I Januari 2019 så verkställdes lagen för Webbtillgänglighetsdirektivet. Detta innebär att samtliga webbplatser som inkluderas inom den offentliga sektorn ska anpassas efter särskilda riktlinjer. Webbtillgänglighetsdirektivet är en effekt av en lagstiftning från Europeiska Unionen som vill skapa en harmoniserad tillgänglighetsstandard bland dess medlemsstater. Många företag som arbetar med webbutveckling omfattas av detta direktiv men brister i deras arbetssätt på hur de ska täcka de punkter som direktivet vill att deras webbplatser ska uppnå. Därför är högst lägligt att undersöka hur företag kan få in de krav direktivet ställer i sin arbetsprocess. Att göra detta skulle gynna företag ekonomiskt men även öka tillgängligheten för alla olika typer av användare. Målet med detta arbete är att se över hur företag som är omfattade av direktivet arbetar med tillgänglighet i dagsläget samt hur direktivet kommer förändra hur de arbetar i framtiden. Utöver detta så ska arbetet undersöka hur anställda på företagen ser på tillgänglighet och om det finns en medvetenhet kring direktivet hos de personer som arbetar med webbutveckling. Arbetet ska även se över ifall det finns något verktyg som kan hjälpa företag uppfylla de krav som direktivet ställer innan en webbplats publiceras. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en litteraturstudie på Webbtillgänglighetsdirektivet. Efter att ha identifierat kärnan i direktivet och de riktlinjer så lades en grund att genomföra intervjuer med anställda på företag som arbetar inom webbutveckling och tillgänglighet på webb för att kunna få ta del av deras syn på tillgänglighet samt medvetenhet kring direktivet. För att sedan identifiera hur direktivet kommer påverka framtida arbeten genomfördes analyser av två webbplatser som är utvecklade efter en tidigare upplaga av de riktlinjer som ska följas enligt direktivet. Verktyget som företag ska använda resulterade i en checklista där samtliga krav som direktivet ställer finns listade. Utifrån denna checklista kan företag undvika missar av de krav direktivet ställer och därmed dra en ekonomisk vinst men även tidigare se till att alla användare kan använda webbplatsen på samma villkor.

Studien syftar till att skapa en fördjupad förståelse för hur användningen av digital teknik i arbetet upplevs samt hur arbetet tar sig in i sfären det övriga livet. Vi vill ta reda på upplevelserna av att arbeta med digital teknik och hur möjligheten till att vara ständigt tillgänglig för arbetet upplevs. Dessutom vill vi ta reda på hur den digitala tekniken och tillgängligheten påverkar balansen mellan arbetet och det övriga livet.  Den teoretiska referensramen är uppdelad i olika huvuddelar; Digital teknik och digitalisering, flexibilitet, tillgänglighet, kommunikation samt balans mellan arbete och övrigt liv. Denna del fokuserar på att redogöra för relevanta begrepp och teorier som vi anser kan kopplas till användningen av digital teknik i arbetet. Teorin har använts vid utformandet av intervjuguiden och utgör även grunden för studiens analys och resultat.  Studien har en kvalitativ inriktning och det empiriska datamaterialet har samlats in genom intervjuer. Intervjuerna har genomförts med åtta arbetstagare från ett stort industriföretag i Värmland. Respondenterna har olika befattningar inom företaget, men alla använder digital teknik i det dagliga arbetet och har viss möjlighet till flexibilitet i arbetet.  Resultatet visar att alla har en positiv inställning till digital teknik, men att det både finns flera för- och nackdelar med att använda digital teknik i arbetet. Fördelarna handlar om att digital teknik gör arbetet snabbare och mer flexibelt i var och när det kan utföras. Tillgängligheten upplevs olika för individerna då en del inte ser några bekymmer, medan andra upplever det som kravfyllt från sig själv eller omgivningen att ständigt vara nåbar. Gällande balansen har de flesta någon form av strategi för att inte låta arbetet ta över för mycket av det övriga livet. Vissa är mer medvetna än andra om hur den digitala tekniken påverkar dem. De flesta upplever inte balans i tillvaron då den digitala tekniken gör att mer arbete kan utföras hemma och tar tid från det övriga livet.  Slutligen kommer en sammanfattning av studiens slutsatser där syfte och frågeställningar kortfattat besvaras. Här förs även en diskussion kring resultatet, studiens styrkor och svagheter, eventuella förbättringar och förslag på framtida forskning inom området.

<p>Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen <em>som</em> i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan <em>som</em>. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. S<em>om </em>tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. <em>Som </em>tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.</p>

<p>Syftet med uppsatsen har varit att studera och analysera Sveriges insatsområde Tillgänglighet inom EU:s strukturfonder och de eventuella svårigheter som begreppets olika innebörder medför i arbetet för ökad tillgänglighet i Sverige. Genom att sätta begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik mot varandra kan kopplingar och olikheter belysas. För att detta skulle kunna göras har politiska dokument på nationell och regional nivå granskats samt intervjuer med tjänstemän på regionala programkontor och stödmottagare i regionen Norra Mellansverige genomförts. Den teoretiska utgångspunkten har legat på tillgänglighet och hur begreppet definieras och utnyttjas inom forskning. Utifrån detta kunde begreppsanvändningen inom teori, politik och praktik ställas mot varandra i en analyserande diskussion. Det framkom i denna att svårigheterna i strukturfondsarbetet för tillgänglighet till viss del beror på att regionernas fokus, både ekonomiskt och praktiskt, inte ligger på insatsområdet Tillgänglighet. Dock är det avsaknaden av kopplingar mellan de olika områdena som utgör grundproblematiken till strukturfondernas arbete för ökad tillgänglighet.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>Denna studie syftar till att beskriva hur pedagoger arrangerar förskolans pedagogiska miljö och det är vårt intresse för området<strong> </strong>som legat till grund för undersökningen. Utifrån en sociokulturell forskningsansats har sju pedagogers upplevelser studerats ifråga om hur de arrangerar materialet i förskolan. Vi har använt oss av den<strong> </strong>kvalitativa forskningsprocessen med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingskälla. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en mängd litteratur som beskrivit den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Lärandeprocessen kan ses som komplex, vilket många forskare redan beskrivit, och vi har med vår studie inte för avsikt att förklara den fullt ut. Flera teoretiker har definierat begreppet lärande och vi har huvudsakligen visat Piaget och Vygotskijs tankar om barns lärande. Vår utgångspunkt i undersökningen har varit Vygotskijs tankar och det sociokulturella perspektivet där material och miljö ses som en viktig del av lärandets kontext. Studiens innehåll belyses ur ett lärarperspektiv då det är pedagogernas erfarenheter som beskrivs och vi valde detta perspektiv då vårt intresse ligger i hur pedagoger arrangerar lärandemiljöer. Av resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg den pedagogiska miljön betydelsefull men trots detta arrangeras materialet ofta otillgängligt för barnen i förskolorna. Pedagogernas dilemma är att på en och samma avdelning skapa en lärorik och lockande förskolemiljö, som både utmanar och stimulerar såväl ettåringen som femåringen.  <strong></strong></p>

<p>Akademiska Hus owns and manages the university facilities in most university towns in Sweden. Bilbergska house in Örebro was built in 2008 by Akademiska Hus, and designed by White Architects. Today's buildings must meet accessibility requirements determined by Swedish Board of Housing, and it is the developer who must ensure that they are fulfilled. Swedish Board of Housing requirements are often vaguely written and interpretation space is large.</p><p>This report aims to investigate how much of the requirements which are set towards the University and landlord Akademiska Hus are being achieved. This is done by studying the requirements that are set. Next step is making inventory of accessibility for people with disabilities in the house. Any deficiencies will be repaired which will hopefully make the building completely accessible. Knowledge of deficiencies in the house is to be used so that any deficiencies are not repeated in future constructions. This means that unnecessary costs can be avoided and also lead to an improvement in accessibility of the building.</p><p>Conclusion is that the Bilbergska house has pretty good accessibility, although a lot remains to be improved before it can be said that the house is fully accessible. The most common deficiencies found in this building are lack of signage in premises, handrails and contrast markings. The house is better suited for people with motion disabilities than for people with impaired orientation capacity and impaired vision. Architects should focus more on these types of deficiencies and ensure that those deficiencies are not found in future projects. All disabilities must have equal importance when new buildings are designed.</p><p>To improve accessibility we should clarify the general advices with various typical examples to make it easier to interpret the advices and avoid mistakes. That should make it easier for planers and expert controllers to check the accessibility in new buildings.Requirements are not fully complied today and in order to be improved we must have better controls. Developers should use certified experts in accessibility during the planning of buildings and local building committee when accessibility is controlled.</p><p>With better controls and greater awareness of the availability brings us closer towards the goal – which is an accessible and usable community for all citizens.</p> / <p>Akademiska Hus äger och förvaltar universitetslokaler i de flesta universitetsorter i Sverige. Bilbergska huset i Örebro byggdes 2008 av Akademiska Hus och projekterades av White Arkitekter. Dagens byggnader skall uppfylla krav på tillgänglighet som Boverket har bestämt och som byggherren skall se till att de uppfylls. Boverkets krav är ofta vagt skrivna och tolkningsutrymmet är stort.</p><p>Syftet med rapporten är att se hur stor del av de krav, som är ställda mot universitetet samt hyresvärden Akademiska Hus, verkligen uppnås. Detta görs genom att studera kraven som är ställda. Därefter inventeras tillgängligheten i huset. Eventuella brister åtgärdas så att god tillgänglighet i huset uppnås. Kunskap om bristerna i huset skall användas så att eventuella brister inte upprepas vid framtida nybyggnationer. Det borde resultera i att onödiga merkostnader undviks samt att tillgängligheten i byggnaden förbättras.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att Bilbergska huset har ganska god tillgänglighet, fast en hel del finns kvar att förbättra innan det går att säga att huset är helt tillgängligt. De vanligaste bristerna som hittades är avsaknad av skyltning, ledstänger och kontrastmarkeringar. Huset är bättre anpassat för personer med rörelsehinder än för personer med nedsatt orienteringsförmåga samt nedsatt syn. Arkitekter bör inrikta sig mer på dessa typer av brister, och se till att dessa brister inte påträffas i framtida projekt. Alla funktionshinder skall ha lika stor vikt vid projekteringen av nya byggnader.</p><p>För att förbättra tillgängligheten borde man förtydliga de allmänna råden med diverse typexempel så att det blir enklare att tolka råden och undvika misstag. Det borde underlätta för projektörer samt för sakkunniga kontrollanter som skall kontrollera tillgängligheten i nya byggnader. Regelverket efterlevs inte till fullo idag och skall det bli förbättring i detta avseende, måste det till bättre kontroller. Certifierade sakkunniga i tillgänglighet borde anlitas av byggherrar vid projektering och av byggnadsnämnder när tillgängligheten skall kontrolleras.</p><p>Med bättre kontroller och ökad medvetenhet om tillgänglighet, kommer vi närmare det uppsatta målet – ett tillgängligt och användbart samhälle för alla medborgare.</p>

<p>Syftet med vår studie har varit att undersöka hur personal uppfattar att de påverkas av enchefs tillgänglighet. Vår undersökning bestod av kvalitativa intervjuer med sex personal på treolika arbetsplatser inom kommunal äldreomsorg. Våra intervjuer var halvstrukturerade för attge informanterna möjlighet till egen reflektion och för att ge intervjun en öppen karaktär.Intervjuerna bestod av olika teman som vi valde utifrån våra frågeställningar. Nyckelordenuppstod vid intervjuerna. När vi tolkade vårt empiriska material använde vi oss av kvalitativmetod. Det resultat som uppstod var att personal saknade chefens tillgänglighet. Generelltansåg de att det kunde vara svårt att nå chefen. De tillfällen de träffade sin chef ansåg de varaför få eller för korta. När personalen hade sin chef tillgänglig uppfattade de ofta att chefen intelyssnade på dem eller att de inte fick det stöd de ansåg sig behöva. Flera upplevde även att deinte blev tagna på allvar av sin chef. De saknade även bekräftelse och beröm från sin chef isitt arbete. Bekräftelse och beröm fick de oftast från omsorgstagarna och frånarbetskamraterna. Informanterna hade egna ursäkter till otillgängligheten hos chefen.Ursäkterna var att chefen har hög arbetsbelastning vad gäller många möten, för stortpersonalansvar samt för många administrativa uppgifter. Personalen vill ha en chef som är trygg och har struktur samt är delaktig och tar ansvar.</p>

<p>Syftet med arbetet är att klargöra förlusterna för att uppnå anonymitet. I arbetet har fem olika anonymitetstjänster testats. Tjänsterna har genomgått ett flertal olika tester för att mäta bandbredd, tillgänglighet och anonymitet. Resultaten har sedan jämförts med samma tester utan någon anonymitetstjänst för att direkt kunna se förlusterna. Anonymitetstjänster har på senare tid fått allt större uppmärksamhet och därför syftar arbetet till att granska dessa samt belysa det som offras för att uppnå anonymitet.</p>

<p>På webben idag föreligger problem där essentiell information inte finns tillgänglig för alla människor. Detta innebär bland annat ett demokratiskt problem eftersom information i allt större grad distribueras på detta sätt. Bristen på tillgänglighet är så tillvida ett växande problem och något som man från styrande delar av samhället adresserat. Offentliga webbplatser i Sverige är tänkta att följa de riktlinjer som W3C tagit fram, under namnet WCAG och efter vilka man utformat en svensk version av under namnet Vägledningen för 24-timmarswebben.</p><p>Vår uppsats visar att trots dessa dokument är efterlevnaden av riktlinjer fortfarande låg, även inom offentlig sektor. Vår undersökning har gått ut på att genom intervjuer av webbutvecklare se på sambanden mellan kunskap om, motivation till och efterlevnaden av dessa riktlinjer. Vi har upptäckt att kunskapen och motivationen bland webbutvecklare är varierande, men att problem kan uppstå även när kunskapen och motivationen är hög.</p> / <p>A large problem lies in that essential information is not available to the entire public on the web today. Information is progressively spread through the Internet and through that amongst all a democratic problem occurs. The lack of accessibility is therefore a growing issue and something that has been addressed from governing parts of society. Public websites in Sweden are meant to follow the guidelines from W3C, presented under the name WCAG, and specified in the Swedish version ”Vägledningen för 24-timmarswebben”.</p><p>Our paper shows that in spite of those documents not even public websites does comply very well with these guidelines. We investigated the relations between knowledge of, motivation to and compliance of WCAG, by interviewing web developers. We have discovered that the knowledge and motivation amongst web developers is varied and that problems can arise even when the levels of both knowledge and motivation is high.</p>

<p>Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.</p>