öppnar upp för tydliga gångvägar till Iittala Outlets entré.

Syftet med arbetet är att undersöka hur de inställningar, kunskaper och erfarenheter som finns hos personal inom förskolan påverkar den möjlighet barn med omfattande motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar har till tillgänglighet och inkludering. Utan tillgänglighet är inte inkludering möjligt och från och med 1/1 – 2015 är bristande tillgänglighet en diskrimineringsform i diskrimineringslagen. Inkludering eller den tidigare benämningen integrering är begrepp som har varit aktuella inom förskola och skola sedan 1960-talet. Begrepp kan få olika betydelse beroende på förförståelse, kunskap och perspektiv vilket innebär att de som arbetar med och runt omkring det funktionsnedsatta barnet på olika sätt påverkar barnets möjlighet till inkludering. Min studie är en kvalitativ intervjustudie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma inom förskolan: två förskolechefer, tre specialpedagoger och två förskollärare. Resultatet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats där tidigare forskning och utvalda teorier skapat en förförståelse i analysen av resultatet. Intervjuerna visar en positiv syn och goda intentioner att inkludera barn med motoriska och kommunikativa funktionsnedsättningar i en ordinarie förskola, dock behövs mer kunskap om tillgänglighet. Ofta finns ett fokus på de fysiska anpassningarna i form av att handikappsanpassa verksamheten och att hitta olika löningar för att det funktionsnedsatta barnet ska kunna vara med i den ordinarie verksamheten. Den kommunikativa tillgängligheten tenderar att brista vilket för det funktionsnedsatta barnet kan innebära att barnet förväntas göra sig förstådd med ett kommunikationssätt som inte används av någon annan i barngruppen. Med hjälp av språket reflekterar människor över sina egna handlingar och att inte ha den möjligheten kan försvåra barnets subjektivitet.

Dagens digitala teknik och informationstillgänglighet gör att tid och plats är av mindre betydelse i utförandet av arbete. Det blir därmed allt vanligare att organisationer både inom privat och offentlig sektor går ifrån det traditionella ledarskapet där fysisk interaktion är grunden. Syftet för denna studie är att undersöka hur chefer inom offentlig verksamhet upplever och förmedlar sitt ledarskap när de befinner sig fysiskt frånvarande. Det empiriska materialet är baserat på sju semi-strukturerade intervjuer med boendechefer inom en kommun i Sverige. Resultatet från studien visar att tillit och förtroende är väsentligt för boendecheferna när det kommer till distansledarskap. Att lämna över ansvaret för det dagliga arbetet till arbetsgrupperna är något som bidrar till mer initiativtagande och självgående medarbetare. Vidare visar resultatet att cheferna använder tekniska verktyg för att vara tillgängliga för arbetsgruppen. En problematik som uppdagas är dock att det saknas internetuppkoppling i flera av verksamheterna, vilket försvårar chefernas möjlighet att vara tillgängliga och transparanta mot medarbetarna. Detta ger i sin tur en indikation på att kommunen inte prioriterar utvecklingen av kommunikation och distansarbete.

Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön. Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.

Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det ”verkliga” livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig. Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade. Detta har kontrollerats genom att undersöka hur väl webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 prioritet 1. Hälften av riktpunkterna kontrollerades med hjälp av automatiska tillgänglighetsprogram och den andra hälften kontrollerades manuellt. Syftet med uppsatsen är att ta fram en modell för att testa webbplatser mot WCAG 1.0 prioritet 1 samt att ta reda på hur det förhåller sig med tillgängligheten för kommunernas webbplatser i Kronobergs Län. Vid krissituationer hänvisas ofta medborgaren till kommunens webbplats. Studien syftar till att se om all kommunal webbinformation är tillgänglig för alla medborgare. Resultatet av undersökningen visar på att många webbplatser har långt kvar innan de är helt tillgängliga. Samtliga av de testade webbplatserna hade någon form av tillgänglighetsproblem och 75 % av webbplatserna hade stora problem med tillgängligheten eller var helt otillgängliga. Utifrån resultatet kan fastställas att många webbplatser behöver tillgänglighetsanpassas för att inte de funktionshindrade ska missa den samhällsviktiga informationen.

Eftersom internet får allt fler användare och webbplatser så ökar också behovet av att göra webben mer tillgänglig. Syftet med denna studie är undersöka på uppdrag från Nobox hur kommunala bolag inom Värmland diskuterar och arbetar med tillgänglighet på sina webbplatser och hur kommunala bolag jobbar samt diskuterar kring de krav som ställs i Webbdirektivet. Empirin som ligger till grund för studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer som har kunskap inom området tillgänglighet på webben. Totalt utfördes fem intervjuer med personer ansvariga för webben på respektive bolag. Litteraturen tillsammans med studiens frågeställningar skapade intervjuguiden som användes som instrument för att erhålla resultat från intervjuerna. De resultat som samlades in delades upp i olika områden baserat på intervjuguiden. Dessa områden användes också i analysen för att tillslut kunna besvara studiens frågeställningar. Studien resulterade i en kartläggning av hur kommunala bolag inom Värmland diskuterar och arbetar med webbtillgänglighet.  Respondenterna diskuterar och uppfattar webbtillgänglighet på likande vis, att oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte ska alla kunna ta del utav information och ha samma förutsättningar i samhället och på webben. Dock, fyra av de fem respondenterna prioriterar inte arbetet med webbtillgängligt i nuläget. Däremot kan man se att samtliga av de kommunala bolagen har planer på att arbeta och satsa mer på tillgänglighet på webben framöver, till stor del på grund av det rådande webbdirektivet. Samtidigt finns det faktorer som påverkar de kommunala bolagen i arbetet med webbtillgänglighet som: kunskapsbrist, resursbrist, verktyg i form av CMS och samarbete med externa parter.

Studien görs i syfte att undersöka skillnader i möjligheterna att välja färdmedel för invånarna i den större tätorten jämfört med de mindre tätorterna, samt vilka faktorer som påverkar valet. Studiens frågeställningar är: Hur ser förutsättningarna för val av färdmedel ut, i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? och Vilka faktorer påverkar individens möjlighet att välja färdmedel i de mindre tätorterna jämfört med i den större tätorten? Metoden som är vald för studien är kvantitativ i form av en enkätundersökning. Detta valdes för att många svar ansågs nödvändigt för att nå studiens syfte och för att kunna besvara frågeställningarna. Teorierna som studien tagit utgångspunkt i är ifrån den Socio-spatial dialektiken och Tidsgeografin. Båda teorierna handlar om människors relation till något, här; miljö och tidrum, och som skapar möjligheter att analysera människors rörelsemönster. Empirin består av både diagram, korsdiagram och korstabeller gjorda utifrån enkätrespondenternas svar. Dessa hjälper till att utläsa studiens slutsatser. Slutsatserna är att det finns en skillnad mellan möjligheterna att fritt välja färdmedel i Karlstad tätort och de mindre tätorterna i Karlstad kommun. Faktorer som påverkar detta är tid, avstånd, aktivitet och väder, som också går in i varandra. Till exempel påverkar aktiviteten avståndet och avståndet påverkar tiden. Ofta väljs det snabbaste färdmedlet för att så många aktiviteter som möjligt ska hinnas med under dagen, såsom att lämna/hämta barn och handla mat.

Med barnkonventionen som ny lag står Sverige inför utmaningen att tillgängliggöra kultur och konstnärligt skapande för alla barn och unga. Detta samtidigt som viktiga kulturinstitutioner på landsbygden läggs ned eller förflyttas till större orter. Min undersökning utforskar hur en inkluderande och tillgängliggörande konstpedagogik kan utformas i en konstpedagogisk workshop samt hur pedagoger från institutioner på musei- och konstverksamheter uttrycker sig kring inkludering av landsbygdens barn och unga. Vilka diskurser framträder i dessa samtal? Vilka konstpedagogiska grepp synliggörs i en workshop med inkludering och tillgänglighet i fokus? Undersökningens utgångspunkt är sprunget ur ett samarbete med mina tre medstudenter Allie Karlsson, Ellinor Ginzburg och Marina Kadochnikova tillsammans med den nya kulturstiftelsen Prinsessan Estelles Kulturstiftelse. Prinsessan Estelles Kulturstiftelse efterfrågade ett pedagogiskt material i sammanhang med Alice Aycocks skulpturutställning på Djurgården sommaren 2020, en utställning som de har möjliggjort. Med kritisk diskurs-inspirerad analys tar jag mig an den del av empirin jag producerat från intervjuer med pedagoger från tre olika institutioner på musei- och konstverksamheter för att belysa de diskurser som framträder i deras samtal kring inkludering i kontext av landsbygdens barn och unga. Jag utför även en tematisk analys på den empiri jag fått fram genom de anteckningar som gjorts under de individuella workshop-moment jag utfört. Med den tematiska analysen bearbetas även det som kommer fram med Eva Cronquists text om konstpedagogiska strategier. De resultat som kommit fram genom undersökningen synliggör att det i utsagor kring hur pedagoger arbetar med inkludering främst framträder gemenskaps- samt expertisinriktade diskurser. I undersökningens del som berör en inkluderande konstpedagogisk workshop görs främst deltagande och upplevelseinriktade strategier centrala.

The purpose of this report was to investigate the problems experienced by a variety of professions in the construction sector regarding the requirements that exist today and is set to accessibility during construction. The study was conducted in the form of semi structured interviews, to find out the problems experienced by different professions. Interview respondents consist of those working as local manager, project developers, landscape architect, land planner, constructor, fire engineer and architect. The result obtained shows that there are a variety of problem areas. Some unique to a profession, while others are commonly experienced and supported out of several different groups. Generally, it has been shown that there is no great understanding of each other and the problems experienced. The result mainly points out the problem that arises or will occur is affecting moisture. Regarding ground but also building technical details such as connections between the building and the balcony. Another large part of the result is of lack of space and the influence of the terrain and existing buildings. The economy has as always a strong impact. Shown by the result, moisture tend to be sidelined and often suffer from other requirements, this could lead to big problems in the future when many moisture related problems is hard to see right away but might be causing problems later on, such as mold growth. The requirements are spread across many different regulations and often make the project stage difficult. We believe that accessibility requirements are very important and are something we in Sweden can be proud of, but the pressure that has come in recent years has made it difficult for the construction industry to keep up with and acclimatize. To create a sustainable development all requirements should be considered.

This thesis addresses the creation of accessibility for people with disabilities at Swedish public libraries. The focus of the study was to investigate how libraries adapt their activities to meet the needs of people with disabilites. I was also interested in the barriers that the libraries experience in that adaptation and the libraries’ different views on opportunities for improvements in that area. The material used consists of a web survey and qualitative interviews. I used a univariate analysis and a thematic analysis as analysis tools. The analysis was based on theories from library and information science and disability studies. I found that Swedish public libraries have a thorough understanding of the importance of the creation of accessibility for people with different disabilities. However, the results from the survey and the interviews displayed a general lack of knowledge at the libraries about the needs of different members of this group.  That lack of knowledge was identified as a barrier for the accessibility at the libraries. Other barriers for inclusion and accessibility that were identified involved financial restrictions, lack of technical resources and nonexisting cooperations in municipalities and with different disability organisations. The study also showed that libraries, in their creation of accessibility for this group, tend to give priority to the access to the physical library and to literature, rather than to prioritise technical tools or program activities.