Syftet med den här uppsatsen var att undersöka varför individer i Uppsala kommun källsorterar och vad som möjliggör och hindrar deras källsortering utifrån olika aspekter såsom bostadsform, upplevda samhällsnormer och ålder. För att besvara syftet ställdes frågeställningarna: Vilken inverkan har bostadsform på individers källsortering?, Hur påverkar tillgängligheten till avfallsrum och upplevelsen av det individers källsortering?, Hur påverkar upplevelsen av normer olika individers källsortering? och På vilket sätt påverkar generationstillhörighet individens källsortering?. Metoden för undersökningen var kvalitativa intervjuer i kombination med observation. Resultatet visar på att orsaker till varför en individ källsorterar eller inte ligger på individnivå snarare än generation. Individens syn på miljön har en viktig påverkan på om en individ källsorterar eller inte. Det är den specifika bostaden med dess förutsättningar för källsortering som har större inverkan på källsortering än bostadstypen i sig. Tillgänglighetsaspekten var viktig för samtliga respondenter men det varierade från individ till individ beroende på deras egen attityd och värderingar.

SammanfattningTvå personalgrupper i två olika organisationer intervjuades. En av utgångspunkterna var att försöka ta reda på vad som skapar förtroende hos en anställd för sin chef. Tanken var att se vilka likheter och skillnader som kunde utrönas. Resultatet visade dock att likheterna var större än skillnaderna.Bakgrund:Inspirationen till detta arbete är Margaretha Oudhuis avhandling om ”Volvo- The bus plant case” Efter att ha tagit del av hennes arbete så växte inspirationen fram till att göra ett liknande arbete fast med tillit som utgångspunkt.Teoretisk utgångspunkt för detta arbete är Max Webers teorier om ledarskap samt Anthony Giddens teori om tillit. Dessutom finns det flera olika managementteorier med i arbetet.Syfte:Syftet med undersökningen är att undersöka vad som skapar tillit hos den anställda för sin chef. Tanken är att undersöka två personalgrupper i olika typer av organisationer och sedan jämföra det resultat vi fått fram. Vilka likheter och skillnader finner man om man undersöker två olika typer av organisationer?Metod:Med en kvalitativ ansats i undersökningen genomfördes tio strukturerade intervjuer. Flera företag kontaktades och två valde att medverka i undersökningen. Dessa var dels ett kommundelskontor i Borås och dels ett IT- företag i Borås.Resultat:I resultatet framkom det att det inte var några nämnvärda skillnader i tillit och förtroende till ledarskapet i de båda respondentgrupperna. Det fanns givetvis vissa skillnader, men dock mer likheter. Nyckelord för önskvärda egenskaper hos en ledare är följande: engagemang, kommunikation, lyhördhet, delegerat ledarskap/arbete, och tydlighet.

Många städer har insett vikten av en attraktiv stadskärna, vilken utgör ett effektivt konkurrensmedel i kampen mot externa köpcentra. För att stimulera och stärka cityhandeln och begreppet handelsstaden Borås planeras en citygalleria i Wäfveribolagets gamla lokaler i centrala Borås. Det är således viktigt att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för den nya citygallerians framgång.Uppsatsen har tre huvudsakliga problemformuleringar;Vad i en citygallerias fysiska omgivning utgör en god atmosfär?Hur påverkar en god tillgänglighet framgången för Borås nya citygalleria?Vilken är det bästa butiksmixen avseende den nya citygallerian i Borås och hur kan den skapas?Metod: Vår undersökning består av två delar där den första delen är av kvalitativ karaktär och den avslutande delen är av kvantitativ karaktär. Vi har således kombinerat kvalitativa och kvantitativa ansatser. Vår empiri har dels inhämtats genom en personlig intervju med en representant från fastighetsbolaget Steen & Ström och dels genom en enkätundersökning utförd i Borås stad med omnejd. Genomgående urvalsstrategi för våra två delundersökningar är ett icke- sannolikhetsurval.Slutsatser: Utifrån resultatet från den teoretiska och empiriska insamlingen samt vår egen tolkning har vi kunnat analysera fram framgångsfaktorer för köpcentra samt hur dessa kan tillämpas på Borås nya citygalleria. En god atmosfär utgörs framförallt av en ren och fräsch omgivning samt ett bra utbud av restauranger och caféer. Inslag av underhållning är mindre betydelsefullt i arbetet att skapa en god atmosfär. Tillgänglighet är en väsentlig faktor då de flesta respondenter väljer den handelsplats som ligger närmast bostaden. Vår studie ger dock indikationer på en villighet att åka längre sträckor för att få tag på en specifik produkt, vilket tydliggör vikten av ett tillfredsställande utbud. Då tillgången på parkeringsplatser värderas högt blir parkeringssituationen således en avgörande faktor huruvida den nya citygallerian i Borås kommer att bli framgångsrik. I dagsläget finns inget behov av utökade öppettider i form av kvällsöppet eller söndagsöppet. En etablering av butiker i mellanprissegmentet kan betraktas som en lämplig strategi då dessa erbjuder ett utbud som idag är underrepresenterat i Borås stadskärna. En lämplig butiksmix utgörs av en blandning av större detaljhandelskedjor och mindre fristående butiker. En etablering av en saluhall är ett önskvärt inslag hos både män och kvinnor och kan på så vis utgöra en dragningskraft för bägge könen och således för hela citygallerian.

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.

The aim of this master’s thesis is to examine the accessibility for persons with disabilities to service, materials, and the library building in one Swedish public library, and also to see what guides the development of accessibility at this library. In order to do this we have studied guidelines and political documents to se how this library responds to them. To our case study, data have also been collected by qualitative interviews, and observation of what this library offers impaired persons at the library’s web site, in special materials, facilities, and the functionality of the library building. Our theoretical starting point of the analysis has been Professor Buckland’s six different aspects of barriers the user has to overcome in order to get access to information. The results of this study were interpreted though a qualitative analysis, which shows that this library is well available for people with disabilities in the sense that awareness of political requirements is high among responsible employees. The library gives priority to provide a wide range of materials adapted to the needs of disabled persons. Deficits in availability are mainly insufficient space, and not quite well-functioning information signs and light sources at the ground floor of the building. Computers and desks are not customized for the needs of disabled persons. Insufficient funding and guidance to the employees are the main obstacles to eliminate these barriers to accessibility. Buckland’s theoretical framework has been helpful for our analysis, with a small adaptation of the barrier called acceptability. / Program: Bibliotekarie

Idag ställs det allt högre krav på en webbplats än vad det gjordes för 10 år sedan. Det är idag viktigt att innehållet på en webbplats är tillgänglig för användarna. Denna studie är till för att belysa och skapa en förståelse för de problem som finns idag för att göra en webbplats tillgänglig i de olika webbläsarna som finns. För att hantera de problemen kommer vårt resultat som är förslag på riktlinjer kunna användas av personer som arbetar med webbdesign där behov av kunskapen saknas för att skapa tillgängliga webbplatser. För att ta reda på hur man bör arbeta för att gör webbplatser tillgängliga har vi först gjort en litteraturstudie för att sedan kunna genomföra en empiriskstudie i form av kvalitativa intervjuer. Vår studie visar att det finns problem när man ska utveckla för äldre versioner av webbläsare då dessa inte har ett fullgott stöd för webbstandarder. Men vi har även sett att det finns webbdesigners som inte följer webbstandarder som är nyckeln till att gör webbplatser tillgängliga.

This thesis studies if public libraries in Sweden have taken part ofinformation regarding the Swedish government policy that publicareas are to be made accessible by 2010. Also studied is thesignificance of information and resources on the execution ofaccessibility adaptations at public libraries.The analysis uses Lennart Lundquist’s theory of implementation ofpublic policies, that the person executing the policy needs tounderstand, be able to and want to in order for the policy to besuccessfully executed. The study was carried out through a surveyand the thesis focuses on the factors of understanding and beingable to.The survey was sent by email to all 290 municipal libraries inSweden with an answering frequency of 65%. The results arepresented in table format with explanations.The thesis finds that a clear majority of respondents have hadaccess to information about accessibility adaptations, but thatmuch fewer consider the information clear enough. Fewer thanhalf believe that they will be able make the library fully accessible.Lack of resources is the most common reason cited. Mostrespondents have been able to make the main entrance, toilet,passage ways and at least one computer accessible.The conclusion is that much work has been done at the librariesand that there is an awareness of the accessibility issue. Howeverthere seems to be a lack of knowledge of “invisible” disabilitiesand resources are needed to make the libraries fully accessible. / Program: Bibliotekarie

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare. Kombinationen av dessa metoder bidrog till att jag fick en bra inblick i vad som sker handläggare och klient emellan. När jag utförde min skuggning fick jag sitta med i rummet när handläggaren och klienten möttes, detta bidrog till att jag fick en bra inblick i detta arbete. I analysen av mina intervjuer och min skuggning har jag kommit fram till något man skulle kunna tänka sig som problematiskt i arbetsförmedlarens handlingsutrymme. I arbetsförmedlarens handlingsutrymme finner man rutiniserade och standardiserade processer, som gör det möjligt för arbetsförmedlaren att hantera den arbetslöses situation. Det är också i dessa processer som mellanhänderna skapas. Dessa mellanhänder kallar jag för elektroniska mellanhänder. Dessa menar jag kan skapa problem i handlingsutrymmet, så som t.ex. bristen på fysisk kontakt handläggare och klient emellan. Jag har även kommit fram till att det kan finnas en målkonflikt i vad arbetsförmedlingen gör och vad dom förväntas göra. Detta kallar jag för arbetsförmedlarens dubbla roll. Slutligen har jag kommit fram till att arbetsförmedlingen är en tillgänglig myndighet, inte bara fysiskt utan även elektroniskt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Digital divisions are getting smaller in Sweden which makes the range of users wider than ever before. This results in higher expectations and requirements on web in order to be sufficient for everyone. This study investigates how web agencies work with web accessibility, why some do not work with it and solutions making daily operations more efficient. This is a qualitative study with an inductive approach, where semi-structured interviews were used to gather empirical data. Six web agencies in Jönköping took part of the study through interviews. In order to analyse the empirical data we used thematic analysis. No unknown methods or techniques were discovered along the study. There were surprisingly few agencies that worked with accessibility at all of those who took part in the study. Some of them more than others, but overall it was low prioritized. Lack of knowledge within the subject became the main reason for not develop for accessibility. An immature and non-standardized industry might be the explanation behind that. Not surprisingly, resources in form of economy is also a reason. It turns out to be hard for agencies to motivate customers to pay for accessibility. However, the motivation process with customers is rarely supported by enough knowledge and leads therefore to insufficient arguments, which does not motivate customers enough to pay for it. Further on, include web accessibility as a given part of CSR plans on both agencies side, but also motivating it for customers. The importance of a mature dialog about it is crucial for survival of accessibility. All parties of a development process should take their responsibility. Everyone can and should participate in the journey towards a more equal society.

Den teknologiska utvecklingen har lett till att människor har fått större insikt i sina rättigheter och behov. Detta har lett till att tillgängligheten för digitala tjänster har utvecklats markant det senaste decenniet. Dock finns det målgrupper som fallit mellan stolarna. Den här undersökningen har genomförts för att besvara hur ikonbaserade gränssnitt kan designas för en illitterat målgrupp. Det gjordes med en designorienterad ansats och resulterade i tre designförslag som beskriver vad designers bör tänka på för att på ett framgångsrikt sätt designa för illitterata populationer.