Informations- och kommunikationssamhällets utveckling har under de senaste åren lett till att dagens arbetsliv kännetecknas av gränslöshet. I och med att såväl geografiska som kommunikativa hinder övervunnits har arbete möjliggjorts var och när som helst. Flexibiliteten skapar goda förutsättningar för individen att själv bestämma över sin vardag, men kan i många fall leda till stress. Flera forskare förespråkar reglering av tillgänglighet på organisatorisk nivå för att minska den arbetsrelaterade stressen som orsakats av gränslösheten, men få företag tillämpar policys av detta slag. Denna studie ämnar undersöka om policys som reglerar tillgänglighet kan skapa distinktion i det gränslösa arbetslivet och på så vis minska den stress gränslösheten kan medföra. I studien används stressorerna krav, kontroll och stöd för att ge en indikation om individens upplevda stress. 14 intervjuer genomfördes med individer från organisationer som kännetecknas av utbredd gränslöshet. Djupintervjuerna låg till grund för kartläggningen av hur policys påverkar stressorerna med gränslöshet som medierande variabel. Studien indikerar att policys kan påverka stressorer så de leder till minskad upplevd stress men att detta förutsätter att policyn är omfattande och tydlig.

Digitaliseringen, det sägs att den aldrig kommer gå så långsamt som det gör nu. Med andra ord tror vi att utvecklingen kommer ske i allt snabbare takt i framtiden.  I dagens samhälle har de flesta tillgång till mobiltelefon och dator både på arbetet men också i hemmet. Detta får oss att fundera över hur individen egentligen skall förhålla sig till tekniken för att få en balans i livet. Vi valde att skriva om detta ämne för att vi hade en förförståelse om ämnet digitalisering. Vi ville därför studera om våra förutfattade meningar om ämnet överensstämde med verkligheten och befintlig forskning.  Syftet med denna studie var att undersöka hur den enskilde individen påverkas av digitaliseringen specifikt mejl inom arbetslivet. Vi undersökte vilken strategi individen hade för att hantera sin arbetsmejl samt hur individen påverkades av mejlen i arbetslivet. Denna kvalitativa studie innehåller sju djupintervjuer med kvinnliga chefer på en statlig myndighet i Mellansverige.  Valet av att göra en kvalitativ studie föll sig naturligt då vi såg fördelar med att ha detta förhållningssätt till det komplexa och aktuella ämnet digitalisering.  Dels ville vi få reda på hur individen upplevde, hanterade och påverkades av digitaliseringens utveckling och om personliga erfarenheter hos urvalsgruppen påverkade eftersom detta är subtil information.

Förskolan ska enligt läroplanen, Lpfö18, vara en plats där alla barn ska kunna leka, lära och utvecklas enskilt och i grupp. Miljöerna i förskolan kan ses som ett pedagogiskt verktyg där alla barn ska kunna utvecklas och lära efter sina förutsättningar och behov. En viktig fråga är då hur pedagoger använder lärmiljön för att underlätta och stötta för de barn som exempelvis är i behov av extra stöd. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om förskollärares och förskolebarns erfarenheter av och synsätt på tillgängliga lärmiljöer i förskolan. Tillgängliga lärmiljöer ger möjlighet för att barnen ska kunna vara delaktiga i dessa. Om inte lärmiljöerna är tillgängliga för alla barn kommer möjligheten att vara delaktig i förskolans verksamhet vara liten. En kvalitativ metod användes vid datainsamlingen och bestod av samtalsintervjuer och fokusgruppintervjuer med förskollärare och barn. I studien kommer resultatet tolkas och förstås i relation till Lev Vygotskijs perspektiv inom den sociokulturella teorin. Resultatet har även tolkats mot tre specialpedagogiska perspektiv för att teoretiskt förstå respondenternas förhållningssätt kring arbetet med tillgängliga lärmiljöer. Resultatet visar att lärmiljöer är en viktig aspekt för barns utveckling och lärande. Ur barnens perspektiv är det betydelsefullt att det finns en variation av material och en fysisk miljö som gör det möjligt för barngruppen att vara uppdelad i olika rum. Interaktionen mellan alla parter i förskolan är även det en viktig aspekt för barnens synsätt på tillgängliga lärmiljöer. Förskollärarna beskriver att lärmiljöer tar sin form genom medvetna val från pedagogerna där alla barn ges möjlighet att delta utifrån sina behov. Delaktighet i praktiken kan, enligt förskollärarna, gestaltas på olika sätt och där bland annat pedagogers förhållningssätt, valstunder, barn som förebilder och medvetna gruppindelningar är verktyg för detta. Vår slutsats av studien är att både förskollärare och barn är eniga om att pedagogens roll och engagemang är direkt avgörande för vilka möjligheter till lärande och utveckling barnen erbjuds.

Den fysiska miljön på förskolan är en viktig faktor i barns lärande och utveckling. Det är därför viktigt hur miljön är utformad och vilket lekmaterial som finns tillgängligt för barnen. Om förskolemiljön inte är stimulerande utifrån barnens perspektiv kan de hämmas i sin lek, utveckling och sitt lärande. Vi har gjort en etnografiskt inspirerad fallstudie med syftet att undersöka hur utformningen av den fysiska inomhusmiljön på en förskoleavdelning möjliggör och begränsar barns lek utifrån ett barn- och pedagogperspektiv. Vi har valt att använda oss av deltagande observationer samt att komplettera dem med intervjuer med både barn och pedagoger för att undersöka vad som finns tillgängligt för barnen under deras vistelse på förskolan. Resultatet av studien visar att det både fanns en diskrepans och likheter mellan det pedagogerna säger att syftena är i rummen och det vi har sett att barnen leker i rummen. Exempelvis används köket och matsalsrummet till de aktiviteter som pedagogerna tänkt medan soffrummet och samlingsrummet inte används enligt det syfte som pedagogerna haft med rummen. Vi har kommit fram till att en liten variation av lekmaterial resulterar i att barnen leker samma slags lekar. Slutligen har vi har även kommit fram till att barn sällan frågar om material som de inte ser och att tillgängligheten på lekmaterial därför är viktigt.

Vårdens utmaningar kräver en effektiv och tillgänglig primärvård. Resurser behöver användas optimalt och här har distriktssköterskan en viktig roll med sin förskrivningsrätt och breda kompetens. Om distriktssköterskan använde förskrivningsrätten fullt ut kunde en del patienter få snabbare vård, kortare sjukdomsförlopp och minskat lidande. Syftet med studien är därför att undersöka hur distriktssköterskan på vårdcentral upplever sin förskrivningsrätt av läkemedel och vad som påverkar hur den används. Metoden som användes var en kvalitativ intervjustudie utifrån ett livsvärldsteoretiskt perspektiv. Åtta distriktssköterskor medverkade och delade med sig av sina upplevelser. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier: yrkesstolthet, tidsbesparande och förenklande, påverkande faktorer och förväntningar på framtiden. Det framkom att förskrivningsrätten leder till en stolthet över professionen eftersom den förutsätter och därför indirekt resulterar i en bred kompetens. Förskrivningsrätten sparar tid och är avlastande för kollegor på vårdcentralen. Faktorer som arbetssätt och rutiner på vårdcentralen påverkar nyttjandet av förskrivningsrätten men också samarbete och utbildning. Distriktssköterskan har en önskan om att förskrivningsrätten ska utökas i framtiden. Sammantaget visar resultatet att distriktssköterskan ser positivt på förskrivningsrätten, då den ger känslan av att bemästra sin yrkesroll.

In Sweden, the libraries are an establishment with high trust. The library constitutes a meeting place where many activities take place, not just reading-promoting activities. Despite this, a development is seen where libraries are closing. This study examines various advantages and challenges for libraries in terms of three perspectives that are often discussed in urban and spatial planning: collaboration, accessibility and meeting places. The purpose of this study is to investigate the libraries’ conditions from a regional perspective and understand how these are developed in a changing society. In the study, representatives from six regional libraries were interviewed. The results show that libraries in both smaller and larger municipalities have challenges and advantages, although they may look different. Closures are not always evil, accessibility can extend beyond the physical sphere and new groups in society seek to libraries, which increases the importance of meeting places. Political changes can also lead to conflicts between political will and legislation. / I Sverige är biblioteken en kulturinstitution med högt förtroende och utgör en mötesplats för läsfrämjande och andra aktiviteter. Trots detta syns en utveckling där många bibliotek lägger ner. I denna uppsats undersöks fördelar och utmaningar hos bibliotek sett till tre perspektiv som ofta diskuteras inom samhällsplanering: samverkan, tillgänglighet och mötesplatser. Syftet är att undersöka bibliotekens förutsättningar och uppdrag ur ett regionalt perspektiv och förstå hur dessa utvecklas i ett föränderligt samhälle. I undersökningen har tjänstepersoner från sex regionbibliotek intervjuats. Resultatet visar att bibliotek i både mindre och större kommuner har utmaningar även om de kan se lite olika ut, att nedläggningar inte alltid är av ondo, att tillgänglighet kan sträcka sig bortom det fysiska och att nya grupper söker sig till biblioteken, vilket ökar betydelsen av mötesplatser. Politiska förändringar kan också leda till att det uppstår konflikter mellan den politiska viljan och lagstiftning.

Studien undersökte upplevelsen av work-life balance för personer med chefsbefattning inom en organisation. Denna studie genomfördes baserat på en kvalitativ induktiv design genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken chefer. Dessa intervjuer genererade tre huvudteman samt underteman. Intervjumaterialet analyserades enligt en induktiv tematisk metod. Urvalet har begränsats till personer med chefsbefattning med syftet att undersöka hur ledarskap kan påverka den upplevda balansen mellan arbete och fritid. Resultatet visade att respondenterna upplevde god work-life balance som varierar periodvis med hänsyn till individuella förutsättningar. Den mest förekommande anledning till negativ utveckling i work-life balance var intressekonflikt mellan arbetsliv samt privatliv. Detta kan öka risken för hälsoproblem som kan orsaka begränsningar för tillfredställelse i både arbetsliv samt privatliv. Samtliga respondenter upplevde att struktur har stor betydelse för god work-life balance även om struktur kunde se olika ut för de olika chefsrollerna. Tillgänglighet samt flexibla arbetsarrangemang i chefsrollen ansågs vara givet för yrkesrollen med risk för negativ påverkan på work-life balance.

Bakgrund: Regelbunden fysisk aktivitet är bra för hälsan och minskar risken att drabbas av sjukdomar, samt bidrar till gemenskap, rörelseglädje och personlighetsutveckling. Personer med funktionsnedsättning är fysisk aktiva i betydligt mindre grad och anser sig ha sämre hälsa och sitter stilla i högre grad än övriga befolkningen. I den här studien är ambitionen att kartlägga huruvida Söderhamns kommuns idrottsanläggningar för inomhusaktiviteter är anpassade för Personer med rörelse-, syn- och intellektuell funktionsnedsättning. Studien är en del av projektet Champa arena. Projektet har som ett mål att öka publicering av information om idrottsanläggningars tillgänglighet. Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån ett tillgänglighetsperspektiv kartlägga hur Söderhamns kommuns anläggningar för inomhusaktiviteter är tillgängliga för personer med rörelse-, syn och intellektuell funktionsnedsättning. Metod: Anläggningar valdes ut utifrån en analys Gävleborgs parasportförbund gjorde om vilka anläggningar som var i störst behov av att kartläggas utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. Därefter gjordes en kvalitativ obseravtionsanalys av dessa anläggningars tillgänglighet utifrån en framtagen inventeringsmall. Efter att idrottsanläggningarna kartlagts sammanställdes resultatet genom deskriptiv (beskrivande) text. Resultat: Det som framkom av kartläggningen i denna studie var att det fanns bra exempel och mindre bra exempel på hur tillgängligheten ser ut i Söderhamns kommun. Aquarena hade bra och tydliga kontraster, Inomhusskjutbanan som ligger på källarplan saknade hiss vilket kan exkludera personer i rullstol. Tennishallen hade tennisbollar som möbeltassar på alla möbler för att minska ljudnivå och oro hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ridanläggningen var den enda av de kartlagda idrottsanläggningarna som hade hiss, medan Idrottshallen som består av tre våningar saknade hiss. Slutsats: Att idrottsanläggningar inte är anpassade för personer med funktionsnedsättning leder i högre grad till en stillasittande fritid, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar till följd av brist på fysisk aktivitet. Idrottsanläggningarna som kartlades publicerade inte heller information om tillgängligheten på deras hemsida. / Projekt Champa arena

Purpose: To make historical buildings accessible implies changes on the buildings. Because of this, problems can occur regarding which requirements that should befollowed. Should the demands regarding preservation or accessibility be followed?Research shows that specific conflicts arise when historical buildings are made accessible. This study investigates the work process and what conflicts that usually a rise between accessibility and historical preservation when adapting historical building. The interaction between vital actors in the industry is also investigated and potential improvements. The purpose is to create material that can be used to guide future research and to examine if there is a possibility to rank accessibility adaptations and cultural-historical values. Method: The method used is a qualitative case study. Information has been collected by literature studies, document reviewing, interviews and site visits. The literature used is a combination of scientific articles, laws, regulations and investigations. The interviews were held with Jönköping’s municipality, county administrative board and the county museum. An expert on accessibility was also interviewed. Documents and drawings regarding the historical building Slottsvillan in Huskvarna have been analyzed. Findings: Three questions were used to answer the report’s purpose. The first question is about the implementations accessibility adaptations potentially have on the historical value. The result was that the value can be affected both positively and negatively. The design and material choices of the adaptations have great significance on the affect. The second question deals with the possibility of ranking accessibility and historical preservation and values. The conclusion was that this is extremely hard and almost impossible. The reason is because every historical building is so unique. The final question investigates if there are possibilities to improve the work process. The answer was that there are multiple areas that can be improved. An example is early consultations and more collaboration between actors. One of the largest issues is described the economic limits and not the conflicting agendas between accessibility and preservation. Implications: The conclusion is that accessibility adaptations are expensive and timeconsuming. With increased collaboration with expert’s, good accessibility adaptationscan be made. Although these may not always fulfil the laws and regulations about accessibility, they can still improve the overall accessibility and should be implemented. It is important to not only follow the accessibility requirements in SS 9142 21:2006 (Swedish Standards Institute [SIS], 2006) that are designed after wheelchairbound disabilities. Other disabilities such as hearing, and sight should also be prioritized and need other solutions. Limitations: The study is limited to the work in Jönköping County. Some parts of the results can still be used in other regions. The analysis on accessibility is limited to certain demands in PBL (The Swedish Planning and Building Act). The historical building chosen is also a hotel and the regulations about hotels have been followed. Keywords: accessibility, accessibility adaptations, historical buildings / Syfte: Tillgänglighetsanpassning av kulturhistoriska byggnader bidrar medf örändringar på byggnaderna. Det kan uppstå problem kring vilka krav som ska följas, bör byggnadens kulturarv bevaras eller bör dagens tillgänglighetskrav utföras. Forskning påpekar specifika konflikter som skapas när kulturhistoriska byggnader ska tillgänglighetsanpassas. Studien undersöker processen att tillgänglighetsanpassa kulturhistoriska byggnader, dess konflikter mellan bevarandekrav och dagens tillgänglighetskrav. Det undersöks även om samspelet mellan olika aktörer i processenkan förbättras. Studien ska därmed utforma ett underlag för rangordning av implementering av tillgänglighetsanpassning mot de bevarandekvalitéerna för byggnader. Förhoppningsvis ska studien vara ett vägledande underlag för ombyggnation av byggnader med kulturhistoriskt värde. Metod: Metoden är en kvalitativ fallstudie. De insamlingstekniker som använts är litteraturstudie, dokumentgranskning, okulärbesiktning och intervjuer. Den litteraturen som använts för att besvara frågeställningarna är en kombination av lagkrav, förordningar, vetenskapliga artiklar och utredningar. Intervjuerna var med Jönköpings länsstyrelse, kommun och länsmuseum. Även en tillgänglighetsexpert har intervjuats. Slutligen har en dokumentgranskning och besiktning av byggnadsminnet Slottsvillan i Huskvarna genomförts. Resultat: Tre frågeställningar presenterades för att uppnå studiens syfte. Den första handlar om vilken påverkan tillgänglighetsanpassningar har på kulturhistoriska värdet. Svaret var att påverkan kan vara både negativ och positiv. Det framgick att utformningen och materialvalet av anpassningarna var viktigast. Den andra frågeställningen undersöker om det finns möjlighet till en rangordning av bevarande och tillgänglighetskrav. Resultatet beskrevs som svårt och näst intill omöjligt då varjefall är unikt. Slutligen handlar den tredje frågeställningen om förbättringsmöjligheter inom arbetsprocessen. Svaret var att det finns flertal aspekter som kan förbättras. Exempel på dessa är tidiga samråd och mer samarbeten med involverade aktörer. En av de svåraste aspekterna framgick till den ekonomiska begränsningen istället för de motstridande kraven om tillgänglighet och bevarande. Konsekvenser: Slutsatsen är att tillgänglighetsanpassningar är tidskrävande och kostsamma. Men genom gott samarbete med sakkunniga finns goda möjligheter till lösningar. Det är inte alltid möjligt att lösningarna uppfyller de lagkrav och standarder som finns om tillgänglighet då bevarandekvalitéerna prioriteras högre. Slutligen rekommenderas det att man inte enbart använder sig av de tillgänglighetskrav som finns i SS 91 42 21:2006 (Svenska Institutet för Standarder [SIS], 2006) då de är utformande efter rullstolsbundna. Det finns andra typer av funktionsnedsättningar som också bör prioriteras och som kräver andra lösningar. Begränsningar: Studien är begränsad till arbetsprocessen för Jönköping Län. Dock kan delar av resultatet användas i fler regioner. Tillgänglighetsanalyserna är avgränsade till utvalda krav från PBL (Plan och bygglagen). Tillgänglighetsanalysen är enbart utförd på ett objekt som bedriver hotellverksamhet och följer de kraven. Nyckelord: tillgänglighet, tillgänglighetsanpassningar, byggnadsminne

Syftet med föreliggande examensarbete var att genom enkätundersökning undersöka hur vårdnadshavare till barn med diagnosen autism, upplevde fritidshemmets verksamhet och dess kommunikation med skolan. Med hjälp av webbenkät undersöktes studiens syfte och frågeställningar. Enkäten publicerades i tre olika internetforum på Facebook och 32 svar inkom. Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori valdes för att analysera och diskutera resultatet. Merparten av vårdnadshavarna i studien upplevde inte att fritidshemmet var anpassat och tillgängligt utifrån det egna barnets behov. Två vårdnadshavare gav exempel på att när fritidshemmet fungerade gav det en fantastisk känsla och de upplevde då att fritidshemmet var tillgängligt. Flera av vårdnadshavarna i studien valde bort fritidshemmet till sitt barn med diagnosen autism eftersom de upplevde att de anpassningar och det stöd barnet var i behov av inte gavs i fritidshemmet. Det motsatta skedde när vårdnadshavarna i studien upplevde att fritidshemmet gav det stöd deras barn behövde. Resultatet visade också att vårdnadshavare som bara till viss del upplevde att fritidshemmet fungerade valde att ha sitt barn med diagnosen autism i fritidshemmet eftersom de var i behov av platsen. I studien var det ett fåtal av vårdnadshavarna som upplevde att deras barns åtgärdsprogram kommunicerades mellan skola och fritidshem. Kommunikation av åtgärdsprogram skedde antingen på möte mellan skola-vårdnadshavare-fritidshem, eller genom att samma personal arbetade både i skolan och i fritidshemmet.