<p>Vi lever i en tid med pågående klimatförändringar och med reducerade tillgångar av naturresurser. En ökad källsortering kan bidra till en minskning av problemen, genom att vi återgår till ett mer kretsloppsanpassat samhälle. För att öka källsorteringen kan det krävas vissa attityd- och beteendeförändringar. Genom en enkätstudie med slumpmässigt urval av personal på Landstinget i Östergötland och Linköpings universitet, undersöktes deras nuvarande attityder och beteende gentemot källsortering. Resultaten visar att trots att majoriteten tycker att källsortering är viktigt, källsorterar de ändå inte i tillräcklig utsträckning i enlighet med Miljöbalken och EU: s avfallshierarki. En förbättrad tillgänglighet till sorteringsenheter, en lättfattlig och rätt vinklad information tillsammans med en ökad kunskap kan, enligt respondenterna, leda till en ökad källsortering,</p>

<p>Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.</p> / <p>Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.</p><p>The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.</p><p>The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.</p>

<p>Tillgängligheten i samhället har ökat under årens lopp, vi förflyttar oss längre sträckor på kortare tid än tidigare. Ökad tillgänglighet ökar kraven på snabba och välfungerande transporter. För att undvika så många hinder som möjligt i vägnätet utesluts vissa orter från vägar med hög hastighet genom att etablera förbifarter till dessa orter. Syftet med rapporten var att undersöka hur Vaggeryds kommun påverkades när genomfartstrafiken i de två centralorterna omdirigerades genom att en förbifart etablerades. Utifrån syftet skapades fyra frågor som undersökte vilka konsekvenser som uppstod i och med etablering, om centralorternas struktur hade förändrats, om förbifarten hade skapat positiva effekter som kommunen tagit tillvara på och om det hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen. Forskningen baserades på kvalitativa och kvantitativa metoder. Kvalitativa i form av intervjuer och litteratur samt enkäter och statistik från tidigare år som räknades till den kvantitativa metoden. Teorier angående undersökningen hämtades från tidigare forskning inom området och från forskning om regionförstoring och tillgänglighet. I teorin angående regionförstoring togs begreppet nodalt nätverk upp. Begreppet syftade på att orter sågs som noder och infrastrukturen som nätverk. För att öka tillgängligheten i en region var nätverken tvungna att förbättras och bli snabbare. Därav flyttades orter som tidigare tillhörde nätverkets centrum ut mot periferin. Detta ökade tillgängligheten till en del orter men minskades till andra. I och med detta uppstod en ”värdshus-förbi effekt” och regionförstoringen sågs som en skenbild då tidigare centrumnoder hade offrats för att öka tillgängligheten. Etableringen av förbifarten hade en positiv effekt på kommunen och att flera av utfallen var kopplade till varandra. Resultatet visade att det hade skett en regionförstoring och att kommunens centralorter hade till viss del ändrat karaktär. Det visades sig även att det inte hade uppstått en ”värdshus-förbi effekt” i och med etableringen av förbifarten.</p>

Vårt syfte i vår studie är att undersöka hur idrottslärare uppfattar sitt inkluderande uppdrag och talar om hur de arbetar mot målet en skola för alla. Vi intervjuade fem idrottslärare på olika skolor. Vi ställde olika frågor till idrottslärarna om bland annat bemötande, anpassningar, motivation, tillgänglighet och delaktighet. Efterhand som vi transkriberade intervjuerna identifierade vi fyra kategorier i materialet. Den första kategorin ”en skola för alla” innehåller lärarnas upplevelser av arbetet mot målet en skola för alla. ”Motivation” är den andra kategorin, där lärarna uttrycker hur de motiverar alla elever att delta i undervisningen. Under kategori tre, ”bemötande”, kom vi fram till att de flesta lärare ansåg att det var viktigt att bemöta alla elever olika. Den fjärde kategorin blev ”anpassningar”, där lärarna talade om olika sätt att anpassa sin undervisning så att alla elever känner delaktighet. Resultatet av vår studie visar att lärarna har skilda uppfattningar om en skola för alla, men att vi även kan se vissa likheter. Det mest uppseendeväckande med vårt resultat är att flera av idrottslärarna ansåg att det redan var en skola för alla, trots att de inte hade haft särskilt många elever med till exempel funktionsnedsättningar.

The initiative for this project was taken by Benteler Engineering Services, as a result of having identified areas of improvement, in designated accessible areas like the wheelchair spot onboard buses. Depending on a wheelchair to be able to move around can understandably be challenging. Public transport is a common good in today`s society, however despite the measures taken towards adjusting to accessible needs, the majority of those being disabled chose different alternatives of transportation. This is due to reasons such as the drivers' poor attitude, furthermore the limitations of the space allocated to accessible needs, as people with strollers also use these spots onboard. Also, some wheelchair users find the rides unsafe, as they could easily fall over during without the appropriate space for them onboard the buses etc. These are only a few reasons why other options are sought out, i.e. private cars or taxis. The focus of the project has been to create a dialogue with the wheelchair users, in order to address the issues and challenges they are often faced with. To be successful in doing so, various unions have been contacted, followed by questionnaires and workshops with people from all professions – Engineers, bus drivers and those who assist the disabled. The result of this project is a 3D drawing designed in Catia V5. The drawing contains the four sub-functions that the users expressed most worries of. Keywords public transport, wheelchair spot, wheelchair users, accessibility, universal design, anthropometry

Detta kandidatarbete behandlar rumsbegreppet och dess komplexa uppbyggnad, bestående av både den fysiska och sociala dimensionen. Tidigare forskning visar att det råder en mångtydig uppfattning om vad som definierar ett rum. Det innebär att det offentliga rummet behöver defineras för varje sammanhang det förekommer i för att det ska kunna förstås. Det offentliga rummet har historiskt sett alltid haft en betydelsefull roll i samhället. Det har utgjort en arena för politik, handel och vardagliga händelser, och verkat som en central mötesplats i staden. Under 1900-talet har samhällsförändringar skett som inneburit att ifrågasättandet av det offentliga rummet väckts. Konkurrerande arenor för möten har uppstått, och trenden för de offentliga rummen är att användningen har minskat. Problematiken återspeglas i Västerviks stadskärna, där Stora torget  idag snarare fungerar som en passage för förbipasserande och utgör inte ett offentligt rum som människor väljer att uppehålla sig i.   Med utgångspunkt i det socio-spatiala perspektivet problematiseras förhållandet mellan de offentliga rummens fysiska utformning och de sociala relationer som tar plats i rummet, och till vilken grad fysiska medel kan påverka den rumsliga användningen. Forskning visar att det inte går att fastställa med säkerhet till vilken grad  den fysiska gestaltningen kan bestämma användningen, eftersom den fysiska planeringen enbart kan möjliggöra för användning av offentliga rum, inte styra den.  Studien utgår ifrån urbanteoretiska gestaltningsprinciper då förändringar av stadsstrukturen med skiftande paradigm och stadsbyggnadsideal påvisat behovet av urban design. Utifrån verk publicerade av Camillo Sitte, Gordon Cullen, Jane Jacobs och Jan Gehl konkretiseras faktorer som möjliggör för ett mer användbart rum. Dessa har gett upphov till fyra operativa begrepp: rumslig identitet, rumslig användning, rumslig tillgänglighet och rumslig trygghet, som verkar som ett analysverktyg för fallstudien av Stora torget.  Utifrån de identifierade operativa begreppen har en platsanalys genomförts av Stora torget. Genom observationer och intervjuer har det offentliga rummet analyserats. Ett gestaltningsförslag har därefter utarbetats för torget med syfte att öka dess fyra rumsliga egenskaper: identitet, användning, tillgänglighet och trygghet.

Distriktssköterskans arbete under kvällar och helger i kommunal hemsjukvård beskrivs inte ofta i vetenskapliga artiklar. Stor del av arbetet på jourtid sköts via telefon och från bilen där distriktssköterskan inte har tillgång till några journaler eller annan information om patienterna hon ansvarar för. Att ge råd, handleda och svara på frågor är huvudsakliga arbetsuppgifter och de som ringer är främst hemtjänstpersonal men samtalen kommer också ifrån andra sjukvårdsinrättningar och andra kollegor. Krav på tillgänglighet präglar arbetet. Vår fråga inför denna studie var hur rustade distriktssköterskorna är i sin uppgift och om de kan hantera detta arbetssätt. Syftet med denna studie var att studera de förutsättningar som påverkar distriktssköterskans vårdmöten via telefon på jourtid. Studien har genomförts som en observationsstudie. Under arbetspass jourtid har sju distriktssköterskor verksamma inom kommunal hemsjukvård i två västsvenska kommuner blivit observerade i sin yrkesutövning. Utifrån en kvalitativ innehållsanalys analyserades sedan datamaterialet. Fem kategorier trädde fram i analys av materialet. Dessa beskriver förutsättningar som påverkar distriktssköterskans kommunikation i telefonmötet. Tillgänglighetskrav, professionalitet, kommunicerbarhet, säkert förhållningssätt och inställning och förutsättning till teknik. Studien visar att distriktssköterskor prioriterar tillgänglighet före säkerhet och att de så gott som alltid väljer att svara i telefonen när det ringer. Det förefaller som att de är korrekta och professionella med god förmåga att kommunicera oberoende av yttre omständigheter. Distriktssköterskornas inställning till teknik varierar. Krav på tillgänglighet påverkar säkerhetsaspekter i yrkesutövandet. I studiens diskussionsdel diskuteras resultatets huvudfynd relaterade till tidigare forskning.

Tillgängligheten upplevs som en av de minst uppskattade delarna inom svensk sjukvård idag. Bakgrunden till projektet kommer från företagen Praktikertjänst och Cityakuten, som utifrån en enkätundersökning valt att inleda ett projekt med avsikt att förbättra tillgängligheten. Syftet med studien är att utvärdera tillgängligheten, identifiera problemen och ge förslag på förbättringsmöjligheter. För att kunna hitta lösningar på problemen besvarades frågorna: ”Kan en digital artefakt öka upplevelsen av tillgänglighet inom sjukvården?”, ”Hur ser dagens patienttillgänglighet ut och hur kan denna kunskap ge förslag till en förbättrad vårdupplevelse?” och ”Kan prioriteringen av patienter skötas med hjälp av en digital artefakt?”. Genom att undersöka dessa frågeställningar har olika lösningar på tillgänglighetsproblemet analyserats. Tillgängligheten mellan vårdgivare och vårdtagare är idag mycket begränsad och sker i de flesta fallen via telefonkontakt eller genom besök på vårdplatsen. Patienten har en mycket begränsad tillgång och möjlighet att överskåda och följa upp sin vård både före och efter besöket. Onlinebokning med hjälp av en applikation är lösningsförslaget som projektet har fokuserat på. På grund av projektlängden avgränsades applikationen till en interaktiv prototyp som illustrerar hur den färdiga applikationens flöde skulle kunna se ut. Prototypen skapades med hjälp av HTML, CSS och jQuerry Mobile i utvecklingsmiljön Sublime Text. Genom en designfas bestående av studiebesök, intervjuer och informationssökning har prototypen designats med syfte att illustrera potentiella åtgärder i tillgänglighetsproblemet samtidigt som designen ska tillfredsställa den stora målgruppen. Den interaktiva prototypen kan skräddarsy bokning och kölappssystem för varje mottagning, hjälpa patienterna till rätt vårdnivå, ge patienten möjlighet att själv redigera informationsuppgifterna och erbjuda läkaren möjlighet att återkoppla till patienten. Detta ger patienten möjligheten att engagera sig och vara mer delaktig i sin vård. Designen är utformad med enkla, neutrala formgivningar med tydliga färger och simpla beskrivningar både för att se estetiskt tilltalande ut och för att underlätta flödet för användaren. Resultatet av den digitala artefakten indikerar på att tillgängligheten kan förbättras då artefakten underlättar information och kommunikation mellan vårdtagare och vårdgivare samt möjliggör kortare väntetider då patienterna snabbare kommer till rätt vårdnivå genom prioritering i prototypen. De användartesterna som genomfördes bestod av mindre deltester för att testa funktionerna vart eftersom de färdigställdes. Testerna som utfördes tyder på att tillgänglighetsintrycket förbättras och att väntetiderna på mottagningarna minskar. Slutsatsen av denna undersökning är att denna digitala artefakt kan förbättra tillgängligheten inom vården. / The Availability is the least appreciated parts of the Swedish health care today. The background to the project comes from the companies Praktikertjänst and Cityakuten who started a project based on a survey, with the intentions to improve availability in Swedish health care. The purpose of this study is to evaluate the availability, identify the problems and give recommendations on how to improve it. To be able to find the solution to the problem, the questions: “Can a digital product increase the experience of availability within the healthcare?”, “How do the patients experience todays availability and how can this knowledge give suggestions on how to improve the health care experience?” and “Can the priorities of a patient be handled with help of an digital product?”. By investigating these issues, different solutions on the availability problem has been analyzed. Online booking with the help of an application is the suggestion of a solution that this project has chosen to focus on. Due to the length of the project, the group decided to restrict the application to an interactive prototype who will illustrate how a finished application could be used. The prototype was created by using HTML, CSS and jQuerry Mobile in the development environment Sublime Text. Throughout the design phase consisting of field trips, interviews and information retrieval, the prototype has been designed with the purpose of illustrating the potential workarounds of the availability problem whilst satisfying the large target group. The results of the interactive prototype is a combination of parts after the patients and the health care personnel requests, combined with the employer’s requirements and opinions about the functionality. The interactive prototype can create a booking system and queue ticket system that is customized for each health care center, helping the patients to the right care level, giving the patients the opportunity to edit their contact information and to provide the possibility for the doctor to give feedback to the patient. The design is created with simple and natural shapes with clear colors with related text to make it easier to use the application. Some subtests were made during the project. The tests indicated that users felt improved availability and trust that the time of waiting would be decreased. The conclusion of this study is that this digital prototype can improve the availability of health care.

Syftet med detta självständiga arbete var att kartlägga litteraturmiljön utifrån frågeställningar rörande fyra barns och en pedagogs tankar, sett ur ett normkritiskt och genusperspektiv. Med detta arbete vill vi kartlägga hur det kan se ut i praktiken och vilka tankegångar som kan röra sig ute på en svensk förskola hos både barn och vuxna. Genom att själva observera litteraturmiljön på en utvald avdelning, föra en samtalsintervjuundersökning med fyra barn, två pojkar och två flickor, samt att göra en intervjuundersökning med en pedagog fick vi fram ett resultat som påvisade hur detta kan se ut ur både ett barnperspektiv och ett barns perspektiv. Vår studie visade att det kan finnas genus- och även normkritiska skillnader mellan de olika könen i förskolan – på den utvalda avdelningen tar pojkar större plats än vad flickor gör och de ser olika på böckernas tillgänglighet. Flickorna menade på att man var tvungen att fråga en pedagog om tillstånd för att låna en bok, medan pojkarna menade på att barnen själva kunde välja att ta vilken bok de ville ha. I resultatet framkom det även att det på avdelningen finns en omedveten skillnad hos de tillfrågades, det vill säga både i barnens och den vuxnes svar gällande synen på böckers tillgänglighet i sin litteraturmiljö. Pedagogen menade på att det enligt hen fanns normer kring litteraturmiljön då pedagogen haft samtal med barnen gällande förhållningssättet kring böckerna, men medgav samtidigt att det inte var någonting hen egentligen reflekterat över.

Systembolaget är ett statligt ägt företag som har monopol på försäljning av alkohol i Sverige. Deras mål är att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt utan vinstmaximering, syftet med försäljningen är inte att sälja fler artiklar. Butikskommunikation är en inriktning inom rumslig gestaltning som intresserar mig. I samband med ett besök på en av Systembolagets butiker insåg jag att det fanns problem med den nuvarande butikslayouten. En kontakt påbörjades med personal på huvudkontoret och efter ett möte hos dem startades ett samarbete för att ta fram ett förslag på hur deras butikslayout kan ändras. Utifrån metoder som rumsanalys, observation och intervju med butikspersonalen gavs en helhetsbild över den nuvarande butikslayouten och vilka delar som eventuellt skulle behöva ändras. Med hjälp av insamlad information i form av teorier har ett gestaltningsförslag tagits fram, det visar hur en butikslayout kan utformas för att vara tillgänglig, framkomlig och strukturerad. / <p>För att få förståelse i hur butikskommunikation fungerar i detta sammanhang se Systembolagets reklamfilm på: https://www.youtube.com/watch?v=L4t-fCKQCP4</p>