Befolkningen växer och människor i dagens samhälle blir äldre, detta medför att behovet av äldreomsorg ökar och kommer att öka ytterligare. En prognos visar att kognitiva sjukdomar som demens kommer att öka i takt med en ökad och åldrande befolkning om inte nya studier och metoder tas fram för att bättre förstå och kunna undvika sjukdomen.  Flytten från en befintlig bostad till ett senior- eller äldreboende kan vara en stor förändring i en äldres liv. Denna övergång kan leda till att delar av livskvaliteten förändras och rutiner rubbas. Ibland kan äldre människor tänka på dessa boenden som ‘Dödens väntrum’ när en flytt blir aktuell. Där finns ett behov att undersöka hur olika boendeformer, såsom seniorboende och äldreomsorgen, kan höja livskvaliteten hos de äldre och minskar den negativa inverkan av denna övergång.  Detta arbete syftar till att öka förståelsen för hur den byggda miljön påverkar äldre. Målet var att identifiera faktorer som skapar goda förutsättningar för äldres boende och undersöka möjlighet att bygga hållbart samtidigt bidra till bättre livskvalitet för de äldre. Med hjälp av intervjuer, vetenskapliga fakta och studiebesök har en mängd data och insikter om äldres boendeförhållanden och deras behov samlats in.  Resultaten visar att det finns brister i dagens senior- och äldreboende och att det finns behov av att utveckla den byggda miljön. Några av de viktigaste faktorerna som identifierats inkluderar gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående. Utifrån det insamlade materialet har arbetet mynnat ut i ett förslag, som bygger på en layout/design i moduler. Detta koncept tar hänsyn till individens olika behov och är flexibelt nog att anpassa sig till framtida behov.  Studien visar att den omgivande miljön kan påverka en individ som inte besitter kunskap om ämnet på ett positivt eller negativt sätt. Boendemiljön är något som visat sig vara avgörande för äldres välbefinnande och är särskilt viktig när de flyttar till senior- eller äldreboenden. En anledning till att personerna valde att flytta från sin befintliga bostad var brist på ork i vardagen och att behöva planera inför framtiden. Att då komma till ett boende som värdesätter gemenskap, aktiviteter och välutformade bostäder har visat sig i studien ha en stor betydelse för livskvaliteten och personens välmående.  I arbetet framkommer vikten av att samla information om vad som krävs specifikt för de olika typerna av boenden, att hitta den minsta gemensamma nämnaren. Frågan ställs till aktörer om varför inte alla boenden kan utformas efter de behov som finns för en person med en kognitiv sjukdom som demens. Enligt resultatet kan detta på ett positiv sätt bidra till att funktioner och tillgänglighetskrav möjliggörs för alla typer av människor, oavsett behov att bosätta sig på ett sådant boende. Detta utan att tillskapa ytterligare anpassningsbehov. Det resulterar i förutsättningar för att skapa ett tillgängligt byggande, då modulbyggnader blir en både långsiktig och hållbar boendeform som tar hänsyn till individens olika behov, oberoende av framtidens behov.  Slutsatsen är att boendemiljön har en betydande inverkan på individen och att uppskattning och ökad livskvalitet från detaljer i den byggda miljön kan ske omedvetet. Framtida studier bör fokusera på att ytterligare undersöka dessa aspekter och hur de kan implementeras i utformningen av senior-, särskilt- och demensboende. / As the population ages, the need for elderly care is increasing, with cognitive diseases like dementia expected to rise. The transition from a current residence to a senior or elderly home can significantly disrupt routines and alter the quality of life.  The present study aimed to identify factors that create good conditions for elderly living and examine which qualities are demanded, how a concept for such a building and the surrounding environment can be developed.  The results revealed deficiencies in today’s senior and elderly homes, indicating a need to develop the built environment. The study proposed a layout/design in modules, a concept that considers individual needs and is flexible enough to adapt to future needs.  The study shows that the living environment is crucial for the elderly’s well-being, especially the outdoor environment is something that the elderly highly valued when moving to a senior or retirement housing. In the study it has been shown that values like community, activities and well-designed housing have a significant importance for the quality of life and the person's well-being. The study suggests that all homes should consider the needs of individuals with cognitive diseases like dementia. The conclusion is that the living environment significantly impacts an individual’s well-being, and future studies should focus on these aspects.

Här är norr, här är Stockholm simmande palats och ruckel. Tomas Tranströmer: Inomhuset är oändligt ur För levande och döda (1989) Skeppsbron i Stockholm är ett stadsrum i förändring. I och med att Slussens ombyggnad står för dörren väntar en ny framtid platsen. Den äger en stor potential men upplevs idag som bortglömd och själlös. Trots sin historia som Sveriges främsta hamn och marknadsplats är det få som avsiktligen kommer hit. I mitt projekt har jag försökt att, med hjälp av Tranströmers poesi och tecknande av rummet, försökt finna platsens karaktär och själ, samt utifrån vad jag funnit addera nya program och rumssamband till platsen. Förslaget är en sekvens som gradvis behåller, skalar av och skippar befintliga tullhus. Mina huvudsyften har varit att tillgängliggöra, koppla samman samt inte minst att bereda plats för människan. Jag kommer för sällan fram till vattnet. Men nu är jag här, bland stora stenar med fridfulla ryggar. Stenar som långsamt vandrat baklänges upp ur vågorna Tomas Tranströmer: Långsam musik ur Klanger och spår (1966) / Here is the north, here is Stockholm swimming palaces and hovels. Tomas Tranströmer: Indoors is endless from For the Living and the Dead (1989) Skeppsbron is a Stockholm cityscape going through changes. With the refurbishment of Slussen in the works, a whole new future awaits the site. It is a place full of potential, but at the moment neglected and lacking character. The small number of people deliberately visiting Skeppsbron belies its historical importance as the main port and marketplace of Sweden. My project is an attempt to find the soul and essence of the place, using Tranströmers poetry and my own drawings as a starting point. Building on my findings I have added new programs and spatial connections to the site. The proposal includes a sequence gradually moving from conserving, to stripping down to altogether removing existing pavilions. My main aspirations have been improving accessibility, interconnecting and last but not least making way for people. I come down to the water too seldom. But here I am now, among large stones with peaceful backs. Stones which slowly migrated backwards up out of the waves. Tomas Tranströmer: Slow Music from Bells and Tracks (1966)

The purpose of this study was to examine the effects of Universal Design for Learning, UDL, has on accessibility in the Swedish school system. 12 semistructured interviews with teachers, special education teachers and school principals were conducted . By the qualitative interview method and analysis I have come to the conclusion that UDL aligns with Swedish school laws and theories already being used in the Swedish school system. Experiences made by the teachers, special education teachers and school principals show that UDL gave them support with lesson planning and had a positive effect on pupils learning process, engagement and self-efficacy. This indicates that implementation of UDL could support the aim for accessibility and learning for all pupils in Sweden. Further reasearch on the effects of UDL in the Swedish school system and mulitple means of assessments is required.