Vid utveckling av webbsidor ligger ofta ett stort fokus på användarvänlighet. Vad som oftast inte inkluderas i begreppet användarvänlighet är tillgänglighet. Tillgänglighet innebär en anpassning för personer med någon typ av funktionsnedsättning, med andra ord att göra någonting användarvänligt även för personer med andra förutsättningar. Denna anpassning kan t.ex. innebära att en webbplats är skapad på så sätt att den har stöd för olika hjälpmedel. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur två svenska nyhetswebbsidor är anpassade för användare med skärmläsare. En skärmläsare är ett hjälpmedel som kan läsa upp innehållet på en skärm för användaren och används bl.a. av synskadade. Som objekt för undersökningen valdes webbplatsen för Sveriges Televisions Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.) som vi vidare kallar SVT Nyheter, i egenskap av nyhetskälla inom public service, och webbplatsen för Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.) som vi vidare kallar DN, i egenskap av trovärdigt medium. Med grund i den internationella standarden för tillgänglighet på webben, WCAG 2.0, utförs två kvalitativa studier av webbsidorna. Den ena studien innehåller en granskning av kodstrukturen på webbsidorna och den andra ett test av användningen av websidorna med hjälp av skärmläsare. Slutsatsen landar i att SVT Nyheter till större utsträckning är anpassad för användare med skärmläsare än DN. Resultatet från undersökningen visar också att det inte går att enbart förlita sig på de uppsatta riktlinjer som finns utan att det också är viktigt att testa en webbsida med olika hjälpmedel för att se hur funktionaliteten ser ut i praktiken. / The usability is often at focus when developing a website. What often gets left out of the usability concept is accessibility. Accessibility means making something avaliable for people with a disibility, by other means making it user-friendly for people with other pre-conditions. This adaption can mean that a website is constructed so that it supports assistive technologies. This study aims to look deeper into two Swedish news websites and how they are adaped for users with screen readers. A screen reader is a tool that can present the content on a screen by synthetical speach and is among others used by people that are visually disabled. The website for Sveriges Television Nyheter (Sveriges Television AB, u.å.), further referred to as SVT Nyheter, which is a news source bound by public service and the website for Dagens Nyheter (AB Dagens Nyheter, u.å.), further referred to as DN, which is seen to be a trustworthy news source are chosen for this study. Two qualitative studies on each website are conducted based on the international standard for web accessibility, WCAG 2.0. One of the studies looks deeper into the code of the website whilst the other is a test performed by using a screenreader to see how the functionalities for an a assistive technology can look like in practice. One of the conclusions are that SVT Nyheter is adapted for screen readers on a higher level than DN. The result from the study also shows that it is not always enough to rely on the founded guidelines. It is also important to test a website with different assistive technologies to find out how well they work.

Digitalisation means that the population, to a growing extent will be dependent on online services to be able participate in common acts such as travel. The number of people with a disability is consistently growing globally. People with disabilities require extra attention in order not to risk digital exclusion. In Europe, there is currently legislation that requires the websites of public sector to comply to a set of accessibility standards that are based on Web Content Accessibility Guidelines (WCAG). The private sector will soon fall under similar legislation regarding compliance with WCAG in websites. This study explores the level of accessibility in the Nordic private sector, more precisely in the websites of airline industry. The testing is done by taking advantage of automated tools that check the compliance to the WCAG standards of select airline websites. Similarly, but to a lesser extent, readability and usability of the websites are tested through automated tools and a manual test. Swedish public sector websites are included to provide a baseline when exploring the level of accessibility compliance and the level of readability and usability. The results show that there are currently shortcomings regarding the level of accessibility in the websites of airline industry when compared to the public sector. The level of readability and usability of the websites appears to be more even between the two sectors. When it comes to accessibility, the airline industry in the Nordic countries will have to continue to develop their websites to meet the upcoming legal requirements.

The term accessibility is a regularly recurring concept in planning, where increased accessibility time and time again has proven impactful regarding how well an area develops. The importance of the concept has resulted in a wealth of research, where many methods have been developed to measure the concept. The wide variety of methods are a result of accessibility being an ambiguous and subjective concept whose definition and meaning may vary significantly from individual toindividual, as well as depending on the context in which it appears. Most of the encountered measurement methods are based on structural accessibility with a clear focus on accessibility to sites in a defined network. This rational and general approach to accessibility tend to ignore individual variations in perception. The aim of the study is, therefore, to develop a model to quantify the concept of accessibility, which in the context of the study is defined as "How well adapted the built environment is for an individual to effectively use, regardless of individual needs". This definition focuses on is on the individual's perceived accessibility of a specific urban environment. The basis for the model consists of seven developed indicators whose aim is to operationalize the concept of accessibility. These indicators are then used in the two different parts of the model, where one part intends to weigh the indicators against each other and the other parts aims to assess a specific urban environment, both parts are entirely based onthe views of the respondent. The model is tested in the framework of project Madendalen, where the municipality of Sundbyberg intends to transform the motorway Enköpingsvägen into an attractive city street. The model is tested by four different respondent groups, each of which possesses a unique and interesting perspective on accessibility. The result of the model test shows that the model works,and measures what it is intended to measure and produces a unique result that has not been encountered in the studied literature. However, the model needs to be further developed to increase its validity. How the model should be developed is explained in the discussion together with suggestions on how the model can be used in practice. / Begreppet tillgänglighet är ett regelbundet återkommande koncept i samhällsplaneringen, där ökad tillgänglighet gång på gång visat sig starkt påverka hur väl ett område utvecklas. Begreppets viktiga roll i planeringen har resulterat i en mängd forskning, där ett stort antal metoder utvecklats för att mäta begreppet. Den stora mängden olika metoder grundar sig i att tillgänglighet är ett tvetydigt och subjektivt begrepp vars definition och innebörd kan variera markant från individ till individ, samt beroende på vilken kontext det verkar inom. De flesta påträffade mätmetoderna utgår från strukturell tillgänglighet med stort fokus på tillgängligheten till platser i ett definierat nätverk. Detta rationella och övergripande angreppssätt har lätt en tendens att bortse från individers varierande uppfattning om en plats tillgänglighet. Syftet med studien är därför att utveckla en modell som avser kvantifiera begreppet tillgänglighet, som i studiens kontext definieras som “Hur väl anpassad den byggda miljön är för att en individ, oavsett individuella förutsättningar, ska kunna nyttja den effektivt” , där fokus ligger på individens upplevda tillgänglighet i en specifik stadsmiljö. Till grund för modellen står sju framtagna indikatorer som avser operationalisera begreppet tillgänglighet. Dessa indikatorer används i modellens två separata moment, där ena momentet ämnar att vikta indikatorerna mot varandra utifrån respondentens uppfattning och det andra ämnar att bedöma en specifik stadsmiljö, även där helt utifrån respondentens uppfattning. Modellen testas inom ramen för projekt Madendalen, där Sundbybergs stad avser omvandla motorleden Enköpingsvägen till en attraktiv stadsgata. Modellen testas av fyra olika respondentgrupper, som var och en besitter ett unikt och intressant perspektiv på tillgänglighet. Resultatet av modelltestet visar att modellen i grund och botten fungerar, den mäter det den är tänkt att mäta och producerar ett unikt resultat som inte påträffats i den studerade litteraturen. Modellen behöver dock bearbetas och utvecklas för att öka dess validitet. Hur modellen bör utvecklas tas upp i diskussionen tillsammans med förslag på hur modellen kan användas i praktiken i planeringsprocessen.

I en värld som ständigt digitaliseras krävs åtgärder för att alla människor ska kunna känna siginkluderade. Vid bristande digital tillgänglighet exkluderas en stor del av de potentiellaanvändarna av en webbsida, bland annat personer som lever med synnedsättningar.Anpassningar krävs därför på webbsidor för att öka tillgängligheten och därmed inkludera fleranvändare. Digital tillgänglighet handlar nämligen främst om att ingen ska exkluderas fråntillgången till digital information och tjänster på webbsidor. Tillgänglighet är till för attinkludera alla människor, även funktionsnedsatta och majoriteten av personegenskaper ochförmågor (Webbriktlinjer, u.å.-b). Denna uppsats undersöker vilka brister som oftaförekommer inom digital tillgänglighet på webbsidor som bedriver e-handel ur synnedsattaanvändares perspektiv. Syftet är att undersöka tillgängligheten på webbsidor och att finnabrister som kan förekomma inom digital tillgänglighet för synskadade i Sverige. Studien skadärmed fungera som ett underlag för att höja prioriteringen av tillgänglighet inom webbdesignför att kunna inkludera även potentiella användare som lever med någon form avsynnedsättning. Forskningsfrågan är “Vilka brister kan identifieras inom digital tillgänglighetför synskadade personer på svenska e-handelssidor?”. Undersökningen är utformad som enkvalitativ studie och datainsamling har skett genom semistrukturerade intervjuer med faktiskaanvändare som lever med synnedsättningar. Datan har tematiserats med hjälp av kodning ochanalyserats därefter i jämförelse med genomförda tillgänglighetstester. Vanliga brister somförekommer inom digital tillgänglighet är bland annat dålig struktur i HTML-koden, lågakontraster mellan för- och bakgrundsfärger, avsaknad av alt-texter och omärkta objekt ikoden. Slutsatsen är att prioriteringen av att implementera digital tillgänglighet vidutvecklande av webbsidor är låg, trots flera lagar och direktiv som ska reglera detta. Detta kanvara på grund av att beställare inte tycker det är lönt att budgetera utefter en minoritet avanvändare, vilket synnedsatta är.

Denna uppsats behandlar hur fem skolkuratorer artikulerar vad som är de vanligaste problemen som elever de möter brottas med samt undersöker vilka faktorer som begränsar skolkuratorerna att vara tillgängliga för sina elever. Forskningsfrågorna som behandlar syftet är hur skolkuratorerna ser på elevernas psykiska ohälsa, hur skolkuratorerna förebygger psykisk ohälsa och vilka hinder skolkuratorerna stöter på för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Metoden för denna studie är kvalitativa intervjuer samt en deltagande observation. De teoretiska utgångspunkterna som används är barnperspektiv, socialt stöd och rollteori. Resultatet visar att skolkuratorerna upplever att de flesta elever generellt mår bra, att de har förutsättningen för att kunna må bra men de besvär som skolkuratorerna pekar på hos eleverna är bland annat depressioner, prestationsångest och ensamhet, där ensamheten är den faktor som samtliga skolkuratorerna anser att eleverna brottas mest med. Skolkuratorerna menar att ensamheten inte handlar om mobbning, utan snarare om elevens svårigheter med social kompetens. Resultatet visar även att motverka psykisk ohälsa bland eleverna främst handlar om skolkuratorns tillgänglighet för eleverna. Skolkuratorn ska genom interaktion ge emotionellt stöd till eleven men för det krävs att skolkuratorn ska ha tid och resurser vilket samtliga skolkurator i studien anser är begränsningen i deras arbete. / This study examined how five school counselors articulates the most common problems students they meet contend with and studied the factors that obstruct school welfare to their job of being available for students. The study’s main questions are how the school counselors looks at students’ mental illness, how school counselors prevent mental illness as well as the obstructions that the counselors contend with. The methodology for this study is qualitative interviews and participatory observation. The theoretical basis of this study are the children’s perspective, social support and role theory. The result shows that school counselors felt that most students generally had a great mental health and that they had the basis for wellbeing. However the issues that school counselors noticed are among depression, performance anxiety and loneliness, where loneliness are the main problem among students. School counselors suggests that loneliness is not due to bullying, the reason to loneliness among students are often lack of social competences. The result suggests that the school counselors’ availability is important to improve students’ mental health. School counselors’ main tool to achieve mental health among students are their social support, but they need time and resources to succeed, which most school counselors feels is a limitation for them.

This Bachelor thesis studies the use of student employees at academic libraries, a subject that has been paid little attention in Swedish library and information science. The aim is to contribute with an increased knowledge and deeper understanding of how the work of student employees can be understood in relation to the library’s quality and accessibility. The main questions examine underlying causes for staffing with students, their tasks, the consequences that staffing with student employees might bring, and how the results of the above questions can be understood in relation to the library profession in the academic library. The method used is semistructured interviews, five of which were individual interviews with library management, and one which was a focus group interview with student employees. The interviews are analyzed in relation to earlier research and Andrew Abbotts theory of professions. The result shows that the underlying causes for using students to staff the library is foremost a willingness from the library’s side to offer generous openings hours, in combination with economical aspects. As the amount and character of reference questions are fairly low and don’t require the attention of a librarian, neither library management nor student employees see the work done by the student staff as a threat to the quality of the library’s service. However, the result indicate different views on how the use of student employees might affect the library profession and leads to a discussion concerning whether the work at the information desk is to be seen as part of the profession in academic libraries.

Den här uppsatsen utforskar döva och hörselnedsattas upplevelse av film. Syftet är att undersöka möjligheter i hur man kan öka tillgängligheten av film då man inte längre kan förlita sig på ett ljudberättande. Den undersökande delen av uppsatsen består av två delar. Arbetet med kandidaten inleddes med en enkätundersökning där målgruppen, döva och personer med hörselnedsättning, fick beskriva sin upplevelse av film. Den andra delen av undersökningen bestod av att praktiskt testa resultatet av enkätundersökningen i en medieteknisk gestaltning.  Genom ödmjukhet, inkludering och undertextning kan vår film bli mer tillgänglig för döva och hörselnedsatta. / This bachelor thesis studies the experience of movies for Deaf and hard of hearing. The purpose is to study the possibilities of increasing the accessibility of movies, when you no longer can rely on the narrative audio. The investigative part of the thesis consists of two parts. The first part consists of a survey where the target group, Deaf and hard of hearing where asked to describe their experience of movies. The second part of the investigation consists of a practial test of the survey results in the form of a media conformation.  Through being humble and inclusive, and with the use of subtitles we can make our film more accessible to the Deaf and the hard of hearing.

The way in which students perceive their learningsituation is the starting point for a successful learning process in school, aswell as the starting point for individualized teaching. The study´s aim was todescribe the findings from a group of students at a secondary special schoolwho use a tablet as a tool in learning situations. The study is based onqualitative methods with focus group interviews and research underpinning thecollated data. The study connects students´ perceptions with the conceptsmediated artifacts, motivation and availability to clarify students´ experiencesin different situations. The results shows that the tablet is a flexible toolwhere the possibilities for personalization are great if there is knowledgeabout how, when and for what purpose it will be used. Students express bothinterest and a good understanding of the use of the tablet as a tool, but theyalso experience the obstacle of inaccessibility, depending on how much tabletuse the teacher allows during lessons. Research shows that students withintellectual disabilities feel stimulation from the use of the tablet as atool. This is useful in special educational contexts where the focus is onproviding students with the right conditions to acquire and develop skills.

Det här kandidatarbetet är baserat på en fallstudie av tillgänglighet på allmänna gångstråk i Ronneby. Uppsatsen ämnar till att undersöka vad som påverkar tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, genom att undersöka utvalda gångstråk mellan allmänna samhällsfunktioner i Ronneby. Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen mellan personer med funktionsnedsättning och den byggda miljön i ett urbant sammanhang. För att kunna svara på problemformuleringen "Vad påverkar tillgängligheten på gångstråk för personermed funktionsnedsättning?" och "Hur tillgängliga är gångstråken mellan allmänna samhällsfunktionerför personer med funktionsnedsättning?" genomförs en systematisk och en deltagande observation på utvalda gångstråk i Ronneby mellan målpunkter som kan räknas som allmänna samhällsfunktioner. Analysen utgår från två perspektiv, personer med nedsatt rörelseförmåga som inkluderar personer som använder rullstol, rullator, käpp, kryckor eller inga hjälpmedel, samt personer med nedsatt synsom inkluderar blinda och synskadade personer. Av analysen framgår det olika faktorer som påverkar tillgänglighet, som vilket underlag gångbanan har, om det finns ledstråk att följa, vilken utformning övergångsställen har, om nivåskillnader är överbyggda, vilken bredd gångbanan har, samt om det finns belysning. Vad som anses vara tillgängligt visar sig skilja mellan de två grupperna som analysen utgår från, och huruvida gångstråken är tillgängliga handlar främst om för vilken grupp i samhället som det planeras för.

No description available.