<p>Denna uppsats är baserad på en kvalitativ studie, ur ett journalistiskt perspektiv, kring hur användare och avsändare kan använda sig av tekniken webb-TV som finns idag. Hur kan intressenterna bäst nyttja tekniken och hur ser framtiden ut? Syftet med denna uppsats var att få reda på hur användare och avsändare anser att de kan använda sig av webb-TV. Uppsatsen har teoretisk utgångspunkt i bland annat Hvitfelt, Picard och Alströms tankegångar och grundar sig på intervjuer med sex stycken avsändare samt tre stycken användare av mediet. För att pröva den kvalitativa undersökningens resultat har även en enkätundersökning genomförts i en klass med journalistikstuderande på högskolenivå. Urvalet av avsändarinformanterna är begränsat till några av de största medierna i Sverige, bland annat SVT, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Undersökningens viktigaste slutsats är att tillgängligheten är ett av de starkaste argumenten till varför både användare och avsändare väljer webb-TV. För avsändare är webb-TV en möjlighet till att locka fler besökare till sina webbplatser och chansen att ge sina besökare något extra i form av snabb information på rörlig bild, när användaren vill ha det. Flera indikationer från informanterna i undersökningen tyder på att webb-TV måste förändras innehållsmässigt men framför allt tekniskt för att nå fler användare än vad tekniken gör idag. Informanterna i undersökningen tror på en framtid för webb-TV men menar också att den inte kommer se ut som den gör idag. Den är fortfarande under förändring.</p>

<p>The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs.</p><p>The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market.</p><p>When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other.</p><p>The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.</p>

No description available.

<p>We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg. By applying these theories, we have tried to explain various phenomena that have emerged during the study and why they occur and possibly what you can do about them if there is a need for it. We have used Maslows pyramid of needs, Foucault's power concept, Herzberg motivation theories and TQM Deming with 14 points. The investigation has shown a result that partially fulfilled their expectations and we managed to get answers to our fundamental questions, which reads:</p><p>How do employees perceive their own status and its own response? Employees feel they have a good response and a relatively good availability but can be improved, especially in terms of availability when they feel they would need more time for some patients who have a greater need for help. It also differ depending on whether they are ophthalmologists or eye nurses.</p><p>How does the employee consider the quality and meaning at work and their participation in the work? People look at quality as an important moment in the hospitality and the outcome of patient visits and the meaning of the work feel worthwhile when they help people to improve the daily life, current participation in the work, it is a little different depending on the more specific tasks, the respondents have, where these differ about. Quality is also seen as the treatment they give is the right treatment and that the quality of reading is good.</p><p>How patients perceive the quality of the meeting with the nursing staff? Patients feel that they receive a good quality of care and usually a good reception where the staff are nice and try to take the time to help patients with problems. Some patients note that it feels like that caregivers are sometimes stressed and does not care about the patients when they are lagging behind with patient visits and patients want a declaration that they are late but that they should have come in as soon as possible. It also seems to be some communication problems as they sometimes do not know what to do with patients in therapy, therefore, that they are very ill-informed in the patient case and sometimes what the eye doctor prescribed and why he prescribed this. Reliability may be seen as good, but the study should not be used for generalization when the proportion of patients may be considered too small. The validity of the study should be good because we reflect on the ethical in relation to data collection and thinking about how we should solve them in a good way.</p> / <p>Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua ett antal respondenter bestående av ögonläkare, ögonsjuksköterskor samt patienter. Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas uppfattning av patientrelaterad tillgänglighet och bemötande samt kvalité, mening och delaktighet i arbetet. De genomförda intervjuerna har vi sedan satt i relation till hur patienter upplevt besöket vid ögonmottagningen och deras uppfattning av tillgängligheten och bemötandet. Resultatet har sedan jämförts mot de policydokument som avdelningen använder sig av internt och vi har även försökt att förklara vad som sker med hjälp av olika teoretiker. Teoretikerna som vi använt oss av är Maslow, Foucault, Deming (TQM) och Herzberg. Genom att applicera dessa teoretikers teorier har vi försökt att förklara olika fenomen som framkommit under studien och varför dessa uppstår samt eventuellt vad man kan göra åt dessa om det finns behov av det. Vi har använt Maslows behovspyramid, Foucaults maktbegrepp, Herzbergs motivationsteorier och TQM med Demings 14 punkter. Undersökningen har visat ett resultat som delvis motsvarat förväntningarna och vi lyckades att få svar på våra grundläggande frågor, som lyder: Hur upplever medarbetare sin egen tillgänglighet och sitt eget bemötande? Medarbetarna har ett relativt bra bemötande och tillgänglighet som dock kan förbättras, framförallt när det gäller tillgänglighet då de anser att de skulle behöva mer tid för en del patienter som har ett större behov av hjälp. Det skiljer sig också åt beroende på om de är ögonläkare eller ögonsjuksköterskor. Hur ser medarbetaren på kvalitet och mening i arbetet samt sin delaktighet i arbetsprocessen? Medarbetarna ser på kvalitet som ett viktigt moment i bemötandet och resultatet av patientbesöken och meningen med arbetet känns meningsfullt då de hjälper människor till en bättre vardag, gällande delaktighet i arbetsprocessen, är det lite olika beroende på de mer bestämda arbetsuppgifter respondenterna har, då dessa skiljer sig åt. Kvalitet ses ju också som att den behandling de ger är rätt behandling och att kvaliteten på behandlingen är bra. Hur upplever patienter kvaliteten i mötet med vårdpersonalen? Patienterna upplever att de får en bra kvalitet på vården och oftast ett bra bemötande där personalen är trevlig och försöker ta sig tid att hjälpa patienterna med problemen. Vissa patienter påpekar att det känns som att vårdpersonalen ibland är stressade och inte bryr sig om patienterna när de ligger efter med patientbesöken och patienterna vill ha en förklaring till att de är försenade men att de ska få komma in så fort det går. Det verkar också finnas en del kommunikationsproblem då de ibland inte vet vad som ska göras med patienterna när det gäller behandling, alltså att de är dåligt insatta i patientärendet och ibland vad ögonläkaren ordinerat och varför denne ordinerat detta. Tillförlitligheten får ses som god men studien skall inte användas för generalisering då andelen tillfrågade patienter får anses vara för liten. Giltigheten för undersökningen bör vara bra då vi har reflekterat över de etiska i samband med datainsamlingen och funderat på hur vi skulle lösa dessa på ett så bra sätt som möjligt.</p>

<p>I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför.</p>

The aim of this study has been to describe the ongoing region enlargement process in the region Mälardalen, located in the east part of Sweden, and to investigate how this process can affect the local level. The study is especially orientated on public communications and accessibility. The intention has also been to examine how the local accessibility can affect the re-gional development in Mälardalen. The local investigation object that has been chosen for this research is the city Strängnäs, situated in the province of Södermanland. The city of Strängnäs and the cities in it’s near geographic surroundings has been the benchmark for this casestudy, in which the local accessibility with public transportation has been investigated. The cities that take part in the case-study have been chosen on their geographic relations to Strängnäs. The region enlargement process has caused several consequences for the region Mälardalen. One of the main reasons to region enlargement process is that cities and regions gradually have integrated into a more cohesive infrastructure system. There is also a general opinion that larger region has more potential to be dynamic and create economic growth. One effect of this development is that the number of local labor markets has decreased during the latest decades. The result of this is that the mobility on the labor market has increased for certain individuals in society. However the study has shown that the mobility on the labor mar¬kets in the region Mälardalen differs between individuals. Depending on education, income level and gender the mobility of individual changes in labor market. When it comes to how region enlargement can affect the local level, the conclusion is that the accessibility changes depending on the geographic direction, mode of transportation and the destination. The accessibility is better to and from the cities Stockholm, Södertälje and Eskilstuna because of the regional train, Svealandsbanan, that’s operates at this distance. The cities Katrineholm, Flen, Enköping and Västerås are not situated along this distance where the re-gional train passes, which delimits their accessibility to Strängnäs. The main reason of this problem is that Svealandsbanan, local busses and other regional trains not are correctly coor-dinated with each other. The final conclusion of this study is that if the region enlargement process does not develop in the entire region of Mälardalen, it might lead to an uneven regional development. If the com-munications systems are not developing in several geographic directions, the consequences may be polarization within the region.

Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar och med reducerade tillgångar av naturresurser. En ökad källsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi återgår till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. För att öka källsorteringen kan det krävas vissa attityd- och beteendeförändringar. Genom en enkätstudie med slumpmässigt urval av personal på Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot källsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att källsortering är viktigt, källsorterar de ändå inte i tillräcklig utsträckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki. En förbättrad tillgänglighet till sorteringsenheter, en lättfattlig och rätt vinklad information tillsammans med en ökad kunskap kan, enligt respondenterna, leda till en ökad källsortering,

We have made a qualitative study where we have chosen to interview a number of respondents consisting of ophthalmologists, eye nurses and patients. The purpose of the study was to examine employees' perceptions of patient-related status and treatment and quality, and meaningful participation in the work. The conducted interviews, we then sat in relation to how patients experienced the visit to the eye clinic and their perception of accessibility and hospitality. The result is then compared against the policy of the Title use of internally and we have also tried to explain what is happening with the help of various theorists. Theorist that we made use of is Maslow, Foucault, Deming (TQM) and Herzberg. By applying these theories, we have tried to explain various phenomena that have emerged during the study and why they occur and possibly what you can do about them if there is a need for it. We have used Maslows pyramid of needs, Foucault's power concept, Herzberg motivation theories and TQM Deming with 14 points. The investigation has shown a result that partially fulfilled their expectations and we managed to get answers to our fundamental questions, which reads: How do employees perceive their own status and its own response? Employees feel they have a good response and a relatively good availability but can be improved, especially in terms of availability when they feel they would need more time for some patients who have a greater need for help. It also differ depending on whether they are ophthalmologists or eye nurses. How does the employee consider the quality and meaning at work and their participation in the work? People look at quality as an important moment in the hospitality and the outcome of patient visits and the meaning of the work feel worthwhile when they help people to improve the daily life, current participation in the work, it is a little different depending on the more specific tasks, the respondents have, where these differ about. Quality is also seen as the treatment they give is the right treatment and that the quality of reading is good. How patients perceive the quality of the meeting with the nursing staff? Patients feel that they receive a good quality of care and usually a good reception where the staff are nice and try to take the time to help patients with problems. Some patients note that it feels like that caregivers are sometimes stressed and does not care about the patients when they are lagging behind with patient visits and patients want a declaration that they are late but that they should have come in as soon as possible. It also seems to be some communication problems as they sometimes do not know what to do with patients in therapy, therefore, that they are very ill-informed in the patient case and sometimes what the eye doctor prescribed and why he prescribed this. Reliability may be seen as good, but the study should not be used for generalization when the proportion of patients may be considered too small. The validity of the study should be good because we reflect on the ethical in relation to data collection and thinking about how we should solve them in a good way. / Vi har gjort en kvalitativ studie där vi har valt att intervjua ett antal respondenter bestående av ögonläkare, ögonsjuksköterskor samt patienter. Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas uppfattning av patientrelaterad tillgänglighet och bemötande samt kvalité, mening och delaktighet i arbetet. De genomförda intervjuerna har vi sedan satt i relation till hur patienter upplevt besöket vid ögonmottagningen och deras uppfattning av tillgängligheten och bemötandet. Resultatet har sedan jämförts mot de policydokument som avdelningen använder sig av internt och vi har även försökt att förklara vad som sker med hjälp av olika teoretiker. Teoretikerna som vi använt oss av är Maslow, Foucault, Deming (TQM) och Herzberg. Genom att applicera dessa teoretikers teorier har vi försökt att förklara olika fenomen som framkommit under studien och varför dessa uppstår samt eventuellt vad man kan göra åt dessa om det finns behov av det. Vi har använt Maslows behovspyramid, Foucaults maktbegrepp, Herzbergs motivationsteorier och TQM med Demings 14 punkter. Undersökningen har visat ett resultat som delvis motsvarat förväntningarna och vi lyckades att få svar på våra grundläggande frågor, som lyder: Hur upplever medarbetare sin egen tillgänglighet och sitt eget bemötande? Medarbetarna har ett relativt bra bemötande och tillgänglighet som dock kan förbättras, framförallt när det gäller tillgänglighet då de anser att de skulle behöva mer tid för en del patienter som har ett större behov av hjälp. Det skiljer sig också åt beroende på om de är ögonläkare eller ögonsjuksköterskor. Hur ser medarbetaren på kvalitet och mening i arbetet samt sin delaktighet i arbetsprocessen? Medarbetarna ser på kvalitet som ett viktigt moment i bemötandet och resultatet av patientbesöken och meningen med arbetet känns meningsfullt då de hjälper människor till en bättre vardag, gällande delaktighet i arbetsprocessen, är det lite olika beroende på de mer bestämda arbetsuppgifter respondenterna har, då dessa skiljer sig åt. Kvalitet ses ju också som att den behandling de ger är rätt behandling och att kvaliteten på behandlingen är bra. Hur upplever patienter kvaliteten i mötet med vårdpersonalen? Patienterna upplever att de får en bra kvalitet på vården och oftast ett bra bemötande där personalen är trevlig och försöker ta sig tid att hjälpa patienterna med problemen. Vissa patienter påpekar att det känns som att vårdpersonalen ibland är stressade och inte bryr sig om patienterna när de ligger efter med patientbesöken och patienterna vill ha en förklaring till att de är försenade men att de ska få komma in så fort det går. Det verkar också finnas en del kommunikationsproblem då de ibland inte vet vad som ska göras med patienterna när det gäller behandling, alltså att de är dåligt insatta i patientärendet och ibland vad ögonläkaren ordinerat och varför denne ordinerat detta. Tillförlitligheten får ses som god men studien skall inte användas för generalisering då andelen tillfrågade patienter får anses vara för liten. Giltigheten för undersökningen bör vara bra då vi har reflekterat över de etiska i samband med datainsamlingen och funderat på hur vi skulle lösa dessa på ett så bra sätt som möjligt.

Abstract Denna studie syftar till att beskriva hur pedagoger arrangerar förskolans pedagogiska miljö och det är vårt intresse för området som legat till grund för undersökningen. Utifrån en sociokulturell forskningsansats har sju pedagogers upplevelser studerats ifråga om hur de arrangerar materialet i förskolan. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsprocessen med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingskälla. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en mängd litteratur som beskrivit den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Lärandeprocessen kan ses som komplex, vilket många forskare redan beskrivit, och vi har med vår studie inte för avsikt att förklara den fullt ut. Flera teoretiker har definierat begreppet lärande och vi har huvudsakligen visat Piaget och Vygotskijs tankar om barns lärande. Vår utgångspunkt i undersökningen har varit Vygotskijs tankar och det sociokulturella perspektivet där material och miljö ses som en viktig del av lärandets kontext. Studiens innehåll belyses ur ett lärarperspektiv då det är pedagogernas erfarenheter som beskrivs och vi valde detta perspektiv då vårt intresse ligger i hur pedagoger arrangerar lärandemiljöer. Av resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg den pedagogiska miljön betydelsefull men trots detta arrangeras materialet ofta otillgängligt för barnen i förskolorna. Pedagogernas dilemma är att på en och samma avdelning skapa en lärorik och lockande förskolemiljö, som både utmanar och stimulerar såväl ettåringen som femåringen.

Denna uppsats syftar till att analysera vikten av humankapital i alstrandet av ekonomisk tillväxt, genom dess effekt på kunskapsproduktionen i innovationsprocessen. Kunskap är en grundläggande förutsättning för innovation och teknologisk utveckling, vilket i sin tur är den huvudsakliga källan till långsiktig ekonomisk tillväxt. Uppsatsen beskriver kortfattat den miljö i vilken kunskap produceras samt faktorerna som påverkar denna produktion. Dessa faktorer antas utgöras av humankapital, tillgänglighet till universitets- och företags- FoU samt anställningstäthet. Den funktionella regionen spelar en viktig roll i denna process, bland annat genom dess koncentration av ekonomisk aktivitet vilket sammanhänger med agglomerationsfördelarna. För att analysera effekten på kunskapsproduktionen av ovan nämnda förklaringsvariabler genomförs en regressionsanalys där produktionen av ny kunskap mäts genom patent. Denna analys utförs på data på svensk kommunnivå och resultaten bekräftar uppsatsens huvudsakliga hypotes; det vill säga att humankapital har en högst betydande inverkan på kunskapsproduktionen. Dessutom visar analysen att tillgänglighet till FoU även den har en betydande inverkan, i synnerhet tillgänglighet till företags-FoU inom kommunen. Dessa resultat överensstämmer därmed väl med slutsatserna i den teoretiska delen av uppsatsen; det vill säga att lokal tillgänglighet underlättar kunskapsöverföringen som krävs i innovationsprocessen. / This thesis aims at analyzing the importance of human capital for generation of economic growth through its effect on knowledge production in the innovation process. Knowledge is a fundamental precondition of innovation and technological change, which in turn is the main generator of long run economic growth. The thesis briefly outlines the milieu in which knowledge is produced and the factors affecting this production, assumed to be essentially human capital, accessibility to industry and university R&amp;D and density of employment. The functional region is found to play a significant role in this process, partly due to its concentration of economic activity as a consequence of agglomeration effects. In order to analyze the effect on the knowledge production, measured through patents, a regression analysis including the variables specified above is performed on data of the Swedish municipalities. The results of the analysis confirm the main hypothesis of the thesis; that human capital has a major impact on the knowledge production process. Moreover, accessibility to R&amp;D is found to have a significant impact as well; particularly local accessibility to industry R&amp;D. This corresponds well with the conclusions of the theoretical part of the thesis; that local accessibility facilitates the transmission of knowledge useful in the innovation process.