I denna uppsats undersöks hur olika egenskaper påverkar marknadsvärdet på hus i Uppsala Län med en tyngdpunkt på tillgänglighetsspecifika egenskaper. Variationer i pris skattas utifrån en hedonisk modell, som därigenom används för att härleda hushållens betalningsvilja för de studerade egenskaperna. Syftet är att utreda om tillgängligheten till externa handelscentrum har någon signifikant inverkan på hushållens betalningsvilja vid husköp. Resultaten visar att en sådan inverkan finns, och att för avstånd från och med två kilometer så har större avstånd en negativ effekt. För avstånd närmare än två kilometer övergår effekterna till att vara negativa för husets marknadsvärde, något som antas vara kopplad med de negativa externaliteter som externa handelscentrum medför.

No description available.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur personal uppfattar att de påverkas av enchefs tillgänglighet. Vår undersökning bestod av kvalitativa intervjuer med sex personal på treolika arbetsplatser inom kommunal äldreomsorg. Våra intervjuer var halvstrukturerade för attge informanterna möjlighet till egen reflektion och för att ge intervjun en öppen karaktär.Intervjuerna bestod av olika teman som vi valde utifrån våra frågeställningar. Nyckelordenuppstod vid intervjuerna. När vi tolkade vårt empiriska material använde vi oss av kvalitativmetod. Det resultat som uppstod var att personal saknade chefens tillgänglighet. Generelltansåg de att det kunde vara svårt att nå chefen. De tillfällen de träffade sin chef ansåg de varaför få eller för korta. När personalen hade sin chef tillgänglig uppfattade de ofta att chefen intelyssnade på dem eller att de inte fick det stöd de ansåg sig behöva. Flera upplevde även att deinte blev tagna på allvar av sin chef. De saknade även bekräftelse och beröm från sin chef isitt arbete. Bekräftelse och beröm fick de oftast från omsorgstagarna och frånarbetskamraterna. Informanterna hade egna ursäkter till otillgängligheten hos chefen.Ursäkterna var att chefen har hög arbetsbelastning vad gäller många möten, för stortpersonalansvar samt för många administrativa uppgifter. Personalen vill ha en chef som är trygg och har struktur samt är delaktig och tar ansvar.

Samhället har en lagstadgad skyldighet att anpassa allmänna områden så att dessa ska kunna vara tillgängliga för alla medborgare i kommunen. Ändå finns det många platser och lokaler där hinder i miljön försvårar tillgängligheten för rullstolsburna personer. Enligt tidigare forskningsrapporter så finns det stora problem i tillgängligheten i grundskolans lokaler. Detta i samband med de dokumenterade forskningsrön som finns angående hur aktivitet hos barn främjar god fysisk och psykisk hälsa gör det angeläget att undersöka hur tillgängligheten ser ut i grundskolans idrottslokaler. Att miljön i idrottslokalerna är fri från hinder är en förutsättning för att rullstolsburna elever ska kunna delta i ämnet "idrott och hälsa". Syftet med studien är att undersöka tillgängligheten i idrottssalarna hos kommunala grundskolor för att se hur miljön är tillgänglig för rullstolsburna. Studien som utfördes var en observationsstudie där författarna undersökte totalt 11 skolor fördelat i två olika kommuner. Som instrument konstruerades en checklista med olika bedömningspunkter tagna främst från instrumentet Housing Enabler. Det som observerades var idrottssalen med tillhörande utrymmen så som entréer, omklädningsrum, WC och duschar. Data samlades in främst genom mätningar och jämförelser utifrån måttrekommendationer från anvisningar i Bygg ikapp och Handisam. Insamlade data sammanfattades i övergripande tabeller som visar hindrens omfattning per skola, per kommun samt per kategori i checklistan. Resultatet visade på brister inom flera områden i de undersökta lokalerna, från mindre omfattande till hinder som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. De största hindren identifierades inom omklädningsrum, nödutgångar samt WC. De resultat som framkom i studien kan sättas i relation med tidigare studier som gjorts på tillgänglighet och hinder inom grundskolans lokaler. Resurser i miljön identifierades främst i utomhusmiljön.

En portfolio tas vanligen fram för att visa på vilka kunskaper man förfogar över. I vissa fall handlar det om att visa upp grafiska verk, i andra fall handlar det om att visa tekniska kunskaper. Ibland handlar det dock istället om att slå ihop dessa båda. Det är främst i möjligheten att kombinera presentationen med tekniska och grafiska kunskaper en webbportfolio skiljer sig från en traditionell portfolio. Målet med det här examensarbetet inom IT, medier och design har varit att ta fram en webbportfolio som är tillgänglighetsanpassad för olika typer av människor, då det oavsett målgrupp kan förekomma personer med funktionsnedsättning. Med dessa kommer speciella förutsättningar och större krav ställs på tillgängligheten. Vidare har webben kommit att flyttas från stationära datorer i hemmiljöer till att följa med och vara tillgängligt i stort sett när som helst och var som helst. Detta ställer särskilda krav på en webbplats i form av att förutsättningarna för att titta på denna inte längre går att förutspå på samma sätt som när internet för det mesta användes på stora skärmar. Rapporten syftar till att beskriva den fortgående arbetsprocess som skett under hela examensarbetet, och även att belysa de olika aspekter som behöver tas hänsyn till under arbetet.

Akademiska Hus owns and manages the university facilities in most university towns in Sweden. Bilbergska house in Örebro was built in 2008 by Akademiska Hus, and designed by White Architects. Today's buildings must meet accessibility requirements determined by Swedish Board of Housing, and it is the developer who must ensure that they are fulfilled. Swedish Board of Housing requirements are often vaguely written and interpretation space is large. This report aims to investigate how much of the requirements which are set towards the University and landlord Akademiska Hus are being achieved. This is done by studying the requirements that are set. Next step is making inventory of accessibility for people with disabilities in the house. Any deficiencies will be repaired which will hopefully make the building completely accessible. Knowledge of deficiencies in the house is to be used so that any deficiencies are not repeated in future constructions. This means that unnecessary costs can be avoided and also lead to an improvement in accessibility of the building. Conclusion is that the Bilbergska house has pretty good accessibility, although a lot remains to be improved before it can be said that the house is fully accessible. The most common deficiencies found in this building are lack of signage in premises, handrails and contrast markings. The house is better suited for people with motion disabilities than for people with impaired orientation capacity and impaired vision. Architects should focus more on these types of deficiencies and ensure that those deficiencies are not found in future projects. All disabilities must have equal importance when new buildings are designed. To improve accessibility we should clarify the general advices with various typical examples to make it easier to interpret the advices and avoid mistakes. That should make it easier for planers and expert controllers to check the accessibility in new buildings.Requirements are not fully complied today and in order to be improved we must have better controls. Developers should use certified experts in accessibility during the planning of buildings and local building committee when accessibility is controlled. With better controls and greater awareness of the availability brings us closer towards the goal – which is an accessible and usable community for all citizens. / Akademiska Hus äger och förvaltar universitetslokaler i de flesta universitetsorter i Sverige. Bilbergska huset i Örebro byggdes 2008 av Akademiska Hus och projekterades av White Arkitekter. Dagens byggnader skall uppfylla krav på tillgänglighet som Boverket har bestämt och som byggherren skall se till att de uppfylls. Boverkets krav är ofta vagt skrivna och tolkningsutrymmet är stort. Syftet med rapporten är att se hur stor del av de krav, som är ställda mot universitetet samt hyresvärden Akademiska Hus, verkligen uppnås. Detta görs genom att studera kraven som är ställda. Därefter inventeras tillgängligheten i huset. Eventuella brister åtgärdas så att god tillgänglighet i huset uppnås. Kunskap om bristerna i huset skall användas så att eventuella brister inte upprepas vid framtida nybyggnationer. Det borde resultera i att onödiga merkostnader undviks samt att tillgängligheten i byggnaden förbättras. Slutsatsen av arbetet är att Bilbergska huset har ganska god tillgänglighet, fast en hel del finns kvar att förbättra innan det går att säga att huset är helt tillgängligt. De vanligaste bristerna som hittades är avsaknad av skyltning, ledstänger och kontrastmarkeringar. Huset är bättre anpassat för personer med rörelsehinder än för personer med nedsatt orienteringsförmåga samt nedsatt syn. Arkitekter bör inrikta sig mer på dessa typer av brister, och se till att dessa brister inte påträffas i framtida projekt. Alla funktionshinder skall ha lika stor vikt vid projekteringen av nya byggnader. För att förbättra tillgängligheten borde man förtydliga de allmänna råden med diverse typexempel så att det blir enklare att tolka råden och undvika misstag. Det borde underlätta för projektörer samt för sakkunniga kontrollanter som skall kontrollera tillgängligheten i nya byggnader. Regelverket efterlevs inte till fullo idag och skall det bli förbättring i detta avseende, måste det till bättre kontroller. Certifierade sakkunniga i tillgänglighet borde anlitas av byggherrar vid projektering och av byggnadsnämnder när tillgängligheten skall kontrolleras. Med bättre kontroller och ökad medvetenhet om tillgänglighet, kommer vi närmare det uppsatta målet – ett tillgängligt och användbart samhälle för alla medborgare.

Antalet äldre i samhället ökar, och befintliga byggnader behöver anpassas efterderas behov på tillgänglighet. I dagsläget omfattar det befintliga bostadsbeståndetav flerbostadshus en mängd byggnader från miljonprogrammet, och dessainnehåller många hinder och svårigheter för personer med nedsatt rörelseförmåga. Syftet med arbetet är att undersöka möjligheten för äldre att kunna bo kvarhemma genom att studera vilka åtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassade gemensamma ytorna och närområdet i anslutning till bostaden. Målet är att tareda på vilka de vanligaste åtgärderna är samt studera några metoder som går attanvända vid en tillgänglighetsinventering. En litteraturstudie har genomförts där referensobjekt, lagar, regler och krav sombehandlar tillgänglighet har studerats. En fallstudie har genomförts därtillgängligheten i bostadsområdet Tunet i Mjölby har undersökts. Entréernainnehåller många nivåskillnader i form av trappsteg och trösklar, hiss saknas ochentrédörren är tung att öppna. Det finns inte heller något förråd att placerarollatorer i. Andra tillgänglighetsproblem som finns i området är få sittmöjligheter,otillgängliga uteplatser och långa avstånd till sophantering och parkering. För att studera tillgängligheten i befintliga bostadsområden kan olikainventeringsmetoder användas, till exempel TIBB – tillgänglighet i befintligtboende, Housing Enabler – metodik för bedömning/kartläggning och analys avtillgänglighetsproblem i boendet och Västra Götalandsregionens inventeringsmall.TIBB har använts i praktiken och därefter utvärderats. Mallen lämpar sig för enenklare tillgänglighetsinventering där hänsyn tas till äldres förutsättningar. HousingEnabler uppfattas av författaren som en mer komplett metod. De åtgärder som efter studien anses som vanligast vid en tillgänglighetsanpassningi bostadsområden från miljonprogrammet är att jämna ut nivåskillnader somtrösklar, installera hiss och automatisk dörröppnare. Sophanteringen i området börplaceras så nära entrén som det är möjligt. Dessutom krävs ofta attsittmöjligheterna förbättras, dels genom att fler bänkar placeras ut i området, ochdels genom att placera någon form av sittmöjlighet i anslutning till entrén. Dessaåtgärder förbättrar tillgängligheten och framkomligheten för äldre, och påverkardet psykiska och sociala livet då de äldre blir friare och mer självständiga. Attinstallera en hiss är i många fall en kostsam åtgärd, som därmed vanligtvis integenomförs. För att möjliggöra kvarboende bör därför de gemensamma ytorna i enbyggnad samt närmiljön anpassas för rollatoranvändare. För att en tillgänglighetsanpassning ska bli lyckad är helhetstänkande av storbetydelse. Då enstaka åtgärder genomförs är risken stor att problemen kvarstår.Därför bör en tillgänglighetsinventering genomföras för att studera samtliga av deåtgärder som krävs för att tillgänglighetsanpassa ett område. / The number of elderly people in society is increasing, and the existing buildings need to be adapted to meet their requirements of accessibility. Today a lot of the existing buildings were built at 1965-1975, and these contain many difficulties for people with impaired mobility. The purpose of this work is to explore the possibility of the elderly to continue living at home by studying the actions needed to adapting the common areas and the neighborhood. The goal is to find out what the most common measures are, and study some methods that are possible to use for an accessibility inventory. A literature review has been made, where reference objects, laws, rules and requirements regarding availability have been studied. A case study has been made, where a study of the availability of the residential Tunet in Mjölby. The entrances contain many different levels like steps and thresholds, there is no elevator and entrance door is heavy to open. There is also no storage to place walkers in. Other accessibility problems that exist in the area are few benches, inaccessible patios and long walking distances to the waste disposal and parking. To study the availability of existing residential, different survey methods were used, such as TIBB - availability of existing housing, the Housing Enabler - Methodology for the assessment/survey and analysis of accessibility problems in housing and Västra Götaland inventory model. TIBB has been used in practice and then evaluated. The inventory tool is suitable for a basic accessibility inventory which takes account of elderly people’s conditions. The measures that are most common in residential areas from the 1965-1075 is to smooth out differences in levels, like thresholds, installing an elevator and automatic door openers. Waste disposal in the area should be located as close to the entrance as possible. Usually the possibility to rest by sitting down needs to improve, partly by placing more benches in the area, and partly by placing some form of sit opportunity in the entrance area. These measures improve the availability and accessibility for the elderly, and affect the mental and social life as they become more independent. To install an elevator is in many cases a costly measure, and thus mostly not being made. To enable for elderly to keep living in their homes, the public areas of a building and the neighborhood should be adapted. For an availability adjustment to be successful is the holistic approach of great importance. When individual measures are implemented with no holistic approach, is the risk that the problems still remains high. Therefore, an accessibility survey should be made, to study all of the measures required to adapt the availability of a neighborhood.

Back and forth is a study on wayshowing at events focusing on the Siesta festivalin Hässleholm. For several years the interest in festivals has increased, whichhas contribute to expansion among festivals. The Siesta festival in Hässleholm istoday one of the major festivals in Sweden, attracting 10 000 visitors each year.The festival’s strong expansion has contributed to disorientation in the festivalarea, because it has never been constant from year to year. A side effect of this isthat the orientation is a constant problem.Therefore this study aims to investigate how a clearer route guidance systems onthe Siesta Festival can be designed based on existing designprinciples onguidance and orientation and how the information can be accessable towheelchair users and those with some kind of colourblindness?Surveys among festival visitors and interviews with the festival organizers for thefestival showed which navigation strategies that are most used on festivals. Thestudies also showed that respondents perceived that festival information may beunclear or inadequate. Interviews with the Siesta festival organizers showed howthe festival worked with availability, it also emerged that the Siesta festival mustadapt to local area and therefore can not hold a constant festival area.Based on theories of wayfinding systems, cognitive frames of reference fororientation and based on studies of this report a sign system was designed todirect festival visitors at the Siesta Festival. The sign system is based on adirectional sign, where the sign in it´s form shows direction, and at a higherheight in the context the information gets visible and legible through twolanguages.The conclusions of this report is that further studies and evaluations is needed tobe done to examine how this propose work in kontext and towards thetarget group. Although materials and construction should be reviewed andstudied furthermore. / Hit och tillbaka är en studie om vägvisning på evenemang med fokus påSiestafestivalen i Hässleholm. Sedan flera år tillbaka har intresset för festivalerökat, och vilket har inneburit att många festivaler har expanderat.Siestafestivalen i Hässleholm är idag en av de större festivalerna i Sverige ochlockar 10 000 tals besökare varje år. Festivalens starka expandering har bidragittill att festivalområdet aldrig har varit konstant från år till år och en bieffekt avdetta har blivit att orienteringen är ett ständigt problem.Arbetet syftar till att undersöka hur ett tydligare vägvisningssystem påSiestafestivalen kan utformas utifrån befintliga designprinciper kring vägvisningoch orientering och hur informationen dessutom kan göras tillgänglig förrullstolsbundna och de med någon form av färgblinhet?Genom enkätundersökningar bland festivalbesökare och vid intervjuer medfestivalarrangörer för festivalen framkom vilka navigeringsstrategier som ärmest använda på festival. Studierna visade också att respondenterna uppfattadeatt festivalinformation kan vara otydlig eller otillräcklig. I intervjuerna medSiestafestivalens arrangörer framgick på vilket sätt festivalen arbetattillgänglighet, det framgick också att festivalen får anpassa sig till närområdetoch därför kan inte hålla ett konstant festivalområde.Utifrån tidigare teorier om vägvisningssystem och kognitiva referensramar förorientering samt efter studierna i detta arbete formgavs ett skyltsystem för attleda festivalbesökarna på Siestafestivalen rätt. Skyltsystemet bygger på en formav ”directional sign” där skylten i sin form visar vägriktning, och med en högrehöjd för sammanhanget blir skyltningen synlig och tydlig genom två språk.Slutsatserna för arbetet är att vidare studier och utprovningar behövs göras föratt undersöka hur förslaget fungerar i sammanhanget och mot målgruppen.Även material och konstruktion bör ses över och studeras vidare.

Att ständigt vara tillgänglig och hantera inkommande e-post under en arbetsdag kan skapa upplevelse av stress. Syftet med studien var att se om skattningen av stressen minskade om en procedur som liknar traditionell postmottagning tillämpades. Studien genomfördes som ett experiment på en IT-avdelning. Deltagarna delades upp i en kontrollgrupp som arbetade som vanligt med sin e-post och en försöksgrupp som arbetade enligt instruktion. Studien pågick under 8 veckor och stressmätning genomfördes vid tre tillfällen, innan start av experimentet, efter 4 veckor och efter ytterligare 4 veckor. Resultatet visade att stresskattningen var högre för kvinnor medan männens stressupplevelse inte påverkades alls. Den ökade stresskattningen tog sig uttryck i en ökad takt i det egna beteendet, negativ känslomässig upplevelse i relation till andras beteende samt känslan av brist på inre kontroll. Utifrån resultatet är det angeläget att forska vidare på området så länge e-post förblir ett centralt arbetsverktyg. / To be readily accessible and constantly manage incoming e-mail in a working day can create perception of stress. The purpose of this study was to see if the perceived stress was reduced if a procedure similar to traditional mail handling was used. The study was conducted as an experiment in an IT department. Participants were divided into a control group who were working as usual with their e-mail and a test group that worked according to given instructions. The study lasted for 8 weeks and the stress was evaluated on three occasions, before the start of the experiment, after 4 weeks and at the end. The results showed that perceived stress level increased with women, while men's stress levels were not affected at all. The increased stress showed itself in an increased work pace, negative emotional experience in relation to the behavior of others and the feeling of a lack of internal control. Based on these results, it is certainty that further research in this area is needed as long as e-mail remains a key work tool.

This thesis aims to increase understanding and knowledge of issues affecting the redevelopment of older office buildings to housing. The rising demand for housing in recent years has resulted in a need and an increase in cost housing projects. The need has led property owners wanting to build old office buildings to apartments. The case study is carried out in Lycksele town and in close contact with consultancy TM (Technician Mercantile) – consulting, which has operations in the area. Rebuilding usually involves a combination of old and new ideas to satisfy a need. This is a broad topic within building design where the physical building characteristics are of important. This work investigates ways to rebuild and modernize a house from the 1950s with regard to: accessibility, noise, fire and energy. The methodology used in the work consists of scientific literature and a case study that includes interviews and sketch work of an office building in Lycksele. These methods are used to answer to questions that are generally asked and may be used for other office buildings being converted into housing. In the case study are different options presented with possible solutions to the redevelopment of the property Mobacka 2 to residential. The property Mobacka 2 has a character and design typical which are typical of the 1950s, giving the understanding and knowledge of the issues arising from the conversion of older office building to apartment building. It's a big project to convert a former office building into flats and there is much to think about in a reconstruction project, the conclusions of the report is to Internal accessibility of each plan can be managed. Accessibility to the second floor get as a consequence more difficult to handle in terms of placement of the elevator. Technical changes needed to meet today´s building requirements for sound; fire and energy require complementation on the inside and outside of the construction. Complementation for noise, remedy and results are difficult to judge.                   Keywords Fire, energy, noise, refurbishment, accessibility / Detta examensarbete syftar till att öka förståelsen och kunskapen kring frågor som har betydelse vid ombyggnation av äldre kontorsfastigheter till bostäder. Den stigande efterfrågan på bostäder har under de senaste åren resulterat i ett behov och en ökning av kostnadseffektiva bostadsprojekt. Behovet har lett till att fastighetsägare vill bygga om gamla kontorshus till flerbostadshus. Fallstudien i Lycksele genomfördes i nära kontakt med konsultföretaget TM (Teknisk Merkantil)- Konsult, vilka har verksamhet på orten. Ombyggnation innebär vanligtvis en kombination av gamla och nya idéer för att tillfredsställa ett behov och är ett brett ämne inom byggnadsutformning där de fysiska byggnadsegenskaperna är betydelsefulla. Det här arbetet utreder olika möjligheter att bygga om och modernisera hus från 1950-talet med hänsyn till tillgänglighet, ljud, brand och energi. Tillämpade metoder i arbetet utgörs av vetenskapliga litteraturstudier samt en fallstudie som innehåller intervjuer och skissarbete på en kontorsbyggnad i Lycksele. Metoderna används för att svara på frågeställningar som är generellt ställda och kan användas vid andra kontorsfastigheter som byggs om till bostäder. I fallstudien tas olika alternativ fram med möjliga lösningar till ombyggnation av fastigheten Mobacka 2 till bostadshus. Fastigheten Mobacka 2 har en karaktär och konstruktion som är tidstypisk för 1950-talet vilket ger förståelse och kunskap om de frågor som uppstår vid ombyggnad av äldre kontorsfastighet till flerbostadshus. Det är ett stort projekt att omvandla en f.d. kontorsbyggnad till flerbostadshus och det finns mycket att tänka på vid en ombyggnation, slutsatserna av rapporten är att: Den inre tillgängligheten på respektive plan kan hanteras. Tillgänglighet till andra plan får som konsekvens mer svårhanterade åtgärder beträffande hissars placering. De tekniska förändringar, som behövs för att tillgodose dagens krav för ljud, brand och energi kräver kompletteringar i och på konstruktionen. Vid kompletteringar för ljud är åtgärder och resultat svårbedömbara.   Nyckelord Brand, energi, ljud, ombyggnation, tillgänglighet,