Syftet med föreliggande studie är att få en djupare förståelse för hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten förstår förskolans utemiljö som arena för delaktighet och tillgänglighet för barn med fysiska funktionsvariationer. I denna studie undersöks vad förskolans pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten säger om delaktighet och tillgänglighet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer samt hur pedagoger, förskolechefer och Specialpedagogiska skolmyndigheten talar om arbetssättet i utemiljön utifrån barn med fysiska funktionsvariationer. Studien tar utgångspunkt i problematiken gällande att forskningsläget idag inte inkluderar barn med fysiska funktionsvariationer i utformningen av förskolans utemiljö. Tidigare forskning inom området lyfter bland annat utformningen av förskolans utemiljö i relation till barns lärande, utemiljöns tillgänglighet samt ett inkluderande arbetssätt. Det vetenskapsteoretiska utgångspunkt för föreliggande studie är hermeneutiken med hermeneutisk cirkel som metod. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där sju pedagoger medverkat samt intervju på distans där tre förskolechefer medverkat samt representanter från Specialpedagogiska skolmyndigheten. I resultatet framgår det att pedagogerna upplever ett stort ansvar i att utforma utemiljön ur ett funktionsvariationsperspektiv samt att pedagogerna upplever att barn med fysiska funktionsvariationer inte är delaktiga i utemiljön på grund av bristen på tillgängligheten, vilket även besvaras av förskolecheferna. Resultatet visar att det är svårt att utforma utemiljön så att den tillgodoser alla barns behov och att den inte kan anses som tillgänglig eftersom barn med fysiska funktionsvariationer inte är självständiga i den. Resultatet visar även att myndigheternas och förvaltningarnas föreskrifter är öppna för tolkning samt att det inte finns lagar kring utformningen av utemiljön ur ett funktionsvariations- och tillgänglighetsperspektiv vilket innebär att det inte finns någon skyldighet till att anpassa utemiljön.

Studiens syfte har varit att undersöka hur förskollärare upplever begreppet inkludering, hur de beskriver sig arbeta med det samt vilka erfarenheter de har av inkluderingsarbetet i förskolan. För att få svar på vår frågeställning kring vilka möjligheter och svårigheter förskollärare upplever i arbetet med inkludering har personliga intervjuer genomförts. I undersökningen har fyra förskollärare medverkat från två olika förskolor. I resultatet framkommer det att samtliga förskollärare ser på begreppet inkludering som viktigt och aktuellt. Förskollärarna har gemensam syn på att inkludering innebär att alla barnen får möjlighet att vara delaktiga i förskolans verksamhet utifrån de egna förutsättningarna. Alla förskollärare är även överens om att pedagogen har en central roll i hur möjligheterna för inkludering utformas, men det pedagogiska arbetet sker på olika sätt på de två olika förskolorna. Förskollärarna beskriver barns möjligheter till inkludering som beroende av en närvarande pedagog som är lyhörd för barnens behov. Vidare lyfts miljön som en betydelsefull faktor där barns möjlighet till deltagande kan möjliggöras eller begränsas. Barns sociala samspel med varandra är återkommande i intervjusvaren och det sociokulturella perspektivet sätts i relation till det resultats som lyfts fram.

Föreliggande studie har undersökt det sensomotoriska hjälpmedlet tyngdväst. Genom tryck och kontakt med kroppen på olika sätt ska tyngdvästen ge lugn och koncentration åt personer som är hyperaktiva eller är oroliga på annat sätt. Användandet av tyngdvästar har främst utvecklats från den amerikanska forskaren Jean Ayres (1988) teorier om den neurologisk funktionen sensorisk integration. Studiens syfte är att undersöka om användandet av tyngdväst gör miljön i förskola och förskoleklass mera tillgänglig för barn med koncentrationsproblem, hyperaktivitet och/eller bristande impulskontroll. Metoden som använts är en explorativ kvalitativ studie i form av intervjuer. Intervjupersonerna i studien är två förskollärare, två specialpedagoger, en arbetsterapeut och en förälder kring två barn i förskola och förskoleklass. Eftersom studien enbart rört sig kring två barns användande av tyngdväst är det svårt att dra några generella slutsatser av studien men resultatet pekar på att användande av tyngdväst till viss del kan ge lugn och koncentration. Resultaten indikerar att användandet av tyngdväst även kan ha viss betydelse för den fysiska, den sociala och den didaktiska tillgängligheten i förskola och förskoleklass.

Google Translate helps people around the world to translate from one language to another, and translates about 100 billion words every day. The translation is used for all types of information, for essays, on websites, social media or for every day communication. Companies and organizations can reach people all over the world by offering machine translation on their websites. This means that companies and organizations can spread their messages and their products to a much larger group of people. However, in order for the information to be correct, there must be an availability regardless of language. It is therefore interesting to find out if the usefulness of Google Translate as machine translation can affect the availability of websites. The purpose of the study is to find out if Google Translate as machine translation can affect a website's usefulness in translating the information provided by the website. The purpose of the study is limited by merely examining in what ways the usability and availability of the information "About Us" on government and municipal websites is affected by Google Translate as machine translation. The method used in the study is usability tests where a think aloud observation was conducted with study participants who tested the websites using task scenarios. The result of our study showed that Google Translate is useful as machine translation on websites. In conclusion, however, we discussed whether the results could have been affected due to the delimitations we made, such as language selection, websites and method.

Systemet som kallas Beroendekartan skall kunna användas av anställda på Försäkringskassan IT för att ta fram information om kodberoenden. Tekniken för att ta fram och visa informationen är utvecklad, men webbgränssnittet som användare möter är inte så intuitivt som det borde vara, och risken är att den tänkta användaren har svårigheter att använda webbgränssnittet för att hitta den information hen behöver. Rapporten skall genom användbarhetstester undersöka webbgränssnittets användbarhet och föreslå förbättringar. Förbättringar kommer att fokusera på webbgränssnittet och presenteras i form av mockups. Rapporten kommer också gå in på webbgränssnittets användarvänlighet och om språket i systemet är väl anpassat till användaren..

Syfte: Syftet med vår studie är att öka förståelsen för hur dagens chefer inom tjänstemannasektorn upplever det gränslösa arbetslivet. Metodik: Med syfte att besvara vår problemformulering har en kvalitativ studie genomförts med en induktiv ansats. Studien har bestått av semistrukturerade intervjuer med chefer inom tjänstemannasektorn i Kalmar län. Slutsats: Dagens gränslösa arbetsliv upplevs genom ökade krav ha övergått till ett ständigt arbete genom den nya tillgängligheten och krav från olika håll. För att klara av det gränslösa arbetslivet är det viktigt med tydlighet, skillnader i roller samt begränsningar i arbetet för att skapa balans genom återhämtning.

Handelsområden är inget nytt påfund. Redan antikens civilisationer hade offentliga marknader där varor såldes och bytte ägare. Marknader och handelsområden har sedan dess varit en central del av städer. I samband med industrialiseringen och något senare, bilismens intåg, har dock flera stora förändringar skett i hur vi handlar. När en större andel av befolkningen fick tillgång till bil kunde handelskedjor flytta långt utanför städerna där marken var mycket billigare och lättillgänglig. Handel i halvexternt läge är många gånger i konflikt med kommunens mål och strategier som ofta förespråkar social hållbarhet och tillgänglighet. Handelsområden kan bidra till att skapa barriärer i tätorterna eftersom de i regel ligger samlat i ett kluster relativt centralt. Sådana handelsområden besöks i regel enbart under dagarna medan platserna nattetid kan upplevas ödsliga och otrygga. Brist på gång- och cykelvägar, smidig kollektivtrafik samt funktionsblandning bidrar till att ytterligare förstärka barriäreffekten. Utöver det låser handelsområden som är byggda efter bilens behov fast oss i ett fortsatt bilberoende. Denna studie syftar sig till att undersöka hur halvexterna handelsområden i medelstora svenska städer kan utvecklas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Detta genomförs genom en fallstudie på handelsområdet Giraffen i Kalmar samt en omvärldsanalys över hur andra aktörer hanterat tillgänglighet i projekt på olika skalor och med varierande syften. Undersökningen innefattar ett gestaltningsförslag på två skalor där de lärdomar som dragits av analysen appliceras. Avslutningsvis diskuteras hur undersökningen besvarat syftet och frågeställningen.

Abstract Denna studie syftar till att finna de vanligaste resonemangen kring Uppsalastudenters alkohol- och träningsvanor utifrån ett geografiskt tillgänglighetsperspektiv, då forskning för specifikt dessa förhållanden inte genomförts för den lokala kontexten (Uppsala universitet). Studien är en intervjubaserad och genomfördes med sex studerande. Intervjuerna syftar till att fånga upp resonemang och tankar kring hur de motiverar träning och alkoholaktiviteter, vad avstånd och prissättning har för roll kopplat till dessa och vilken roll dessa aktiviteter har för dem. Eftersom att tidigare forskning kring detta är begränsat avsågs uppsatsen att tolkas som pilotstudie för att testa relevansen i att studera dessa ämnen tillsammans. Resultatet visade att sociala sammanhang har en viktig roll i att delta på alkoholrelaterade aktiviteter, samtidigt som de individuella målsättningarna är centrala för träning. Avstånd och prissättning är inte direkt påverkande när det gäller alkoholrelaterade aktiviteter samtidigt som träningsaktiviteter kan påverkas om avståndet till dessa är för lång, eller om priserna antingen är för låga eller för höga.

No description available.

Tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid i relation till upplevd stress har uppmärksammats i media under de senaste åren. Studier som har undersökt sambandet har dock visat motsägande resultat. Syftet med denna studie var därför att undersöka om arbetstagares upplevda stressnivå kan förklaras utifrån graden av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid. Studien utfördes bland arbetstagare på företag i södra och mellersta Sverige av olika yrkeskategorier där 61 personer deltog, varav 23 var män och 38 var kvinnor. Instrumentet som användes var Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) tillsammans med egenkonstruerade frågor angående demografisk information, antal arbetstimmar per vecka samt grad av tillgänglighet utanför arbetstid. Resultatet visade inget signifikant samband mellan grad av tillgänglighet via jobbmail utanför arbetstid och upplevd stress hos studiedeltagarna. Dock visade resultatet en signifikant negativ trend mellan ålder och upplevd stress, där upplevd stress avtog med stigande ålder. / Availability through work e-mail outside of working hours in relation to perceived stress has got more attention in the media during the last few years. Previous studies about the topic has shown contradictable results. The purpose of this essay was to investigate if the perceived stress-level among employees could be explained by the availability through e-mail outside of working hours. The study was conducted among workers in the southern and middle part of Sweden with different occupations. There were 61 participants, 23 males and 38 females. To measure stress-level Perceived Stress Scale 10 (PSS-10) was used. The participants were also asked to answer demographic questions, working hours per week and availability outside of working hours. The results did not show any statistically significant relationship between the amount of availability through e-mail outside of working hours and perceived stress-level among the participants. However, we did find a significant negative trend between age and perceived stress, where the perceived stress level decreased with increased age.