Denna uppsats undersöker hur VR-verktyg kan användas för att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Bakgrunden till undersökningen är att i Sverige finns det närmare 1,5 miljoner människor som lever med funktionsnedsättningar. Det kommer med jämna mellanrum nya direktiv från bland annat den svenska regeringen och EU för att de funktionshinder som finns ska överbyggas. Samtidigt så håller VR-tekniken på att utvecklas i en rasande fart  Huvudfokus för VR-verktyget har varit HTC Vive och den funktionsnedsättning som varit i fokus har varit nedsatt rörelseförmåga i form av att vara rullstolsburen. Syftet har varit att ta reda på i vilken mån de som arbetar med projektering idag är medvetna om de behov som funktionsnedsatta har och hur de arbetar för att säkerställa att dessa behov tillmötesgås. Syftet har även varit att undersöka hur VR-verktyg likt HTC Vive kan användas för att skapa bättre förutsättningar för personer med funktionsnedsättningar. Undersökningen har skett genom att via studier inhämta teori som sedan jämförts med resultat från en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har bestått av intervjuer med sex personer som på något sätt jobbar med projektering av byggnader och annan bebyggelse. Under dessa intervjuer har de som deltagit vid intervjun även fått testa på att röra sig i en VR-miljö med en rullstolsburens förutsättningar. Denna VR-miljö samt funktionen att röra sig med en rullstolsburens förutsättningar har utvecklats i samband med detta examensarbete. Resultatet analyserades och slutsatserna blev att det finns en medvetenhet gällande funktionsnedsatta och tillgänglighet hos de som arbetar med projektering idag. Denna medvetenhet grundar sig huvudsakligen i de lagar och regler som finns gällande byggande och tillgänglighet. Det virtuella verktyg, som HTC Vive, kan bidra med är att verifiera att det som byggts verkligen fungerar ur tillgänglighetssynpunkt. VR-verktyg kan även bidra till en förståelse för hur det är att leva med en funktionsnedsättning. Detta kan i sin tur leda till utveckling i byggprocessen med hänsyn till tillgänglighet, vilket skapar en mer universell design. För att det ska kunna slå igenom och börja användas i praktiken behöver verktyg tillverkade av professionella utvecklare utvecklas, till exempel av Autodesk.

Studiens syfte är att fördjupa förståelsen kring yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan genom att studera skapande aktiviteter där. Studiens frågeställningar är: Hur ger förskollärare barn i åldrarna 1-3 år möjlighet till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter på förskolan? Vilka val ligger, enligt förskollärarna, till grund för beslut kring de skapandematerial som är tillgängliga respektive otillgängliga i förskolan för barn i åldrarna 1-3 år? Det analyserade insamlade empiriska materialet består av sex semistrukturerade intervjuer och fem icke-deltagande observationer. Vi har använt oss av narrativ analys där återkommande teman från de sex förskollärarnas berättelser samt observationer under skapandeaktiviteter ligger till grund för studiens resultat och diskussion. Det empiriska materialet har analyserats utifrån ett normkritiskt perspektiv, där rådande normer synliggjorts och problematiserats. Studiens resultat visar att åldersnormen styr barns möjligheter till delaktighet och inflytande under skapande aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärarna delar upp förskolans skapandematerial i klabbigt och rent. Det klabbiga materialet är otillgängligt för barn i åldrarna 1-3 år, medan det rena materialet är tillgängligt för dem. Vad som ligger till grund för att förskollärarna väljer att hålla klabbigt material otillgängligt för barnen påverkas dels av tidsbrist och rutiner samt hur den pedagogiska miljön är organiserad.

Studiens syfte har varit att undersöka hur egenföretagare upplever stress i förhållande till tillgänglighet, flexibilitet och gränslöst arbete. Utifrån en kvalitativ forskningsdesign i form av intervjuer med åtta egenföretagare samt innehållsanalys som analysmetod lades grunden för uppsatsens resultatdel. Tidigare studiers rön förstärktes i denna undersökning; kontroll i arbetet upplevdes bidra till minskad stressupplevelse, medan de negativa stress-upplevelserna upplevdes förstärkas av ökade krav på tillgänglighet och flexibilitet, den ekonomiska faktorn, brist på återhämtning samt hög arbetsbelastning. Dock fanns tendenser som tyder på att upplevelsen av stress beror på hur många år informanten drivit sitt företag – de som drivit sitt företag i fler än fem år rapporterade mindre stress än de informanter som drivit sitt företag i färre än fem år. Avslutningsvis tyder det mesta på att ökade krav på tillgänglighet i arbetslivet, brist på återhämtning samt det gränslösa arbetet i allra högsta grad påverkar upplevelsen av stress negativt.

Med allt fler äldre i samhället ökar belastningen inom vård- och omsorgssektorn. E-hälsa kan bidra till en effektivare vård av äldre med medicinsk information och vårdtjänster via internet samt vårdrelaterad service som utförs via ny teknologi. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldres erfarenheter av e-hälsa. Studien genomfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar utgjorde underlag. Resultatet visade att e-hälsa kunde skapa empowerment hos den äldre vårdtagaren genom möjligheten att få stanna i sitt hem samtidigt som det gav egenkontroll av sjukdom och hälsa. Det fanns dock en oro hos äldre att e-hälsa skulle ersätta fysisk kontakt och äldre uppfattade att tekniken var komplicerad. E-hälsa kunde öka tillgängligheten av vård men för att den ska fungera optimalt behöver den individanpassas. Äldres erfarenheter av e-hälsa bör ligga till grund för utveckling av lämpligare och bättre e-hälsolösningar. Kunskapen om äldres erfarenheter kan hjälpa sjuksköterskan att implementera e-hälsolösningar på ett bra och effektivt sätt. Genom ökad kunskap om äldres erfarenheter kan e-hälsa bli ett värdefullt verktyg för en bättre och effektivare vård av äldre. / Telehealth can contribute to a more effective system of health care for elderly patients through medical information and support given via the Internet as well as health related services initiated through new technology. The aim of the study was to highlight older people's experiences of telehealth. The study was conducted as a literature review in which ten scientific articles provided input and formed the basis. The results showed that telehealth could create empowerment amongst the elderly patients as they would be able to stay at home whilst providing self-monitoring of their health and illness. However, there are concerns among the elderly who believe that telehealth would replace physical contact and many think that the technology is to complex to comprehend. Telehealth could be the solution to increasing the availability of health care, but in order for it to function optimally it needs to be individualized. Older people's experiences with telehealth should be the basis for the development of more appropriate telehealth solutions. Knowledge on older people’s telehealth experiences can help nurses implement solutions in a good and efficient way. By broadening and researching the information on the elderly’s experiences with telehealth it can become a valuable health tool.

Syfte: Många av SABOs typhus, kombohusen, har en majoritet av hyresgäster över 65 år. Detta var inte planerat vid utformning av bostadshusen utan tanken var att bygga ett flerbostadshus till ett lågt pris. Därför kan kombohusen sakna produkter och utformning som äldre hyresgäster behöver. Ett kombohus kan se olika ut men det de har gemensamt är att de är upphandlade av SABO och kan avropas av deras medlemsföretag. Kombohusen har även vissa likheter i form av produktval och utformning av lägenheterna. Bostäderna uppfyller SIS-standard men det betyder inte att allt är anpassat för en äldre hyresgäst. Eftersom andelen seniorer i Sverige ökar så kommer det behövas fler tillgängliga bostäder. Målet i denna undersökning handlar därför om att utvärdera SABOs kombohus och identifiera faktorer som kan förbättras för att åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer. Metod: I studien har fem olika kombohus undersökts utifrån ett tillgänglighetsperspektiv där den huvudsakliga metod som använts är intervjuer. De intervjuade är hyresgäster som brukar en lägenhet i kombohusen samt bostadsföretagen som har låtit uppföra byggnaden. Studien består även av en fallstudie där en inventering av miljöhinder (tillgänglighetsgranskning) har utförts med hjälp av Housing Enabler Screening Tool. Verktyget behandlar punkter inom olika områden: inomhus, entréer och utomhusmiljöer. Om byggnaden inte uppfyller någon punkt får den en anmärkning inom det specifika området. Resultat: Undersökningen har visat att de flesta anmärkningarna hos kombohuset har varit inomhus. Även att det kombohus som klarade sig bäst var i Ronneby som är ett kombohus anpassat till trygghetsboende vilket bland annat innebär förhöjd tillgänglighet i badrum. I studien har författarna kommit fram med förslag för att förbättra framtidens kombohus för att kunna åstadkomma ett bättre anpassat boende för seniorer med hänsyn till tillgänglighet. Konsekvenser: Slutsatser som har tagits är att konceptet med kombohuset har stora möjligheter att i framtiden ge fler tillgängliga bostäder på marknader där det verkligen behövs. Dessutom att några av de kontrollerade punkterna är lite svagare och bör åtgärdas även i det befintliga beståndet. Exempel en sådan punkt är utrymme för rollator i lättillgängligt förråd eller förvaringsmöjligheter i trapphus som inte utgör en brandfara eller blockerar utrymningsvägar då många hyresgäster i kombohusen använder sig av rollator. En slutsats som författarna har kommit fram till är att många av de intervjuade anser att det görs för lite uppföljning av hur hyresgästerna upplever boendet. Fler uppföljningar tillsammans med hyresgäster med hänsyn till tillexempel arkitektur och utformning är en stark rekommendation. Begränsningar: Studien baseras på empiri från fem kombohus men detta anses vara tillräckligt då kombohusen är typhus och många är utformade på samma sätt. Studiens resultat skulle därför troligtvis vara samma även om andra kombohus hade valts.

An acquired brain injury can cause a variety of conditions and impairments. Aphasia affects linguistic functions in the brain to different extent and degree, which entails negative impact on social interactions with the surrounding environment. Adjusting the ways of communicating can facilitate conversation and informational exchange. Previous studies have shown that knowledge about aphasia lacks among the public and care givers. Persons with aphasia are likely to interact with officials within the support system. These professionals with various education will partake in assessments and decisions that will have significant impact on persons with aphasia and their families. It is essential that officials have sufficient knowledge of the diverse individual needs in order to provide adequate support. According to governmental laws and regulations, officials should offer communicational support regardless of the service or support they provide. The literature suggests that knowledge about aphasia is also lacking among officials. Since there is little or no research on the subject, motivation was given for the study at hand. A qualitative study was conducted on six informants, all professionals who offer different kinds of service and support, at various levels and within different fields of the support system. The results implied that their knowledge about aphasia was insufficient on all accounts, except for awareness of psychosocial consequences. Four out of six informants had lacking knowledge about communicational support, two had greater understanding of communicational needs and more competence in facilitating strategies. Since respondents were few, this study may primarily serve as a motivation for further research on the subject, and encourage communicational training.

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Inledning I vår studie är lärplattan som digitalt verktyg i fokus. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har vi uppmärksammat hur olika användningen av digital teknik kan se ut i förskolorna. I läroplan 1998 (rev. 2016) är målen för digital teknik diffusa samtidigt som målen i den nya läroplan 2018 skrivs fram mer tydligt. Vår tolkning av den tidigare forskningen är att det saknas forskning om hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med lärplattan tillsammans med barnen samt hur tillgängligheten ser ut. Syfte Syftet med vår studie är att ta reda på hur förskollärarna beskriver användningen av lärplattor i arbetet med barnen i förskolan. Metod För att besvara syftet i undersökningen har en kvalitativ metod med verktyget intervju används. Sammanlagt har fyra intervjuer genomförts på fyra olika förskolor i södra Sverige. Samtliga deltagare skyddas av etiska principer. Resultat Resultatet visar att förskollärarna använder sig av lärplattan tillsammans med barnen. Barnen har alltid tillgång till lärplattorna i verksamheten. Samtliga deltagare vill att barnen frågar innan de använder lärplattan. Det för att förskollärarna ska ha koll på när och hur den används. Två av deltagarna har dock som mål att lärplattan ska kunna ligga framme som ett naturligt material i verksamheten. Förskollärarens närvaro är viktig i samverkan med barn och lärplatta.

Bakgrund: Bakgrunden till studien grundar sig i ett intresse av att ta reda på hur patienter inom den psykiatriska tvångsvården upplever delaktighet, mitt i den situation som personerna befinner sig i. Av etiska skäl kunde dock inte patienterna själva intervjuas. Därför har jag valt att istället intervjua personal som dagligen arbetar nära patienter inom tvångsvården, för att ta reda på hur personalen upplever att man kan skapa delaktighet i patienternas vardag. Personer som vårdas inom den psykiatriska tvångsvården är en grupp som inte syns ute i samhället och därför kan de personerna lätt glömmas bort. Delaktighet är ett centralt begrepp inom socialpedagogiken och någonting som alla människor har rätt till. Med anledning av det här valde jag att göra en studie med den här utgångspunkten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personalen kan göra patienter inom den psykiatriska tvångsvården delaktiga i sin vardag. Vidare att undersöka vilka utmaningar de stöter på inom ramen för lagstiftningen. Metod: Studien har en kvalitativ metod där halvstrukturerade intervjuer har genomförts med tre sjuksköterskor och tre skötare som dagligen arbetar med patienter inom den psykiatriska tvångsvården. Resultat: Resultatet visar att ett tydligt säkerhetstänk från personalens sida styr väldigt mycket hur utformningen av arbetet sker. Vidare att personalens tillgänglighet och möjlighet att lyssna på patienterna är viktiga komponenter i det delaktighetsfrämjande arbetet. Resultatet visar också att patienternas förutsättningar och psykiska mående är några av faktorerna som kan skapa svårigheter när det gäller att uppnå delaktighet för patienterna. Dessutom finns hela tiden lagstiftningen med dess begränsningar med; vilket givetvis påverkar både hur arbetet sker, samt i vilken mån patienterna kan vara delaktiga.

Huvudsyftet med studien var att utforska hur personer som kommer i kontakt med både grundskola och grundsärskola uppfattar de gemensamma informella lärmiljöer som kan finnas på skolorna. Det forskades även i vilken utsträckning som samspel och inkludering sker. Slutligen undersöktes utrymmets egenskaper. Unikt för studien var att den utgick från informella lärmiljöer. Inte samspel och inkludering i mer traditionella formella lärmiljöer som exempelvis ett klassrum. Studien utgick från det sociokulturella perspektivet och dess syn på kunskap och lärande. Studien var kvalitativt orienterad med intervjuer som datainsamlingsmetod. För att komma fram till syftet intervjuades personer som kom i kontakt med både grundskola och grundsärskola. Informanterna hade olika befattningar och yrkesmässig bakgrund. De arbetade på olika skolor i olika kommuner. Den utgångspunkten gav ett djup och en bredd till studien. Bland informanterna fanns bland annat lärare, speciallärare samt specialpedagoger. Resultatet av studien visade att på de skolor där grundskola och grundsärskola delade lokaler fanns det gemensamma utrymmen där elever från de olika skolorna kunde mötas. Resultatet visade även att informanterna generellt hade en positiv inställning till de gemensamma utrymmena och att de tydligt kunde se hur de bidrog till spontant samspel mellan eleverna. Resultatet visade även vikten av vuxnas närvaro och att olika hjälpmedel användes för ett ökat samspel. En återkommande uppfattning var att inkludering inte får ske på någon enskilds elevs bekostnad utan att det måste ske på ett tryggt sätt.