The aim of this bachelor's thesis is to study how libraries make it possible for people with Autism spectrum disorder (ASD) to visit. The library law says that everyone is welcome to the library. But people with ASD have a sensory overload, which means that they have problems with loud noise and bright lights, but can themselves be quite loud. Many libraries have gone from a quiet place to a more lively place or meeting area and that has become a problem for people with ASD to visit. The libraries have made some adjustments to make it accessible for people with ASD, but they still have a long way to go. The main reason is lack of education to make the library more accessible.

No description available.

Sjukvårdssystemet på landsbygd genomgår en successiv nedmontering. Detta innebär att sjukvårdsinrättningar och avdelningar avvecklas främst i områden där avstånden till vård redan är stora. Denna studie syftar att undersöka denna förändring ur ett hållbarhetsperspektiv. Som fallexempel tas nedläggningen av förlossningsavdelningen och BB på Sollefteå sjukhus i Region Västernorrland. Studiens syfte uppfylls genom insamling och analys av kvantitativa data, som beskriver sjukvården på landsbygds förändring över tid, samt kvalitativa data om följderna av dessa förändringar. Analysen utgår ifrån studiens teoretiska ramverk, där definitioner av social hållbarhet samt maktförhållandet mellan stad och landsbygd kopplas till det empiriska materialet. Resultaten visar en generell försämring av den fysiska närheten till vård, tillgängligheten i form av vårdplatser och väntetider samt det medborgerliga förtroendet för sjukvårdssystemet. Samtidigt finns belägg för att systemets förändring innebär positiva följder för vårdens kvalitet samt regionens ekonomi. Den sociala hållbarheten kring sjukvårdssystemets förändring är därmed något kluven, medan maktstrukturerna i landbygdsklyftan befästs i och med resultaten.

Att reducera orättvisor i städers kollektivtrafiksystem är en stor utmaning för många städer. Planeringens prioritering inte alltid är glasklar och har blivit kritiserad för att undvika att hantera rättviseperspektivet för att istället domineras av ett kostnads-nyttoperspektiv. Studien har därför haft som avsikt att belysa den rumsliga fördelningen av tillgång till kollektivtrafik, dess samband med behovsgrupper samt utpekandet av särskilt utsatta områden där befolkningen riskerar att exkluderas från deras rätt till staden. I studien har kvantitativa metoder utförts i form av GIS-baserad nätverksanalys och statistisk sambandsanalys. Resultaten visade; att 57% av stadens befolkning bodde i kollektivtrafiknära områden; att det fanns ett medel-starkt, statistiskt signifikant, positivt samband mellan tillgång till kollektivtrafik och andelen av behovsgruppen äldre i stadens stadsområden vilket visar tendenser till en rättvis fördelning; att inget samband kunde konstateras mellan andel av behovsgruppen låginkomsttagare i Visbys stadsområden och tillgång till kollektivtrafik; och avslutandes utpekades området Kvarteret Dillen tillsammans med Yttre Furulund som särskilt utsatta där utpekade behovsgrupper är i risk för att bli exkluderade ifrån deras rätt till stadens resurser och möjligheter.

Distansarbete är en arbetsform som blir allt vanligare i dagens arbetsliv, men som kan innebära ut- maningar för hur ledarskapet organiseras. Dessa utmaningar gäller såväl hur kommunikationen sker på distans samt hur ledare ska styra sina medarbetare. Tillit och kontroll nämns ofta som avgörande faktorer för ett fungerande distansledarskap. Syftet med denna studie är att undersöka ledares upp- levelser av att leda på distans. Studien fokuserar på ledarnas upplevelser kring hur kommunikationen sker med medarbetarna och om det är en viss ledarstil som kommer till uttryck i distansledarskapet. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för in- samling av material. I studien deltog 6 informanter från en utvald organisation. Resultatet visar att kommunikationen vid distans blir mer formell och att ledarna ger uttryck för både en relations- och uppgiftsorienterad ledarstil. En slutsats som kan dras från studien är att kommunikationen vid ett distansledarskap måste anpassas. Den andra slutsatsen är att det blir en balansgång för ledare att visa tillgänglighet för sina medarbetare samtidigt som de inte vill upplevas som kontrollerande. Vidare visar resultatet på kontrasterna mellan att leda på distans och på plats, vilket kan ha gynnats av att studien genomfördes under Covid-19 pandemin. Studiens resultat är ett bidrag för att utveckla för- ståelsen kring utmaningarna med ett distansledarskap och är till nytta för de organisationer som planerar att införa eller förbättra distansarbete.

The goal of this project has been to get an idea of what the work process looks like in a typical web assignment at Jo Kommunikation and to recreate an internal web assignment with a focus on improvements in usability and accessibility. More in-depth questions about what the work process looks like are answered. These questions were answered with the help of practical work equated with asking questions and having conversations with project manager and web developer. To evaluate how the internal web assignment could offer current accessibility, I will use a checklist from webbriktlinjer.se. Through usability tests, it was evaluated how the internal web assignment could be required regarding usability. Results from evaluations and tests showed that there were improvements to be made. The report ends with a discussion of how the project has worked. / Målet med detta projekt har varit att få en bild över hur arbetsprocessen ser ut vid ett typiskt webbuppdrag på Jo Kommunikation samt att återskapa ett internt webbuppdrag med fokus på förbättringar avseende användbarhet och tillgänglighet. Mer ingående frågor om hur arbetsprocessen ser ut besvaras. Dessa frågor besvarades med hjälp av praktiskt arbete jämsides med att ställa frågor och föra samtal med nyckelpersoner. För att utvärdera hur det interna webbuppdraget kunde förbättras gällande tillgänglighet användes en checklista från webbriktlinjer.se. Genom användbarhetstester så utvärderades hur det interna webbuppdraget kunde förbättras gällande användbarhet. Resultat ifrån utvärderingar och tester visade att det fanns förbättringar att genomföra. Rapporten avslutas med en diskussion om hur projektet har fungerat.

Studiens syfte är att undersöka icke talande elevers upplevelse av delaktighet i undervisningssituationen. Jag ville ta reda på vad som kan främja delaktighet och vad som kan vara hinder. Två elever som saknar tal och använder sig av GAKK (grafisk alternativ och kompletterande kommunikation) har intervjuats utifrån delaktighetsaspekterna: tillhörighet, tillgänglighet, erkännande, engagemang, samhandling och autonomi. Eleverna går på ett Riksgymnasium för rörelsehindrade och undervisas i små grupper tillsammans med andra rörelsehindrade elever. Dessutom har en grupp lärare som arbetar på skolan medverkat i en fokusgruppsintervju. Resultatet av undersökningen visar att man gör mycket på skolan för att främja elevernas delaktighet men att det också finns en hel del som kan utvecklas och förbättras. Eleverna menar att det material de får i skolan inte alltid är tillgängligt samt att samarbetet med de övriga eleverna i klassen kan utvecklas. Lärarna anser att eleverna utan tal inte alltid accepteras av övriga elever. Även lärarna tycker att de kan göra mer för att alla elever ska få möjlighet att samarbeta med andra elever. Som en av lärarna uttrycker det: Vi kan nog snäppa upp!

Studies show that a majority of all web applications are not accessible for users with visual impairments and opinions differ on how much extra work is required in order to make a web application accessible for these users. Our purpose is investigating how a web application for housing rentals can be developed in order to be accessible for visually impaired users. We split our development into two iterations where the first one was about developing the web application without focus on accessibility. The goal of the second iteration was to achieve level AA according to the WCAG 2.1 guidelines developed by the World Wide Web Consortium (W3C). AA is the level that all web based information is recommended to achieve. During our accessibility work, text documentation for WCAG 2.1 was used along with three popular tools to identify accessibility issues and judge the accessibility level of the web application. After the second iteration, user tests were conducted with simulated visual impairments. The test persons carried out a number of tasks in our web application, both in a version with and one without our accessibility adjustments. The result of these tests as well as the achieved level of compliance with the WCAG 2.1 guidelines make up the basis of our results. After the accessibility work in the last iteration the web application achieves 48 out of 50 requirements to reach the level AA; unequivocally more than before the accessibility adjustments. Our user tests indicated clear improvements and the test persons experienced a higher degree of accessibility in the adjusted version of the web application. The study resulted in the conclusion that among other things the contrast between background and foreground, correct usage of heading elements, and logical tab order had an impact on how accessible the web applicationed was deemed to be.

Bakgrund: Studien bygger på ett genuint intresse för friluftsliv och fysisk aktivitet. Man har på regeringsnivå en funktionshinderpolitik som har sin utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter där man menar att människors olika behov och förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga möjligheter och tillgänglighet för rullstolsburna att utöva friluftsliv i ljuset av kommunal planering och åtgärder, samt kartlägga tillgång och tillgänglighet av information kring dessa möjligheter. Metod: En kvalitativ metod användes i form av en enkätstudie där ett frågeformulär skickades ut till politiker och tjänstemän i Kalmar läns 12 kommuner. Frågeformuläret var uppbyggt för att besvara frågor kring hur är tillgängligheten till friluftslivet ser ut idag, hur möjligheterna ser ut för en person med funktionsnedsättning att utöva friluftsliv på ett självständigt sätt samt var man i kommunerna delgett för information kring tillgängligheten till friluftslivet. Resultat: Resultatet visar en tvetydighet då flera konstaterar att man inte gör tillräckligt eller att man inte vet tillräckligt kring ämnet. Av resultatet kan också utläsas att det finns ett intresse och en ambition att jobba vidare med dessa frågor. Dessutom är informationen om tillgängligheten till friluftslivet bristfällig. Slutsats: En slutsats att dra från genomförd studie är att det är många fall i kommunerna finns en ambition för att utveckla och förbättra friluftslivet för att göra det tillgängligt för alla, ambition finns också att förbättra informationen kring möjligheterna för ett tillgängligt friluftsliv. / The study is based on a genuine interest in outdoor life and physical activity. At a government level, there is a disability policy that is based om Sweden´s international commitments on human rights, where it is believed that peoples different needs and conditions should not determine the possibility of participation. The purpose of the study was to map opportunities and accessibility for wheelchair users to exercise outdoor life in the light of municipal planning and measures, and also to map the availability of information about these opportunities. A qualitative method was used in the form of an interview study where a questionnaire was sent out to politicians and officials in Kalmar County´s twelve municipalities. The questionnaire was structures with questions about what the municipalities do to enable an independent and accessible outdoor life for the disabled, but also what the municipalities provide for information about what the accessibility to outdoor life looks like. The result shows an ambiguity as many state that they do not do enough or that they do not know. From the results it can also be deduced that there is an interest and an ambition to continue working with accessibility to outdoor life for the disabled. In addition, it can be stated that the information on accessibility to outdoor life is deficient. One conclusion that can be drawn from the study is that in many cases there is an ambition to develop and improve outdoor life to make it accessible for everyone, there is also an ambition to improve the information about accessible outdoor life.

Behovet av stöd i matematik ökar för elever under högstadiet enligt Statistiska Centralbyrån. För att anpassningar ska lyckas behöver de individuella behoven av lärmiljö förstås. Men elevers röster hörs sällan i frågor som rör lärmiljö och matematiklärande vilket innebär att förståelse för elevperspektivet brister. Syftet med denna undersökning är att få fördjupad förståelse för några elevers upplevelser av lärmiljöer och dess inverkan på lärande i ämnet matematik. Metoden bygger på tematisk analys av 12 intervjuer med elever från högstadiet. De teoretiska perspektiven som studien grundar sig på är det kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Resultatet visar att eleverna upplever brister i lärmiljö i klass, men ökad tillgänglighet hos speciallärare under matematikundervisningen. Hos speciallärare upplever eleverna att stressen minskar och självkänslan i matematik stärks. Dessutom förbättras elevernas förmåga att hålla fokus på arbetsuppgifterna samt att effektivitet och motivation i ämnet matematik ökar. När lärmiljöerna samspelar med elevernas behov lär sig eleverna matematik snabbare, fördjupar sin förståelse mer och lär sig lösa svårare räkneuppgifter. En slutsats i studien är att eleverna upplever lärmiljöerna som mer anpassade hos speciallärare, vilket leder deras matematikutveckling framåt.