51 |
Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre : en tvärsnittstudie om utbud och närhet till fysisk aktivitet för äldreLarsson, Camilla, Unelid, Erika January 2014 (has links)
Sammanfattning Syfte: Syftet med studien var att undersöka aktiva seniorers syn på utbud och närhet till platser för fysisk aktivitet i närområdet kopplat till graden av fysisk aktivitet hos seniorer i åldern 65 år och äldre i Stockholmsområdet. Metod: Studien genomfördes genom en enkätundersökning som delades ut på anläggningar för fysisk aktivitet i Stockholm med omnejd. Totalt deltog 101 personer (84 kvinnor och 16 män) mellan 65 och 90 år i studien. Fysisk aktivitetsnivå (MET- min/vecka), upplevt utbud samt närhet till platser för fysisk aktivitet besvarades i enkäten. Resultat: Majoriteten av deltagarna upplevde att utbudet av seniorträning, motionsanläggning samt park/naturområde/motionsspår i närområdet var bra och bara ett fåtal upplevde utbudet som dåligt. De som upplevde att utbudet av motionsanläggningar var bra visade också en tendens till högre total fysisk aktivitetsnivå än de som upplevde utbudet som dåligt. Det fanns ingen skillnad i aktivitetsnivå mellan de som upplevde att utbudet av seniorträning respektive park/naturområde/motionsspår var bra och de som upplevde att utbudet var dåligt. Det fanns inga signifikanta skillnader i fysisk aktivitetsnivå mellan deltagarna som hade 1-10 min, 11-20 min och över 21 min till platsen där de utförde sin fysiska aktivitet. Det fanns ingen signifikant skillnad i hur yngre äldre (65-71 år) och äldre äldre (72-90 år) svarade i hur nära de hade till platsen för fysisk aktivitet samt hur de upplevde utbudet av dessa. Ingen skillnad fanns heller i fysisk aktivitetsnivå mellan åldersgrupperna. Slutsats: Studien fann att aktiva seniorer i åldern 65-90 inte var mer fysiskt aktiva om de hade nära eller upplevde att utbudet var bra av platser för fysisk aktivitet i närområdet. Ett bra utbud av motionsanläggningar kan däremot vara positivt för äldres fysiska aktivitet. Det fanns inga skillnader i närhet respektive utbud mellan yngre äldre och äldre äldre. Det kan därför vara en idé för framtida studier att även undersöka fysisk funktion i relation till ålder och fysisk aktivitetsnivå för att få en ytterligare dimension. Funktionsnivån kan därför ses som mer viktig än åldersskillnaden. En ytterligare förståelse för yttre miljöfaktorer så som utbud och närhetens inverkan på äldres fysiska aktivitet är viktigt för att öka äldres fysiska aktivitetsnivå. Därmed kan funktionsnivå och självständighet bibehållas på äldre dagar.
|
52 |
Det offentliga rummet : Ett rum för konflikt eller kompromiss?Hedén, Alice January 2017 (has links)
This paper examines the different components and usage of today’s urban public spaces. During the process I have used three different methods. First I made some studies of how public spaces have been used from a historical perspective. The aim was to get a better, broader understanding of the basics. Then, to examine the usage of a public space, Uppsala Central Railroad Station was chosen as the specific area of interest. The railroad station has then been observed and the result thoroughly analysed. The study has then been complemented by quantitative interviews with three key individuals that has been, or are active in the shaping of Uppsala Central Station as a public space.By doing this research of this public space I ́ve come to the conclusion that public spaces are full of complexity and that its formations can vary in many different ways. When studying Uppsala Central Railroad Station I ́ve come to the conclusion that it is a public space with many different usages and components such as a place for commerce, integration and a foundation for expressing democracy. A major conclusion from the study is that to keep a public space open to use from all different aspects, it takes common planning and corporation from all involved parties from the very beginning when planning and constructing a public space.
|
53 |
Always on : En kvalitativ studie om mellanchefers upplevelser av tillgänglighet till arbetetAndersson, Maja, Johansson, Christina January 2017 (has links)
No description available.
|
54 |
Det sägs att telefonbanken är ett bekvämare val. / It is said that the phone bank is a convenient choice.Radjaian, Ida, Rudman, Ann-Sofie January 2009 (has links)
Inom bankvärlden idag sker det mesta elektroniskt via Internet eller Telefon för att kunderna skall få en hjälp snabbare och på detta sätt skapa ett mervärde för kunden.I takt med den rådande finanskrisen har det resulterat i att bankkunderna upplever en större oro och telefonbankens samtal har ökat markant. Det krävs att bankerna erbjuder attraktiva tjänster till sina kunder men även kompetent personal är en viktig punkt då kunderna blir allt mer krävande samt kunniga. För att bespara tiden för kunderna har banken satsat på tjänsten ”Telefonbank” där kunden kan sköta flertalet ärenden via en telefon.Uppsatsen handlar om vad kunderna anser om telefonbanken samt hur den kan skapa värde för kunden. En kvantitativ studie har genomförts med småföretagare samt två kvalitativa studier med nyckelpersoner på Swedbank samt SEB.Majoriteten av respondenterna i den kvantitativa undersökningen använde sig inte av tjänsten telefonbank dock ansåg användarna att denna tjänst var bekväm och tillgänglig.Vår slutsats visar att kunderna vill ha en telefonbank som är öppen dygnet runt alla dagar i veckan med korta väntetider. De ansåg även att personalen skall vara kompetent samt engagerad i kundens problem och erbjuda förslag till förbättring och åtgärder. En annan slutsats som har dragits är att banken inte har engagerat sig i att informera småföretagarna om telefonbankens tjänster då majoriteten inte är anslutna.
|
55 |
Patienters upplevelse av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet i svensk glesbygd : En kvalitativ intervjustudieHedström Andersson, Hanna, Westerlund Johansson, Helena January 2019 (has links)
Bakgrund. Vårdens tillgänglighet i glesbygd skiljer sig från storstäder, både i Sverige och internationellt. Syfte. Att undersöka hur patienter i svensk glesbygd upplever tillgängligheten av hälso- och sjukvård. Metodbeskrivning. Kvalitativ metod och induktiv ansats med deskriptiv design. Åtta semi-strukturerade telefonintervjuer genomfördes med personer i åldrarna 24-90 år. Innehållet analyserades med en modifierad version av Graneheim och Lundmans innehållsanalys (2004). Resultat. Patienter i Arjeplogs kommun ansåg att hälso- och sjukvårdens tillgänglighet brister på grund av avsaknad av fast anställd läkare på vårdcentralen. Bristen på kontinuitet ledde till att informanterna upplevde att de kände bristande tillit till vården och avstod från att söka vård. Även tillgängligheten till akutsjukvård var bristande eftersom resurser inte alltid fanns tillgängliga och skapade oro hos patienterna ifall de skulle bli akut sjuka. Avstånden och tillgängligheten till sjukvård i Arjeplog gjorde att patienter valde att åka längre sträckor till andra sjukhus där de kunde få den hjälp de behövde även om det innebar besvär. För de äldre innebar de långa ressträckorna att de ibland valde att avstå behandlingar på grund av bristande fysisk ork. Teknologins användning såsom mobiltelefon och videosamtal gav i många fall möjligheter att ersätta fysiska besök. Slutsats. För att utöka tillgängligheten av hälso- och sjukvården i Arjeplog skulle användning av videosamtal kunna utvecklas, då det kan ersätta fysiska besök på avlägsna sjukhus i många fall. Informanterna önskade att det skulle finnas fast anställda läkare på vårdcentralen som kände till förutsättningarna i kommunen. Sjuksköterskor skulle kunna ta över vissa läkaruppgifter för att minska konsekvenserna av läkarbristen i kommunen.
|
56 |
Tillgängligheten på Sollefteå kommuns allmänna lekplatser : för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskadaSundberg, Malin, Viberg, Malin January 2009 (has links)
<p>Lek är en stor del i barns sociala och kognitiva utveckling och leken sker till stor del på lekplatser. Enligt svensk lag ska alla allmänna lekplatser vara tillgängliga för alla, innan utgången av år 2010. Syftet var att undersöka tillgängligheten på allmänna lekplatser i Sollefteå kommun för barn och föräldrar med nedsatt rörelseförmåga eller synskada. Arton allmänna lekplatser bedömdes utifrån instrumentet Housing Enabler. Resultatet visade att ingen av de arton lekplatserna är tillgängliga, då sand, stockar och gropar var vanligt förekommande. Dessutom hade alla lekplatser instabil ytbeläggning i form av sand och ojämn ytbeläggning i form av sprickor och gropar. Endast tre lekplatser hade taktila varningar i form av ett trästaket runt gungställningarna. Arbetsterapeuter kan med sina kunskaper om fysisk miljö bidra till att öka tillgängligheten på lekplatser, vilket samtliga kommuner i Sverige ska sträva efter att uppnå.</p><p> </p>
|
57 |
Tillgänglighet & Flexibilitet - två nya premisser i arbetslivet : En kvalitativ studie genomförd på ett logistikföretag i ÖstersundWenehed, Maria January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur människor upplevde det ökade kravet på tillgänglighet till sitt arbete. Med den nya informationstekniken, såsom Internet, mobiltelefon, e-mail, bärbara datorer m.m. har gränsen mellan arbete och fritid minskat. Arbetstagare behöver i dagens samhälle inte längre befinna sig på sitt kontor utan kan, med hjälp av informationstekniken, arbeta hemma, på resor etc. Teorier menar att det är individen själv som måste strukturera sitt arbete, för att få balans mellan arbete och fritid. Utifrån kvalitativ metod, har fem intervjuer gjorts på Reaxcer AB. Resultatet visade att samtliga intervjupersoner inte upplevde någon ökad press, från sin organisation, att alltid vara tillgänglig. De valde att ständigt vara nåbara. Intervjupersonerna hade möjlighet att arbeta utanför arbetsplatsen, vilket de tyckte var positiv, eftersom det gav dem möjlighet att arbeta självständigt och självvalt. Majoriteten av de tillfrågade föredrog trots allt det ordinarie kontorsarbetet. Ibland kunde de arbeta hemifrån för att få tid att umgås med sin familj. Studiens slutsatser är intervjupersonerna upplever tillgänglighet som positiv. Dock kan det tydas att individerna arbetar mer än vad de tror att de gör.</p>
|
58 |
Underhållssystem, Tillgänglighet och Felrapportering : En sammanställning och undersökning av felrapporteringar på Första Amfibieregementets Stridsbåt 90 systemAbrahamsson, Micael, Tybring, Johnas January 2010 (has links)
<p>I examensarbetet har avvikelse- och underhållsrapporter rörande FörstaAmfibieregementets stridsbåtssystem analyserats för att finna eventuella brister. Iexamensarbetet finns statistik från hela 2008 representerat. Utifrån de rapporter ochden statisktik som dessa brister givit upphov till har de delsystem och komponentermed störst felfrekvens blivit granskade. I rapporten presenteras troliga orsaker tilluppkomna fel och brister, men även förslag på åtgärder för att öka tillgänglighetenpå systemet.Under arbetet med rapporten har det dock visat sig att marinens Drift, Informationoch Underhållsstödsystem (DIUS) kan vara den största orsaken till en minskadtillgänglighet. Systemet är inte anpassat för det stora antalet marina enheter ochpersonal som arbetar med systemet och de sistnämnda har inte alltid rätt utbildning.</p> / <p>This thesis has analysed incident and maintenance reports concerning the FirstMarine Regiment’s combat boat maintenance system. The aim was to find thosepossible deficiencies and shortcomings causing reduced accessibility. In addition, thethesis includes an analysis of maintenance-related statistics reported in 2008. Byusing these reports and statistical data as our factual base, we have examined thoseparts of the maintenance system and its components most frequently affected bydeficiencies and shortcomings. The thesis presents the most likely reasons for thesenegative occurrences, but also recommendations regarding measures that willincrease the overall accessibility.During our research, however, it also became evident that the main and most likelyreason for the reduced accessibility was the inherent capacity of the maintenancesystem (DIUS) used by the Royal Swedish Navy. In conclusion, this system is notsufficiently adapted to the great number of naval units and personnel who are usingit. Further, the naval personnel operating the system sometimes lack adequatetraining.</p>
|
59 |
Ett tillgängligare Klackerup - Studie för ökad tillgänglighet i bostadsområdet Klackerup i HalmstadNilsson, Anna, Gulve, Hanna January 2008 (has links)
<p>Sweden is on the turn of a dramatic demographic change. The number of elderly will in the coming decade increase considerably. This also means that the need of dwellings adapted for accessibility increases. By adapting dwellings and housing areas to an increased level of accessibility, more people are given the opportunity to stay for a longer time in their habitual surroundings and the housing becomes secure for the user both in a physical and mental point of view. One of the least accessible housing areas in Halmstad is Klackerup. To make it possible for the dwellers to stay while getting older an adaptation of the accessibility in the dwellings as well as in the apartment blocks and their surroundings is demanded. The purpose of our dissertation has been to work out suggestions for appropriate actions concerning the dwellings, the apartment blocks and their surroundings. This has been performed with respect to the assumptions of the area, the requests and needs of the dwellers and the prevailing legislation.</p>
|
60 |
Systembolagets etablering i en mindre kommun : Skillnader i alkoholvanor 1999 – 2005 bland elever i årskurs nioLarsson, Madelene January 2006 (has links)
<p>I Sverige har Systembolaget försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker över 3,5</p><p>procent, vilket gör att dessa drycker endast finns tillgängliga under Systembolagets</p><p>öppnande samt att tillgängligheten är begränsad till ungdomar under 20 år till följd av</p><p>åldersgränsen. Tillgänglighet är en viktig bestämningsfaktor vad gäller</p><p>alkoholkonsumtion.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som hänt med alkoholvanorna i en</p><p>kommun efter det att Systembolaget etablerades där 1 mars år 2000. En avgränsning har</p><p>gjorts och arbetet kommer därmed specifikt belysa ungdomar i årskurs nio och deras</p><p>alkoholvanor. Flickor och pojkar kommer att analyseras var för sig.</p><p>En kvantitativ ansats har valts där aggregerad data använts. Informationen som använts</p><p>kommer från drogvaneundersökningar gjorda 1999, 2002 samt Liv & hälsa ung 2005.</p><p>Resultatet visade på att andelen ungdomar som konsumerar alkohol har minskat i</p><p>kommunen. Det har mellan åren blivit vanligare att eleverna i årskurs nio skaffar vin</p><p>och starksprit från ”annan vuxen”.</p><p>Ett nyöppnande av ett Systembolag, med ökad tillgänglighet av alkohol som följd, har</p><p>inte lett till att andelen konsumerande ungdomar av alkohol i årskurs nio i kommunen</p><p>ökat, däremot ses en signifikant minskning bland flickorna.</p>
|
Page generated in 0.064 seconds